ÖgonhälsaBehandlingarKliniker och priserTesta synen

Sveriges oberoende resurs om ögonhälsa, synkorrigering och ögonlaser.

Symtom och tillstånd

  • Närsynt
  • Astigmatism
  • Torra ögon
  • Grå starr
  • Keratokonus
  • Symtomkoll
  • Testa synen
  • Alla artiklar →

Behandlingar

  • Laseroperation
  • ReLEx SMILE
  • Linsbyte
  • Grå starr

Kliniker och Synsguiden

  • Jämför kliniker
  • Prisindex
  • Pressrum
  • Ögonlaser-priser
  • Om oss
  • Integritetspolicy

Synsguiden är en informationstjänst och ersätter inte råd från sjukvårdspersonal.

© 2026 Synsguiden.se — Oberoende informationsresurs

NorgeSverigeDanmark
Hem › Artiklar › Episklerit och sklerit: så känner du igen skillnaden

Episklerit och sklerit: så känner du igen skillnaden

Episklerit och sklerit ger båda rött öga, men bara den ena är ofarlig. Skillnaden ligger i smärtan, färgen och synen, och den avgör hur bråttom det är.

Senast uppdaterad: 29 juli 2026·13 min lästid · episkleritskleritepisklerit ögasklerit symtomepisklerit behandlingsklerit behandlingrött öga
En kvinna i femtioårsåldern sitter på sängkanten i tidigt morgonljus och håller handryggen mot det ena slutna ögat
SynsguidenInformationen bygger på allmänt tillgänglig medicinsk kunskap. Detta är inte medicinsk rådgivning.
Vad det ärTvå olika inflammationer i det vita i ögat, en ytlig och en djup
EpiskleritOfarlig, ljusröd, läker oftast av sig själv på 1–2 veckor
SkleritOvanligare, blålila, djup värk som väcker dig, ska bedömas snabbt
Sök vård vidNedsatt syn, djup borrande värk eller smärta när du rör ögat
Innehåll
  1. Hur skiljer du episklerit från sklerit?
  2. Vad är episklerit?
  3. Vad är sklerit?
  4. När ska du söka vård?
  5. Vad händer hos ögonläkaren?
  6. Hur behandlas episklerit och sklerit?
  7. Kan episklerit bli sklerit?
  8. Hur hänger det ihop med reumatisk och autoimmun sjukdom?
  9. Rött öga: vad kan det annars vara?
  10. Vanliga frågor

Episklerit och sklerit är två olika inflammationer i det vita i ögat. Episklerit är ofarlig, ger ljusröd rodnad och läker oftast av sig själv på en till två veckor. Sklerit är mer ovanlig, gör djupt och borrande ont, kan påverka synen och behöver bedömas snabbt av en ögonläkare.

Utanpå liknar de varandra, och det är hela problemet. Vaknar du av värken, eller ser du sämre? Läs avsnittet om sklerit först. Om ögat bara skaver är episklerit långt vanligare.

I korthet:

  • Episklerit sitter i ett tunt, ytligt lager. Sklerit sitter i senhinnan och kan skada ögats vägg.
  • Det som skiljer dem åt är smärtan och synen, inte hur rött ögat ser ut.
  • Episklerit varar 2 till 21 dagar och läker av sig själv. Sklerit varar längre och behandlas med läkemedel som verkar i hela kroppen.
  • Ingen av dem smittar, och antibiotika hjälper inte.
  • Djup värk, smärta när du rör ögat eller sämre syn betyder undersökning samma dag.

Hur skiljer du episklerit från sklerit?

Genvägen är frestande och fel: att döma efter hur rött ögat är. En kraftig episklerit kan se värre ut än en tidig sklerit. Det som skiljer är två symtom, smärtan och synen.

Symtom Episklerit Sklerit
Smärta Mild, mest skav eller sveda Djup, borrande värk, värst på natten
Färg Ljusröd eller laxfärgad Blålila, syns bäst i dagsljus
Utbredning En avgränsad sektor En kvadrant (en fjärdedel) eller hela ögonvitan
Ömt vid beröring Knappt märkbart Tydligt genom ögonlocket
Smärta när du rör ögat Nej Ja
Synen Normal Kan vara nedsatt
Ljuskänslighet Ovanligt Vanligt
Debut Plötslig Mer gradvis

Det här är inte samma sak som ett blodsprängt öga. Vid en blödning under bindhinnan ser du ett jämnt, skarpt avgränsat fält, inte enskilda vidgade blodkärl.

Vad är episklerit?

Episklera är ett tunt lager bindväv mellan bindhinnan ytterst och senhinnan under. Det är rörligt och fullt av blodkärl, medan senhinnan är nästan utan kärl och består av tätt kollagen (StatPearls, 2023). När episklera blir inflammerad svullnar de ytliga kärlen, och ögonvitan blir ljusröd eller laxfärgad, ofta bara i en sektor, utan att ögats struktur hotas (Läkemedelsboken, 2025).

Internationella befolkningsstudier finner 15 till 40 fall per 100 000 personer och år (StatPearls, 2023). Det gör den ytliga formen tre till fem gånger vanligare än sklerit (Homayounfar m.fl., 2013; Xu m.fl., 2020). Nordiska siffror finns inte. Omkring 60 procent är kvinnor och medelåldern vid diagnos är 40 år (Xu m.fl., 2020).

Ungefär 80 procent har besvär i bara ett öga (StatPearls, 2023). Besvären varar 2 till 21 dagar och går som regel över av sig själv på en till två veckor (Läkemedelsboken, 2025). Cirka 70 procent har jämn rodnad, cirka 30 procent en öm knuta som läker långsammare (StatPearls, 2023). Synen är normal hela förloppet, och ungefär 30 procent får återfall (StatPearls, 2023).

Helt smärtfritt är det inte. Mild sveda, skavkänsla och ett öga som rinner hör till bilden (StatPearls, 2023). Skillnaden mot sklerit är ytligt obehag mot djup borrande värk, inte smärtfritt mot smärtsamt.

Mycket av besväret är socialt. Ögat gör inte särskilt ont, men det syns. Folk frågar på jobbet, och någon undrar om du festat kvällen innan. Ett kort svar brukar räcka: en ytlig inflammation i ögonvitan, den smittar inte och går över av sig själv.

Vad är sklerit?

Imma på insidan av en fönsterruta i det blå ljuset före gryningen, med en linnegardin dragen åt sidan

Sklerit är något annat. Här är senhinnan själv inflammerad, ögats vita, sega vägg. Inflammationen sitter i väggens blodkärl och bryter ner kollagenet. Det ger en blålila färg som syns bäst i dagsljus, och ordentlig smärta (StatPearls, 2023).

Smärtan är det viktigaste symtomet vid sklerit: djup, borrande och värkande, oftare konstant än huggande, och värst på natten, då den ofta väcker dig. Den strålar mot pannan, tinningen, örat eller käken och blir värre när du rör ögat, eftersom ögonmusklerna fäster i senhinnan (StatPearls, 2023).

Ögongloben är öm när du trycker lätt genom ögonlocket. Ljuskänslighet, ett öga som rinner och nedsatt syn är vanliga symtom, och debuten är mer gradvis än vid episklerit. Värken kan stå i missförhållande till hur lite som syns. Det betyder inte att du överdriver.

Den djupare formen är ovanlig, i internationella befolkningsstudier omkring 4 till 6 fall per 100 000 personer och år, och medelåldern vid diagnos är 49 år. Ungefär 98 procent är främre sklerit, där den diffusa formen dominerar med 45 till 61 procent (StatPearls, 2023; Xu m.fl., 2020).

Två varianter är lätta att missa. Bakre sklerit kan ge ett vitt, lugnt öga med värk och synnedsättning. Vid scleromalacia perforans tunnas senhinnan ut utan att det gör ont, den enda smärtfria formen och den mest nedbrytande.

Mellan 5 och 10 procent av fallen i västerländska material orsakas av en infektion, och då kan kortison ensamt förvärra förloppet. Den vanligaste kirurgiska utlösaren är tidigare ögonoperation, särskilt av pterygium, en vävnadsflik som växer in mot hornhinnan (Frontiers in Ophthalmology, 2025). Med behandling går det ändå oftast bra: 90 procent hade god syn vid sista kontrollen och 26 procent återfall inom fem år (Xu m.fl., 2020).

När ska du söka vård?

Ett rött öga som bara skaver, med normal syn, kan du avvakta några dagar. Ett rött öga med värk eller sämre syn ska bedömas, och det brådskar.

❗ Varning

Sök vård samma dag om något av det här stämmer:

  • Nedsatt eller dimmig syn.
  • Djup, borrande värk som väcker dig på natten.
  • Värk som strålar mot panna, tinning eller käke.
  • Kraftig ljuskänslighet.
  • Det gör ont när du rör ögat.
  • Kontaktlinser och ett rött, ömt öga.
  • Ögonskada, kemikaliestänk eller ögonoperation nyligen.
  • Rikligt med var ur ögat.
  • Rött öga vid reumatoid artrit, lupus, vaskulit eller inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Rodnad som inte gett med sig efter två veckor.

I Sverige börjar du oftast på en vårdcentral, som remitterar vidare vid behov. Remissreglerna bestäms regionalt. I många regioner kan du kontakta en ögonmottagning direkt eller skicka in en egen vårdbegäran. Vad som gäller där du bor står på 1177.se.

Om du är osäker kan du ringa 1177 dygnet runt. Vid akut synförlust eller kraftig smärta, 112.

1177 anger själva tröskeln för akut vård vid rött öga: smärta tillsammans med nedsatt syn. Det är precis den bild sklerit ger.

Vad händer hos ögonläkaren?

Ögonläkaren tittar först i en spaltlampa, ett mikroskop som visar vilket lager de röda kärlen ligger i. Det avgör du aldrig i en spegel.

Sedan gör ögonläkaren ett enkelt test. Hen droppar fenylefrin i ögat, 2,5 eller 10 procent beroende på klinikens rutin, och tittar igen efter 10 till 15 minuter. Fenylefrin drar ihop ytliga blodkärl. Vid episklerit bleknar rodnaden tydligt, vid sklerit gör de djupa kärlen det inte (StatPearls, 2023).

Det är inget hemtest. Droppen är receptbelagd, den vidgar pupillen, och blekningen är en gradskillnad som kräver spaltlampa. Receptfria droppar mot röda ögon drar också ihop kärlen och gör vilket rött öga som helst vitt en stund. De döljer just det tecken läkaren behöver se.

Skälet till att låta någon titta är konkret. I tidigare forskning stämde bara 58 procent av diagnoserna utanför ögonspecialiteten med ögonläkarens bedömning (AAFP, 2026). Om du ändå får beskedet att ögat ser lugnt ut men du fortfarande har ont, betyder det inte att det är ingenting. Bakre sklerit kan ge ett vitt öga.

Hur behandlas episklerit och sklerit?

Behandlingarna skiljer sig åt lika mycket som tillstånden gör.

Behandling Episklerit Sklerit
Målet Lindra besvären medan inflammationen läker Dämpa den innan senhinnan tar skada
Första steget Avvakta, tårersättningsmedel, helst kallt Utredning hos ögonläkare, ofta med reumatolog
Droppar Kan räcka hela vägen Kortisondroppar ensamma räcker sällan
Tabletter Behövs sällan Antiinflammatoriska, kortison, immundämpande eller biologiska
Uppföljning Sällan nödvändig Regelbunden, trappas upp och ner

Vid episklerit är det en behandling i sig att avvakta. Tårersättningsmedel lindrar skavet, och många tycker det känns bäst med flaskan i kylskåpet. Milda kortisondroppar kan användas vid besvärliga fall, under ögonläkarens kontroll och med mätning av ögontrycket (StatPearls, 2023; Läkemedelsboken, 2025).

Den enda randomiserade studien jämförde inflammationsdämpande droppar med tårersättningsmedel. Ketorolac gav ingen skillnad i rodnad eller smärta, och de aktiva dropparna sved mer (Williams m.fl., Eye, 2005).

Vid sklerit är dropparna inte huvudsaken. Kortikosteroida ögondroppar är sällan tillräckliga ensamma (Läkemedelsboken, 2025). Behandlingen trappas i stället inifrån: antiinflammatoriska tabletter, kortison i tablettform, immundämpande och vid behov biologiska läkemedel (StatPearls, 2023).

En vanlig fälla är att du slutar med dropparna när ögat ser bättre ut. Då kommer inflammationen tillbaka, och du hamnar i en ond cirkel av korta kurer. Oron för långvarigt kortison är befogad, det kan ge grå starr och höjt ögontryck. Lösningen är en planerad nedtrappning.

Kan episklerit bli sklerit?

Nej. Episklerit är inte ett förstadium till sklerit. Det är två tillstånd i två olika lager. Att den ytliga formen senare visar sig vara den djupare förekommer, men är ovanligt.

Att tillståndet kommer tillbaka är däremot vanligt, hos ungefär 30 procent (StatPearls, 2023). Återfall är karakteristiskt, inte ett tecken på försämring. Det känns inte så. Femte gången väger tyngre än den första, även om ögat beter sig likadant: ljusröd rodnad i en sektor, normal syn, borta på två veckor.

Många kopplar sina skov till stress eller för lite sömn. Den kopplingen är rimlig att lyssna på, men det är inte bevisat att stress orsakar episklerit. Det är inte ditt fel.

Hur hänger det ihop med reumatisk och autoimmun sjukdom?

Vid episklerit har 26 till 36 procent en bakomliggande systemsjukdom, en sjukdom som påverkar hela kroppen (StatPearls, 2023). Flertalet har ingen, och en enstaka episod är sällan skäl till utredning. Återkommande episoder är däremot ett rimligt skäl att fråga, särskilt vid ledvärk, morgonstelhet eller hudutslag.

Vid sklerit är kopplingen starkare, och där möter du två siffror som ser motstridiga ut. I befolkningsstudier har omkring 23 procent en känd systemsjukdom, i material från specialistcentrum upp mot 50 procent (Xu m.fl., 2020; StatPearls, 2023). Båda stämmer, skillnaden ligger i vem som räknas.

Ett specialistcentrum ser de svåraste fallen, ofta redan remitterade för sin reumatiska sjukdom. En befolkningsstudie fångar även de lindriga. Siffran 50 procent beskriver alltså ett sjukhusurval, inte din risk.

Vanligast tillsammans med sklerit är reumatoid artrit, granulomatös polyangit, lupus, recidiverande polykondrit, inflammatorisk tarmsjukdom, gikt och bältros. Sambandet går åt båda hållen. Sklerit kan vara första tecknet på en sjukdom som ännu inte fått namn, och den kan visa att en känd sjukdom blivit aktiv igen.

Nekrotiserande sklerit, formen där senhinnan bryts ner, är ovanlig och är som regel ett tecken på aktiv systemsjukdom. Den behandlas därför inifrån, tillsammans med reumatolog, och hör till de ögonsjukdomar som binder ihop ögat med kroppen.

Rött öga: vad kan det annars vara?

De flesta röda ögon är varken episklerit eller sklerit.

Tillstånd Rodnaden Vad du känner Synen
Episklerit Ljusröd, i en avgränsad sektor Skav och lätt sveda Normal
Sklerit Blålila, en kvadrant eller hela ögonvitan Djup, borrande värk Kan bli nedsatt
Ögoninflammation Diffust rosaröd över hela ögat Klåda, kladd, var Oftast normal
Blodsprängt öga Ett sammanhängande, skarpt avgränsat fält Inget alls Normal
Irit En ring närmast regnbågshinnan Värk och stark ljuskänslighet Ofta dimmig

Mycket vanlig är ögoninflammation, med diffus rodnad och kladdiga ögonfransar på morgonen. Den som liknar sklerit mest är irit, där ljuset gör riktigt ont. Irit ska bedömas snabbt: värk och ljuskänslighet hör inte till en vanlig ögoninflammation. En gulaktig upphöjning som blir röd ibland är oftast en pinguecula, en godartad förändring i bindhinnan.

En aktiv inflammation på ögats yta ska vara lugn innan en laseroperation av ögonen övervägs, och en känd autoimmun sjukdom tar ögonkirurgen hänsyn till vid förundersökningen. Några episoder stänger ingen dörr, men tidpunkten spelar roll.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan episklerit och sklerit?

Episklerit sitter ytligt ovanpå senhinnan: ljusröd rodnad, milt skav och normal syn, över på en till två veckor. Sklerit sitter i senhinnan själv: blålila färg, djup värk och ibland nedsatt syn.

Är episklerit farligt, och kan jag bli blind av det?

Nej. Episklerit hotar inte ögats struktur, och synen är normal hela tiden. Ungefär 30 procent får återfall, lika ofarliga som första gången. Djup värk eller sämre syn ska bedömas samma dag.

Hur länge varar episklerit?

Mellan 2 och 21 dagar, oftast över på en till två veckor av sig själv. Knutvarianten tar längre tid. Om rodnaden inte gett med sig efter två veckor bör en ögonläkare titta på ögat.

Är episklerit smittsamt, och kan jag jobba som vanligt?

Varken episklerit eller sklerit smittar. Det är en inflammation i ögats egen vävnad, inte en infektion, och antibiotika hjälper inte. Du kan arbeta och träna som vanligt.

Läkaren sa episklerit, men det gör riktigt ont. Kan de ha fel?

Att episklerit inte gör ont alls är en vanlig missuppfattning. Mild smärta, skavkänsla och att ögat rinner hör till bilden (StatPearls, 2023). Gränsen går mellan ytligt obehag och djup borrande värk. Om värken väcker dig på natten, be om en ny bedömning samma dag.

Varför kommer episkleriten tillbaka hela tiden?

Återfall förekommer hos ungefär 30 procent och är typiskt för tillståndet, inte ett tecken på försämring (StatPearls, 2023). Ingen utlösande orsak är bevisad. En enstaka episod är sällan skäl till utredning, men kommer de tillbaka gång på gång är det rimligt att ta upp det med läkaren, särskilt vid ledvärk eller morgonstelhet.

Kan stress eller för lite sömn utlösa episklerit?

Många beskriver att skoven kommer i pressade perioder, och det är värt att ta på allvar. Något orsakssamband är inte visat. Skriv ner datum och längd på varje episod fram till nästa besök, så har du något konkret till läkaren.

Betyder det här att jag har en reumatisk sjukdom?

Oftast inte. Vid episklerit har 26 till 36 procent en systemsjukdom, alltså har flertalet ingen. Vid sklerit omkring 23 procent i befolkningsstudier och upp mot 50 procent på specialistcentrum. En enstaka episod räcker sällan för utredning.


Läs vidare om ögoninflammation, den vanligaste orsaken till ett rött öga, och om blodsprängt öga, som ser dramatiskt ut men sällan gör ont. En bredare översikt finns under ögonsjukdomar.

Senast uppdaterad: juli 2026. Innehållet på Synsguiden är enbart i informationssyfte och ersätter inte råd från kvalificerad sjukvårdspersonal. Kontakta alltid läkare eller ögonspecialist för personlig vägledning.

Medicinsk information

Innehållet på Synsguiden är enbart i informationssyfte och ersätter inte råd från kvalificerad sjukvårdspersonal. Kontakta alltid läkare eller ögonspecialist för personlig vägledning. Om Synsguiden

Utforska mer om ögonlaser

Läs alla våra artiklar och guider om ögonlaser och synkorrigering.

Se alla artiklar

Innehåll

  1. Hur skiljer du episklerit från sklerit?
  2. Vad är episklerit?
  3. Vad är sklerit?
  4. När ska du söka vård?
  5. Vad händer hos ögonläkaren?
  6. Hur behandlas episklerit och sklerit?
  7. Kan episklerit bli sklerit?
  8. Hur hänger det ihop med reumatisk och autoimmun sjukdom?
  9. Rött öga: vad kan det annars vara?
  10. Vanliga frågor