Episklerit och sklerit: fyra tecken som skiljer dem åt

Episklerit och sklerit ger båda ett rött öga, men bara den ena är ofarlig. Episklerit sitter i ett tunt lager ovanpå senhinnan, ger ljusröd rodnad i ett avgränsat område och läker av sig själv på en till två veckor. Sklerit sitter i senhinnan själv, gör djupt och borrande ont och ska bedömas av ögonläkare samma dag.

Vaknar du av värken, eller ser du sämre? Läs om sklerit först.

I korthet:

• Episklerit sitter i ett tunt, ytligt lager. Sklerit sitter i senhinnan själv, och i svåra fall kan ögats vägg bli så tunn att den brister, så kallad bulbperforation (Läkemedelsboken, 2025).
• Smärtan och synen skiljer dem åt, inte hur rött ögat ser ut.
• Episklerit läker av sig själv på en till två veckor (Läkemedelsboken, 2025), och nästan alltid inom tre (Cronau m.fl., American Family Physician, 2010).
• Ingen av dem smittar, och antibiotika hjälper inte.
• Ena ögat rött med nedsatt syn och värk: akutmottagning (1177, 2023).

Vilka symtom skiljer episklerit från sklerit?

Genvägen är frestande och fel: att döma efter hur rött ögat är. En kraftig episklerit kan se värre ut än en tidig sklerit. Fyra tecken bär nästan hela skillnaden, och alla handlar om smärtan:

• Värken väcker dig på natten.
• Den strålar mot pannan, tinningen, öronen eller käken.
• Det gör ont när du rör ögat.
• Ögongloben är tydligt öm när du trycker lätt genom ögonlocket, så kallad palpationsömhet.

Om ett eller flera av dem stämmer, talar det för sklerit. Om inget stämmer och synen är normal, är episklerit den klart troligare förklaringen.

Ett vårdprogram från Royal Victoria Eye and Ear Hospital i Dublin, 2022, skriver att skleritsmärtan kan väcka patienten ur sömnen. Hur väl varje tecken för sig skiljer tillstånden åt har ingen mätt. Men om ett enda av dem stämmer, bör ögat bedömas samma dag.

Ett blodsprängt öga ser annorlunda ut: ett jämnt, skarpt avgränsat fält i stället för enskilda vidgade blodkärl.

Vad är episklerit?

Episklera är ett tunt, kärlrikt lager bindväv mellan bindhinnan ytterst och senhinnan under. Om lagret blir inflammerat, svullnar de ytliga kärlen och ögonvitan blir ljusröd eller laxfärgad, oftast i en enda sektor, alltså ett avgränsat område, utan att ögats struktur hotas (Läkemedelsboken, 2025). Lagren ritas upp i ögats uppbyggnad. Det folkliga svenska ordet är senhinneinflammation, som används om båda tillstånden, och du möter också stavningarna episclerit och sclerit.

Befolkningsstudier finner 15 till 41 nya fall per 100 000 invånare och år. Spannet är skillnaden mellan två studier: 15,4 i en amerikansk länsstudie (Xu m.fl., American Journal of Ophthalmology, 2020) och 41,0 i en nordkalifornisk (Honik m.fl., Cornea, 2013). Vi har inte hittat några nordiska siffror. Omkring 60 procent är kvinnor, medelåldern vid diagnos 40 år.

Mellan 70 och 80 procent har besvär i bara ett öga; en specialistserie på 100 patienter fann en tredjedel med båda ögonen inblandade (Akpek m.fl., Ophthalmology, 1999). Nodulär episklerit, en liten öm knuta som läker långsammare än den jämna rodnaden, utgör 15 till 30 procent. Det är olika hur lång tid den formen tar, och ingen har mätt hur mycket långsammare den läker.

Helt smärtfritt är det inte. Läkemedelsboken anger palpationsömhet som typiskt fynd, så att ögat ömmar lite talar inte emot episklerit. Gränsen mot sklerit går inte mellan smärtfritt och smärtsamt, utan mellan ytligt obehag och djup borrande värk.

Mycket av besväret är socialt. Ögat gör inte särskilt ont, men det syns. Folk frågar på jobbet, och någon undrar om du festat kvällen innan. Ett kort svar räcker: en ytlig inflammation i ögonvitan, den smittar inte och går över av sig själv.

Vad är sklerit, och vilka symtom ger det?

Vid sklerit är senhinnan själv inflammerad, ögats vita och sega vägg. Inflammationen sitter i väggens blodkärl och bryter ner kollagenet. Det ger en rödblå eller djupröd färg som syns bäst i dagsljus, och ordentlig värk.

Smärtan är det viktigaste symtomet: djup, borrande, oftare konstant än huggande, värst på natten. Den strålar mot pannan, tinningen, örat eller käken och blir värre när du rör ögat, eftersom ögonmusklerna fäster i senhinnan. Ljuskänslighet, ett öga som rinner och nedsatt syn hör till bilden. Värken kan kännas orimligt stark i förhållande till hur lite som syns, och du överdriver inte.

Tillståndet är ovanligt: omkring 3 till 6 nya fall per 100 000 invånare och år i befolkningsstudier. En stor sammanställning från 2025 landade lägre, på 1,4 (Cifuentes-González m.fl., American Journal of Ophthalmology, 2025). Medelåldern är 49 år. I sammanställningen var 67 procent kvinnor, medan den enda moderna befolkningsstudien inte fann någon säker könsskillnad (Xu m.fl., 2020).

96 till 98 procent av fallen sitter i senhinnans främre del, alltså i den del du själv kan se i spegeln (Watson och Hayreh, British Journal of Ophthalmology, 1976; Xu m.fl., 2020).

Två varianter är lätta att missa. Bakre sklerit kan ge ett vitt, lugnt öga med värk och synnedsättning, alltså ingenting rött att se när du tittar i spegeln. Vid scleromalacia perforans tunnas senhinnan ut utan att det gör ont: den enda smärtfria formen, den mest nedbrytande, kopplad till reumatoid artrit (Royal Victoria Eye and Ear Hospital, 2022).

Vad beror det på, och vad utlöser det inte?

Hos de flesta finns ingen påvisbar orsak, och de flesta som får episklerit är i övrigt friska: 95,1 procent hade ingen påvisad systemisk eller infektiös orsak i den enda moderna befolkningsstudien (Xu m.fl., 2020). Tre orsaker är däremot väl dokumenterade.

Infektion. Globalt beror 5 till 10 procent av all sklerit på en infektion, men andelen är 18 till 30 procent i delar av världen, bland annat Indien (Sharma, Sheth och Murthy, Frontiers in Ophthalmology, 2025). Då kan kortison ensamt göra förloppet värre, och dämpa smärtan så mycket att diagnosen dröjer. Berätta därför för läkaren om du nyligen haft en infektion i eller kring ögat.

Läkemedel. Båda tillstånden finns beskrivna efter bisfosfonater, som används mot benskörhet, och efter topiramat, ett läkemedel mot epilepsi och migrän. Det är ovanligt, men värt att nämna om dina besvär kom strax efter att du börjat med ett nytt läkemedel.

Tidigare ögonoperation. Vanligaste ingreppet före en infektiös sklerit är operation av pterygium, en vävnadsflik som växer in mot hornhinnan. Mediantiden från operation till sklerit är 49 månader, med en spridning från 0 till 183 (Sharma m.fl., 2025). Det kan alltså komma flera år efter att du opererats.

Stress och för lite sömn är den förklaring de flesta själva landar i. Mönstret är värt att skriva ner, men ingen studie har visat att det orsakar skoven. Det är inte ditt fel.

När och var ska jag söka vård?

Ett rött öga som bara skaver, med normal syn, kan du avvakta några dagar med. Ett rött öga med värk eller sämre syn ska bedömas, och det brådskar.

1177 skiljer mellan tre nivåer av vård vid röda ögon. Åk till en akutmottagning om "ena ögat blir rött, samtidigt som du får nedsatt syn och det gör ont eller värker i ögat". Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om ögonen blir röda samtidigt som synen försämras, alltså utan värk. Kontakta en vårdcentral om röda, kladdiga ögon inte gett sig efter fem dagar (1177, 2023).

Den översta nivån är precis den bild sklerit ger. Sämre syn utan värk är alltså inget akutfall, men inte heller något att avvakta en vecka med.

Det finns ingen patientsida på 1177 om episklerit eller sklerit. Orden står varken på sidan om röda ögon eller på sidan om ögoninflammation.

Vägen vidare avgörs av var du bor, eftersom varje region bestämmer sina remissregler själv. I vissa regioner, till exempel Stockholms län, finns inget remisskrav för öppen specialistvård: du kan kontakta en ögonmottagning direkt. I andra krävs remiss från läkare eller optiker, och då skickar du i stället in en egen vårdbegäran, även kallad egenremiss. Den ger ingen automatisk rätt till besök; en läkare på mottagningen bedömer den som vilken remiss som helst.

Ring alltid först om du ska åka till en ögonakut. Ögonakuten i Stockholm har öppet alla dagar klockan 8 till 16 och ber uttryckligen att du ringer innan du kommer. Du kan också ringa 1177 dygnet runt. 112 är reserverat för livshotande tillstånd och nämns inte på 1177:s sida om röda ögon.

Vad händer hos ögonläkaren?

Ögonläkaren tittar först i en spaltlampa, ett mikroskop som visar vilket lager de röda kärlen ligger i. Det avgör du aldrig i en spegel.

Sedan kommer ett test med fenylefrin, en droppe som drar ihop blodkärl. Koncentrationerna har olika uppgifter: 2,5 procent bleker bindhinnans kärl och skiljer en bindhinneinflammation från en episklerit, medan 10 procent även bleker de ytliga kärlen i episklera, lagret ovanpå senhinnan, och skiljer episklerit från sklerit. Efter 10 till 15 minuter tittar läkaren igen: vid episklerit bleknar rodnaden tydligt, vid sklerit bara delvis eller inte alls.

Det är en gradskillnad och inte en strömbrytare: de flesta skleriter bleknar delvis med 2,5-procentig fenylefrin (Review of Optometry, 2022). Testet har heller aldrig prövats i en diagnostisk studie, så inga siffror finns för hur ofta det träffar rätt. Det är ett bra kliniskt tecken, inte ett facit.

Hemtest är det inte. Droppen är receptbelagd, den vidgar pupillen, och blekningen kräver spaltlampa. Receptfria droppar mot röda ögon drar också ihop kärlen och gör vilket rött öga som helst vitt en stund. De döljer just det tecken läkaren behöver se, så låt dem stå.

Att låta någon titta i spaltlampa har ett konkret skäl: vilket lager kärlen ligger i avgör diagnosen, och det syns bara där. I en brittisk studie av 1 103 patienter på tolv vårdcentraler stämde 58 procent av allmänläkarnas ögondiagnoser med ögonläkarens (Sheldrick, Vernon och Wilson, BMJ, 1992).

Om du får beskedet att ögat ser lugnt ut men du fortfarande har ont, betyder det inte att det är ingenting. Bakre sklerit kan ge ett vitt öga, och då används ultraljud. T-tecknet, som är ett mönster på ultraljudsbilden, beskrivs nästan överallt som klassiskt, men ses bara i 11 till 64 procent av fallen, beroende på vilken serie du läser. I den minsta av dem hittade Maleki och medarbetare tecknet hos en av nio (Journal of Current Ophthalmology, 2022). Vanligaste fyndet är en förtjockad senhinna, så ett ultraljud utan T-tecken betyder inte att du är frisk.

Vilken behandling får du vid episklerit och sklerit?

Vid episklerit är exspektans en behandling i sig, och förstahandsvalet i Läkemedelsboken. Tårsubstitut, alltså konstgjord tårvätska, lindrar skavet, och många tycker det känns bäst med flaskan i kylskåpet. Vid besvärliga fall kan ögonläkaren ge en kort kur med mildare kortisondroppar, med mätning av ögontrycket. Där finns en avvägning som sällan nämns: lokala steroider kan förkorta läkningstiden, men möjligen öka risken för återfall.

Perorala NSAID, alltså antiinflammatoriska tabletter som ibuprofen och naproxen, används ofta vid besvärliga fall. Evidensen är tunn: bara en enda studie har prövat frågan, och den är från 1966. Tabletterna används alltså, men effekten är dåligt belagd. Underlaget för dropparna är lika tunt: ketorolac jämfördes med konstgjord tårvätska hos 37 patienter, och tiden till halverad rodnad var 4,4 mot 6,1 dagar, inte en statistiskt säker skillnad (Williams m.fl., Eye, 2005).

Vid sklerit ges behandlingen i hela kroppen, och det är ett specialistfall. Läkemedelsboken är tydlig med ansvaret: steroider och immundämpande ska alltid skötas av ögonspecialist, ofta tillsammans med reumatolog. Trappan går från NSAID vid lindriga tillstånd till kortison i tablettform vid svårare, och vid fortsatt svikt till immundämpande läkemedel som metotrexat, azatioprin eller ciklosporin.

En vanlig fälla är att sluta med dropparna när ögat ser bättre ut. Då kommer inflammationen tillbaka, och du hamnar i en ond cirkel av korta kurer. Oron för långvarigt kortison är befogad, det kan ge grå starr och höjt ögontryck. Lösningen är en planerad nedtrappning.

Hur länge varar det, och kommer det tillbaka?

Den vanliga episkleriten går över av sig själv på en till två veckor (Läkemedelsboken, 2025), som regel inom tre (Cronau m.fl., 2010).

Vid sklerit är prognosen med behandling bättre än ryktet. I den amerikanska länsstudien hade 90 procent god syn vid sista kontrollen, räknat på de 52 av 84 ögon som följts i minst ett år, och 92 procent var stabila eller bättre. Återfallen låg på 25,5 procent per öga inom fem år, och samtliga kom inom tre år efter diagnos (Xu m.fl., 2020). För dig betyder det att synen oftast går att bevara när skleriten behandlas.

Skillnaden i allvar syns bäst när båda räknas i samma studie. Bland 585 patienter på två specialistcentrum fick 2,3 procent av dem med episklerit en synnedsättning, mot 15,8 procent av dem med sklerit, och ögonkomplikationer 19,0 mot 45,0 procent (Sainz de la Maza m.fl., Ophthalmology, 2012).

Kan ögat vara första tecknet på en sjukdom i kroppen?

Ja, det händer, men bara vid sklerit är kopplingen stark.

Vid episklerit anges ofta att 26 till 36 procent har en bakomliggande systemsjukdom, alltså en sjukdom som påverkar hela kroppen. Siffran kommer från specialistcentrum: 36 procent i en serie på 100 patienter (Akpek m.fl., 1999) och 27,1 procent i en på 85 (Sainz de la Maza m.fl., 2012). I den enda moderna befolkningsstudien hade i stället 95,1 procent ingen påvisad systemisk eller infektiös orsak (Xu m.fl., 2020). Skillnaden mellan 5 och 36 procent är inget mätfel, utan skillnaden mellan alla som får episklerit och de som remitteras vidare till specialist.

Vid sklerit är kopplingen starkare: omkring 23 procent i befolkningsstudier, upp mot 50 procent på specialistcentrum.

Det som betyder något för dig är en annan siffra. Bland 500 skleritpatienter kom ögondiagnosen före den systemiska hos 38,7 procent (Sainz de la Maza m.fl., 2012). I en genomgång av 243 patienter blev 14 procent av dem med underliggande sjukdom diagnostiserade tack vare utredningen efter skleriten, och vid vaskulit var ögat oftare det första spåret: 27,3 mot 8,8 procent (Akpek m.fl., Ophthalmology, 2004). Vid sklerit är det alltså inte bara ögat som ska undersökas.

Vanligast tillsammans med sklerit är reumatoid artrit, granulomatös polyangit, polyarteritis nodosa, lupus, Sjögrens syndrom, recidiverande polykondrit, inflammatorisk tarmsjukdom, Bechterews sjukdom, gikt och bältros.

Nekrotiserande sklerit är ovanlig och som regel ett tecken på aktiv systemsjukdom. Den hör till de ögonsjukdomar som binder ihop ögat med kroppen. En enstaka episklerit är sällan skäl till blodprover, men återkommande episoder är det, särskilt vid ledvärk, morgonstelhet eller hudutslag.

Hur säkert är kunskapsunderlaget?

Det finns ingen Cochraneöversikt om episklerit eller sklerit, och inga nationella eller internationella riktlinjer för behandling av icke-infektiös sklerit. Författarna bakom en systematisk översikt skriver rakt ut att mycket få studier, särskilt randomiserade, har jämfört behandlingar (Ingaralingam m.fl., Systematic Reviews, 2020).

Hela den randomiserade evidensen för episklerit är tre små blindade studier på nästan sextio år: Watson m.fl. 1966, Watson m.fl. 1973 och Williams m.fl. 2005. Ingen av dem visade att aktiv behandling tydligt slår placebo eller konstgjord tårvätska. Allt annat bygger på journaler som gåtts igenom i efterhand.

Diagnostiken är lika tunt studerad. Fenylefrintestet har aldrig prövats i en diagnostisk studie, och i den brittiska jämförelsen av allmänläkares och ögonläkares ögondiagnoser var 15 av avvikelserna potentiellt allvarliga (Sheldrick m.fl., BMJ, 1992). Det betyder inte att du ska avstå från behandling, bara att effekten är sämre belagd än vid många andra ögonsjukdomar.

Kan episklerit bli sklerit?

Nej. Det är två tillstånd i två olika lager, och episklerit är inte ett förstadium.

Watson och Hayreh följde 159 patienter med episklerit i ett till åtta år och drog slutsatsen att episklerit inte övergår i sklerit (British Journal of Ophthalmology, 1976). De fann ett dokumenterat undantag: bältros. Vid herpes zoster kan en episklerit med blåsor komma tillbaka som en sklerit på samma ställe omkring tre månader senare.

Att det återkommer är däremot vanligt, och karakteristiskt snarare än ett tecken på försämring. Det känns inte så: femte gången väger tyngre än den första.

Vad kan ett rött öga annars bero på?

De flesta röda ögon är varken episklerit eller sklerit. En bredare genomgång av vad ett rött öga kan bero på sorterar orsakerna efter det du själv ser.

Vanligast är ögoninflammation, med diffus rodnad och kladdiga ögonfransar på morgonen. Den som liknar sklerit mest är irit, där ljuset gör riktigt ont, och den ska bedömas snabbt. Irit är den främre formen av uveit, inflammation inne i ögat.

Om smärtan sitter i själva ytan, med skavkänsla och ljuskänslighet, särskilt hos dig som bär linser, kan det vara keratit, en hornhinneinflammation som hör hemma hos ögonläkare samma dag. En gulaktig upphöjning som blir röd ibland är oftast en pinguecula.

Planerar du en synkorrigerande operation? Det finns ingen publicerad tidsgräns för hur länge en inflammation på ögats yta måste ha varit lugn innan en laseroperation av ögonen kan göras. Kriterierna handlar om ögats tillstånd, inte om hur många veckor som gått: ögat besvärsfritt, hornhinnan utan skador som färgas av ögondroppen, brytningen stabil. Amerikanska FDA listar autoimmun sjukdom som en relativ kontraindikation mot laserkirurgi, alltså ett skäl att vara försiktig men inget absolut hinder, eftersom sjukdomen kan påverka läkningen. Det är inget automatiskt nej. Men det är skälet till att kirurgen vill veta vilken diagnos du har och vilka läkemedel du tar.

Vanliga frågor

Läs vidare om ont i ögat, om ögoninflammation, den vanligaste orsaken till ett rött öga, och om blodsprängt öga, som ser dramatiskt ut men sällan gör ont.

Senast uppdaterad: oktober 2026. Innehållet på Synsguiden är enbart i informationssyfte och ersätter inte råd från kvalificerad sjukvårdspersonal. Kontakta alltid läkare eller ögonspecialist för personlig vägledning.