Hornhinneinflammation (keratit): när ögat inte kan vänta till i morgon

Hornhinneinflammation, eller keratit, är en inflammation eller infektion i hornhinnan, ögats klara framsida. Det gör ont, du tål inte ljus och synen blir sämre, oftast i ett öga. Om du använder kontaktlinser ska linserna ut nu och ögat ses samma dag, eftersom ärr på hornhinnan kan bli bestående.

I korthet:

• Keratit kallas också hornhinneinflammation och kan bero på bakterier, virus, svamp, amöbor, UV-ljus eller uttalad torrhet. Behandlingen skiljer sig helt mellan orsakerna.
• Tecknen är smärta, ljuskänslighet och sämre syn på ett öga. Det kommer oftast inget var.
• Kontaktlinser är den vanligaste orsaken. Allvarlig linsrelaterad keratit har mätts till 2,52 fall per 10 000 och år hos dem som sover i linserna, mot 0,52 vid dagslinser (Acta Ophthalmologica, 2025).
• Vatten och linser hör inte ihop. Akantamöbor finns i kranvatten, sötvatten och saltvatten, och linsvätskan kan förorenas från omgivningen (Folkhälsomyndigheten).
• Har du ont i ena ögat och använder linser ska linserna ut nu, och ögat ses samma dag.

Vad är hornhinneinflammation (keratit)?

Hornhinnan är den klara kupolen längst fram i ögat. Den släpper in ljuset och står för större delen av ögats brytkraft, ungefär som ett fönster som samtidigt fungerar som lins.

Två saker gör den speciell. Den är full av nerver, så även en liten skada gör mycket ont. Den är dessutom genomskinlig, så all läkning som lämnar ett ärr syns som en grumling rakt i ljusets väg.

Vid keratit angrips just detta lager, antingen av mikroorganismer som växer i vävnaden eller av en inflammation utan infektion, till exempel efter UV-ljus eller vid svår torrhet. Blir infiltratet, alltså det grumliga området, tillräckligt djupt kan hornhinnan tunnas ut och i sällsynta fall brista.

Keratit är inte vanligt, men det är ingen raritet heller. I en brittisk region motsvarade det 34,7 fall per 100 000 invånare och år, räknat på 1 333 skrapprov från hornhinnan (Ting med flera, British Journal of Ophthalmology, 2021). Siffran beror helt på hur fallen definieras: de 34,7 kommer från ett upptagningsområde där alla misstänkta fall skrapades, och är det höga estimatet. En nyare studie från Kent landade på 3,2 per 100 000 och år (Eye, 2026). För Sverige saknas en nationell incidensstudie, men det nationella kunskapsstödet för ögonsjukdomar uppskattar cirka 1 000 odlingsverifierade fall om året, varav ungefär hälften är linsassocierade (Nationellt programområde ögonsjukdomar, 2023).

Symtom vid hornhinneinflammation: så känns det

Tre besvär tillsammans, i ett öga, talar för keratit: det gör ordentligt ont, du tål inte ljus och synen blir sämre.

Smärtan kommer ofta först. Den beskrivs som skav, som om något satt kvar i ögat, eller som en skarp värk som blir värre när du blinkar. Många kan inte hålla ögat öppet i vanlig rumsbelysning.

Ljuskänsligheten hör ihop med smärtan. Pupillen drar ihop sig i ljus, och rörelsen känns. Samma besvär finns vid flera andra tillstånd, mer om det under ljuskänsliga ögon, men tillsammans med värk och sämre syn pekar det mot hornhinnan.

Synen blir sämre för att hornhinnan grumlas. Det kan vara en lätt dimma, ett moln över en del av synfältet eller ett tydligt fall i synskärpan.

Övrigt du kan lägga märke till:

• Ögat är rött, kraftigast närmast hornhinnan.
• Tårflödet ökar, ögat rinner utan att det kommer var.
• En vit eller grå fläck syns ibland på den klara delen, framför regnbågshinnan.
• Ögonlocket blir svullet och svårt att hålla uppe.

Var talar tvärtom för ögoninflammation. Kletiga ögonfransar på morgonen hör till bindhinnan, inte till hornhinnan.

Keratit, ögoninflammation eller något som brådskar mer?

Fyra tillstånd ger ett rött öga och blandas lätt ihop. De behandlas helt olika, och två av dem tål ingen väntan. Fler orsaker än dessa fyra finns i genomgången av rött öga.

Tre tumregler räcker långt. Ont i ena ögat hos en linsbärare ska ses samma dag. Kommer rodnad, nedsatt syn och värk samtidigt i ett öga är det akutmottagningen som gäller, inte morgondagen. Ett rött öga som kliar och rinner, utan att synen påverkas, kan börja hos vårdcentralen.

Den vanligaste förväxlingen är ögoninflammation. Den kliar mer än den värker, det kommer var, och synen är opåverkad. Den smittar dessutom lätt, vilket linsrelaterad keratit inte gör.

Nästa förväxling är irit, en inflammation i regnbågshinnan. Där sitter värken djupare, det finns inget skav och hornhinnan är klar. Skillnaden avgörs i mikroskop hos ögonläkaren, inte hemma.

En repa på hornhinnan efter en gren, en nagel eller skräp i ögat är något annat än keratit, men den kan bli en ingång för bakterier. Läker repan inte inom ett par dygn, eller blir den värre, ska ögat ses igen.

Använder du linser och har ont i ena ögat? Gör så här nu

Ordningen spelar roll. Första steget tar bort orsaken, tredje bevarar bevisen.

1. Ta ut linsen direkt. Sitter den torr och fast, droppa koksaltlösning eller linsvätska först. Dra aldrig loss en torr lins.
2. Sätt inte in den igen. Inte heller efter några timmar när det känns bättre.
3. Spara linsen, etuiet och vätskan och ta med allt till besöket. De kan odlas, och svaret styr vilken behandling du får. Släng dem först efteråt.
4. Använd inga gamla droppar, särskilt inte kortisondroppar som blivit över från något annat. De dämpar rodnaden och låter infektionen växa vidare.
5. Kontakta vården samma dag och använd glasögon tills du fått besked om något annat.

Bland de bakterier som orsakar keratit går Pseudomonas snabbast. Den utsöndrar enzymer som löser upp hornhinnans kollagen, och såret kan bli värre timme för timme.

Den amerikanska ögonläkarföreningens riktlinje varnar för att inflammationen kan öka under de första 24 till 48 timmarna även med rätt behandling (AAO, Bacterial Keratitis PPP, 2023). Om du väntar till nästa morgon för att se om det lägger sig, kan infiltratet ha hunnit bli både bredare och djupare.

Vilka typer finns det, och varför avgör typen behandlingen?

Rätt behandling förutsätter rätt orsak. Antibiotika biter inte på virus, och kortison mot en herpesinfektion kan göra såret djupare.

Bakteriell keratit är den vanligaste formen och står för 44 procent av all infektiös keratit i en global genomgång av 58 studier (Singh med flera, The Ocular Surface, 2026). Globalt är Pseudomonas aeruginosa den enskilt vanligaste bakterien, med 17 procent av fynden.

I det svenska materialet ser det annorlunda ut. Där dominerar vanliga hudbakterier: i Östergötland stod de för 39 procent av fynden och Pseudomonas för bara 7 (Roth med flera, J Ophthalmic Inflamm Infect, 2024). Det är just därför odlingen, och inte gissningen, ska styra vilka droppar du får. Pseudomonas är ändå den som hör ihop med linser och som förstör vävnaden snabbast.

Någon generell läkningstid går inte att sätta, eftersom allt beror på hur stort och djupt såret är när behandlingen börjar.

Herpeskeratit skiljer sig genom att den kommer tillbaka. I det bäst dokumenterade befolkningsmaterialet hade 9,6 procent fått ett återfall efter ett år, 22,9 procent efter två år och 63,2 procent efter tjugo år (Liesegang, Archives of Ophthalmology, 1989). Förebyggande behandling gör skillnad: av 703 deltagare fick 19 procent av dem som tog aciklovir i tolv månader ett återfall, mot 32 procent på placebo (Herpetic Eye Disease Study Group, NEJM, 1998). För dem som haft djup, stromal keratit var skillnaden ännu större, 14 mot 28 procent.

Varför är kontaktlinser den vanligaste orsaken?

Linser i sig är inte farliga. Det som ökar risken är tiden de sitter i, vad de kommer i kontakt med och hur etuiet sköts.

En norsk sjukhusstudie räknade fram hur ofta allvarlig linsrelaterad keratit inträffar: 2,52 fall per 10 000 och år bland dem som hade linserna kvar över natten, mot 0,52 per 10 000 och år bland dem som använde dagslinser (Sund med flera, Acta Ophthalmologica, 2025). En internationell studie hade tidigare visat samma mönster med högre tal, 1,9 per 10 000 och år vid dagsbruk av mjuka linser mot 19,5 vid nattbruk (Stapleton med flera, Ophthalmology, 2008). Av de drabbade i den norska studien uppgav 45 procent att de använt linserna fel, och bara 37 procent kände till att keratit kunde följa av linsbruk.

Att linser dominerar orsaksbilden syns också i svenska siffror. I en genomgång av odlingsverifierad bakteriell keratit i Östergötland var linsbruk den vanligaste enskilda orsaken: 58 av de 224 bakteriefynden, alltså 26 procent, kom från linsbärare (Roth med flera, Journal of Ophthalmic Inflammation and Infection, 2024). I Nottingham hade 35,3 procent, alltså 100 av 283 patienter, linsbruk som riskfaktor (Frontiers in Medicine, 2021).

I samma material var torra ögon och annan sjukdom i ögats yta ändå en vanligare riskfaktor än linser, 47,3 procent mot 35,3. Linser är den vanligaste enskilda orsaken hos i övrigt friska vuxna, inte den vanligaste riskfaktorn totalt.

Det finns ingen officiell svensk statistik över hur många som använder linser. I Europa som helhet ligger andelen mjuka linsbärare på 6,6 procent (EuromContact, publicerat 2023 på siffror från 2022).

Akantamöbakeratit: därför är vatten den farligaste vanan

Akantamöbor är encelliga organismer som finns i kranvatten, sötvatten och saltvatten. Du möter dem när du badar, till exempel i spa- och badanläggningar, och den saltlösning linserna förvaras i kan förorenas från omgivningen. De ger sällan infektion i en frisk hornhinna, men kombinationen linser plus en liten skada i ytan öppnar dörren (Folkhälsomyndigheten, 2023). Infektionen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, så ingen vet säkert hur vanlig den är. Internetmedicin (2026) uppskattar ungefär ett fall om året i hela landet, medan den danska sjukhusserien nedan pekar mot fler. Skillnaden säger mest om hur fallen fångas upp, inte om hur många som drabbas.

Konsekvenserna syns i en dansk serie på 65 fall mellan 1994 och 2018. Förekomsten steg från 0,13 till 2,7 fall per miljon invånare och år, 89 procent var linsbärare, 18 procent behövde en hornhinnetransplantation och 49 procent hade fått kortison innan rätt diagnos ställdes (Nielsen med flera, Acta Ophthalmologica, 2020).

Praktiskt betyder det fyra saker:

• Skölj aldrig linser eller etui i kranvatten. I CDC:s egen fall-kontrollstudie med 88 patienter gav förvaring av linser i kranvatten 3,9 gånger ökad risk för akantamöbakeratit (Brown med flera, Eye & Contact Lens, 2018). Talen gäller särskilt akantamöba, inte keratit i allmänhet.
• Duscha, bada och simma inte med linser i. Behövs linser i vattnet, ta dagslinser och släng dem direkt efteråt.
• Byt etui regelbundet, och alltid efter en infektion. Etuiet är det smutsigaste i hela uppsättningen: hos helt symtomfria linsbärare var 62 procent av etuierna förorenade med bakterier, mot 37 procent av linserna själva (Cureus, 2024). Häll ut vätskan varje dag i stället för att fylla på: att fylla på gammal vätska gav 4,0 gånger ökad risk för akantamöbakeratit i CDC:s fall-kontrollstudie (Brown med flera, 2018). Låt etuiet lufttorka med locken av.
• En natt med månadslinser är inte ofarligt. Att sova med linser ökar risken 6 till 8 gånger, och ungefär var tredje linsbärare uppger att de gör det (CDC, 2018). Syretillförseln minskar och ytan skadas lättare, och det är den skadan amöban behöver.

Nattlinser och färgade linser har egna siffror

Nattlinser, eller ortokeratologi, formar om hornhinnan medan du sover och tas ut på morgonen. De används mest hos barn för att bromsa närsynthet.

De nyaste materialen landar på omkring 5 fall av keratit per 10 000 användare och år (Japanese Journal of Ophthalmology, 2024; Eye & Contact Lens, 2021). Det är klart över dagslinsernas 1,9, men lägre än de 19,5 som mättes för vanliga mjuka linser som sitter kvar över natten. De tidigaste uppskattningarna för nattlinser låg högre, 13,9 per 10 000 hos barn (Bullimore med flera, Optometry and Vision Science, 2013), och har sjunkit i takt med att metoden mognat.

Nästan hela risken sitter i rutiner som föräldrar faktiskt kan styra. I ett material med 79 barn och unga var dålig handhygien kopplad till 26 gånger högre risk för akantamöbakeratit, och att fylla på gammal vätska till 17 gånger (Zhao med flera, Contact Lens and Anterior Eye, 2026). Materialet är litet, så talen är grova storleksordningar. Båda vanorna tar ändå en minut att göra rätt.

Färgade modelinser är den andra gruppen. De korrigerar ingenting, och säljs därför som accessoarer.

I en fransk multicenterstudie var risken för keratit 16,5 gånger högre hos dem som använde kosmetiska linser (Sauer med flera, Journal Français d'Ophtalmologie, 2010). Utfallet blev också sämre: av dem som fick en infektion slutade 60 procent med en synskärpa på 0,1 eller sämre, alltså för dåligt för att läsa en skylt eller köra bil, mot 13 procent av de övriga linsbärarna (Sauer och Bourcier, Acta Ophthalmologica, 2011).

Att de är lagliga betyder inte att de är ofarliga. Linser utan styrka är reglerade som medicintekniska produkter inom EU, men regleringen gäller produkten, inte utprovningen. Risken ligger i att de köps utan ögonundersökning och utan att någon lär ut hygienen.

Svetsblänk och snöblindhet är också keratit

UV-ljus bränner hornhinnans ytligaste cellager. Resultatet kallas fotokeratit, och de vardagliga namnen är svetsblänk och snöblindhet. Hela förloppet, första hjälpen och huskurerna går igenom i artikeln om svetsblänk och snöblindhet.

Det som förvirrar är fördröjningen. Du märker ingenting medan du svetsar eller åker skidor. I en studie av patienter som fått UV-skada av lampor på en skönhetssalong kom symtomen 4 till 12 timmar senare, med 6,5 timmar som median (Oman Journal of Ophthalmology, 2025). Fördröjningen är av samma storleksordning vid svetsning och snö. Ofta slår besvären till mitt i natten: kraftig smärta, ögon som rinner och en känsla av sand under locken.

Snö reflekterar upp till 80 procent av UV-strålningen, och nysnö nästan fördubblar din UV-exponering, eftersom ljuset träffar dig både uppifrån och nerifrån (WHO, 2024). Gräs, jord och vatten reflekterar under 10 procent, och UV-nivån stiger omkring 10 procent per 1 000 höjdmeter.

Skadan går oftast över av sig själv efter ett till två dygn (1177, 2024), eftersom ytcellerna förnyas snabbt. Mörker, vila, kalla omslag och vanlig smärtstillande medicin hjälper under tiden. Är du inte bättre efter två dygn är det något annat, och då ska ögat undersökas.

Torra ögon kan ge en kronisk variant

När tårfilmen inte täcker hornhinnan jämnt torkar ytceller ut och lossnar. Det ger små punktformade skador utspridda över hornhinnan, och tillståndet kallas keratitis sicca eller punktformig keratit.

Den varianten gör sällan lika ont som en infektion. I stället skaver den, ögat blir irriterat mot kvällen, synen blir suddig mellan blinkningarna och besvären kommer och går i månader. Skärmarbete, torr inomhusluft, vissa läkemedel och ögonlocksinflammation förvärrar den.

Behandlingen riktar sig mot torrheten snarare än mot hornhinnan: tårersättning, ögonlockshygien och ibland receptbelagd antiinflammatorisk behandling. Mer om orsaker och egenvård finns under torra ögon.

Gränsen mot en infektion går vid smärtan. Om ett torrt öga plötsligt gör riktigt ont, blir ljuskänsligt och synen blir sämre, är det inte längre torrhet. Då gäller samma brådska som för övriga keratiter.

Hur ställs diagnosen?

Ingen ser skillnad på typerna utan utrustning, och det är därför gissningar hemma inte fungerar. Själva undersökningen tar sällan mer än en kvart.

Ögonläkaren använder en spaltlampa, ett mikroskop som skickar in en smal ljusstrimma från sidan. Då syns djupet: om infiltratet ligger i ytan eller nere i stroma, hornhinnans tjocka mellanlager, och hur brett det är.

Sedan kommer färgämnet. En droppe fluorescein, eller en liten pappersremsa som läggs mot ögats insida, färgar varje ställe där epitelet, hornhinnans yttersta cellager, saknas. I blått ljus lyser skadan grön. Ett herpessår avtecknar sig som en tunn gren, ett bakteriellt sår som en rundare och vitare fläck. Det är den bilden som skiljer behandlingarna åt, och den går inte att se i spegeln.

Om såret är stort, centralt eller oklart tas ett prov för odling. Det är här din egen utrustning kommer in i bilden: laboratoriet odlar ofta från linsen, etuiet och vätskan vid sidan av själva ögat, eftersom bakterien och amöban ofta sitter där. Det nationella kunskapsstödet är tydligt på en punkt: allmänläkare ska inte sätta in antibiotika före odling, eftersom provsvaret då blir oanvändbart.

Synen mäts på båda ögonen och trycket kontrolleras. Båda siffrorna blir utgångsvärden som nästa kontroll mäts mot. Ett infiltrat som ser likadant ut för dig kan ha växt sedan i går, och det är ögonläkaren som ser det i mikroskopet först.

Hur behandlas hornhinneinflammation?

Bakteriell keratit behandlas med antibiotikadroppar i en takt som förvånar de flesta. Under det första dygnet kan det handla om droppar varje timme, även nattetid, och sedan glesare i takt med att såret krymper. Kontrollerna ligger tätt i början, ofta redan dagen efter.

Vid herpeskeratit är antiviral behandling grunden, som droppar, salva eller tabletter. Kortisondroppar ensamma är kontraindicerade vid den ytliga dendritiska formen: de dämpar inflammationen men släpper viruset fritt. Sitter inflammationen i stroma, hornhinnans tjocka mellanlager, används kortison, men bara tillsammans med antiviralt skydd och på ögonläkarens ordination. Hela bilden, inklusive bältros i ögat och smittfrågan, finns i artikeln om herpes i ögat.

Släng gamla droppar. En öppnad flaska är förorenad, och en flaska som förskrivits mot något annat kan innehålla precis fel läkemedel.

Vid bakteriell keratit hjälper kortisondroppar inte i genomsnitt. Den största studien, med 500 patienter, såg ingen skillnad i syn efter tre månader när kortison lades till antibiotikan (SCUT, Archives of Ophthalmology, 2012).

I de svåraste fallen hjälpte de ändå. Vid centralt sår, eller när synen redan var mycket dålig vid start, gav kortison omkring två rader bättre syn, medan ärret i stället blev större vid infektion med Nocardia, en ovanlig jordbakterie. Kortison är alltså ögonläkarens val när mikroben är känd. Om du börjar själv, gissar du vilken grupp du tillhör.

Det gäller även åt andra hållet. Långvarig behandling med kortisondroppar räknas som en riskfaktor för bakteriell keratit (AAO, 2023). Och kortison på en infektion som ännu inte är upptäckt fördröjer diagnosen: i den danska akantamöbaserien hade 49 procent fått kortison innan rätt diagnos ställdes.

Låt linserna ligga hela behandlingen och en bit därefter, eftersom mjuka linser suger åt sig läkemedel. Gå på kontrollerna även när det känns bättre, eftersom smärtan viker innan såret har slutit sig.

Hur länge varar keratit?

Det är olika hur lång tid det tar, och skillnaden följer orsaken snarare än hur ont det gjorde i början.

Den grova regeln är att ytliga skador läker på dagar till någon vecka, medan allt som gått djupare räknas i veckor till månader. Svamp och akantamöba ligger i den långa änden. Att smärtan försvinner betyder alltså inte att du är färdigbehandlad: hornhinnans nerver läker snabbare än vävnaden under.

Blir synen bra igen?

För de allra flesta ja, förutsatt att behandlingen kom i gång tidigt. Men utfallen är inte enbart goda. I Nottingham-materialet med 283 patienter hade 8,1 procent till slut en syn på ljusperception, alltså bara förmågan att skilja ljust från mörkt, eller sämre på det drabbade ögat, 16,3 procent behövde opereras och 8,8 procent hade en hotande eller verklig perforation av hornhinnan (Frontiers in Medicine, 2021).

Samma studie rangordnade vad som förutsäger ett dåligt utfall. Synen vid första besöket vägde klart tyngst, med nästan 30 gånger förhöjd risk. Därefter kom ett infiltrat större än 3 millimeter, ålder över 50 år och ett centralt sår. De två första handlar om hur långt infektionen hunnit innan behandlingen börjar. Ålder och placering rår du inte över.

Det är den delen du själv rår över, och någon har satt siffror på den. I en prospektiv studie med 479 patienter i USA och Indien kostade varje dag du väntade mätbar syn: i det amerikanska materialet ungefär en rad på syntavlan per tio dagar, i det indiska per tre till fyra dagar (Woodward med flera, Ophthalmology, 2025). Det är hela argumentet för att åka i kväll i stället för på måndag.

Ärret är inte problemet i sig. Ett ärr i utkanten av hornhinnan påverkar inte synskärpan, medan ett ärr rakt framför pupillen sprider ljuset och ger dimma eller bländning. Ärr klarnar dessutom långsamt, över månader till år. Sitter en grumling kvar mitt i synaxeln efter att allt läkt finns fler behandlingar att ta ställning till, från specialanpassade linser till transplantation.

När kan du använda linserna igen?

Inte förrän ögonläkaren säger till. Sedan gäller en enkel ordning:

• Släng alla linser, etuiet och vätskan som funnits sedan du blev sjuk. Ta med dem till första besöket först, så de kan odlas.
• Släng mascara och eyeliner som använts under samma period.
• Vänta längre än du tror. Den nationella rekommendationen är linsvila i minst en månad efter att hornhinnan läkt (Nationellt programområde ögonsjukdomar, 2023), inte bara tills besvären gått över.
• Börja om med nytt etui, ny vätska och en ny, oöppnad förpackning linser. 1177 är tydliga på den punkten: ”Om du har haft en infektion i ögat är det viktigt att du tar ett nytt, oanvänt par kontaktlinser när du ska börja använda linser igen.”
• Låt ögonläkaren titta på hornhinnan innan du sätter i den första linsen.

Alla kan inte gå tillbaka. Har du haft en djup infektion, ett ärr på synaxeln eller upprepade episoder kan beskedet bli att linser inte är ett alternativ längre. Dagslinser är ofta ett mellansteg, eftersom en ny steril lins varje morgon tar bort både etuiet och vätskan ur ekvationen.

Kan du laseroperera ögonen efter en keratit?

Kanske, men det avgörs individuellt och aldrig på förhand. Två saker väger tungt.

Den amerikanska ögonläkarföreningen (AAO) anger genomgången herpeskeratit som en relativ kontraindikation för hornhinnekirurgi, alltså ett tungt vägande skäl emot men inget absolut förbud (Moshirfar med flera, Clinical Ophthalmology, 2020). Skälet är att både ingreppet och kortisonbehandlingen efteråt kan väcka viruset, och risken för återfall är hög även utan operation: 22,9 procent inom två år och 63,2 procent inom tjugo år i den amerikanska kohorten (Liesegang, Archives of Ophthalmology, 1989). Senare studier har dock inte kunnat visa att LASIK i sig utlöser nya skov, och antivirala tabletter runt operationen tycks hålla risken nere.

Laser har å sin sida sin egen, lilla risk för infektiös keratit: 0,0006 till 1,20 procent efter LASIK och 0,003 till 0,004 procent efter SMILE (Journal of International Medical Research, 2023). Det är en engångsrisk kring ingreppet, medan linsernas risk löper varje år du använder dem. Talen mäter olika saker och går inte att ställa mot varandra rakt av.

Ett ärr ändrar dessutom hornhinnans form och tjocklek. Om det sitter ytligt kan fototerapeutisk keratektomi, PTK, vara mer aktuellt än en synkorrigerande laserbehandling, eftersom PTK slipar bort själva grumlingen i stället för att korrigera brytningsfelet.

Kravet innan någon bedömning görs är ett lugnt öga över tid, en stabil syn och en hornhinna som är tillräckligt tjock och regelbunden. Vad metoderna innebär går att läsa under laseroperation, men bedömningen ska göras av en ögonläkare som har din sjukdomshistoria framför sig.

När och var ska jag söka vård?

Du behöver ingen remiss för att kontakta en vårdcentral eller en akutmottagning. Vårdcentralen bedömer ögat och skickar dig vidare om det behövs.

1177 anger en tydlig gräns för när ett rött öga inte kan vänta: sök vård på en akutmottagning om ena ögat blir rött samtidigt som du får nedsatt syn och det gör ont. Den beskrivningen träffar keratit rakt av. Kontakta en vårdcentral när besvären är lindrigare och inte förvärras, och ring 1177 om du är osäker. Använder du linser gäller den strängare regeln: smärta i ett öga hos en linsbärare bedöms samma dag.

Vart du kommer sedan beror på var du bor. Vilka regler som gäller för remisser till öppen specialistvård bestämmer varje region själv, så det är olika mellan regionerna. I vissa kan du söka en ögonmottagning direkt, i andra går vägen via vårdcentralen. Om du inte vet vad som gäller kan du skicka en egen vårdbegäran via 1177.

Barn är inget undantag. I ett material med barn under 16 år var ögonskada den vanligaste enskilda orsaken med 25 procent, och en utlösande faktor hittades hos 78 procent; kontaktlinser väger tyngre upp i tonåren. Fördröjningen är huvudproblemet: det gick i snitt 12,7 dagar från att symtomen började till att barnet undersöktes av ögonläkare (BMC Ophthalmology, 2013). För de allra minsta finns en hård regel: ett barn under en månad med variga, svullna och röda ögon, eller blåsor runt ögonen, ska bedömas akut (1177).

På några orter finns en särskild ögonakut, och reglerna skiljer sig mellan sjukhusen: S:t Erik i Stockholm ber dig alltid ringa först, medan ögonakuten i Mölndal tar emot svår ögonvärk direkt och utan remiss på vardagar. Det som gäller överallt är att du på kvällar, nätter och helger bara tas emot efter överenskommelse via 1177. Ta med linserna, etuiet och vätskan.

Vanliga frågor

Läs vidare om ögoninflammation om ögat kliar mer än det värker, eller om torra ögon om skavet kommer och går utan att synen blir sämre. Buktar hornhinnan i stället ut, handlar det om keratokonus. Du kan också få en överblick över de vanligaste ögonsjukdomarna.

Senast uppdaterad: oktober 2026. Innehållet på Synsguiden är enbart i informationssyfte och ersätter inte råd från kvalificerad sjukvårdspersonal. Kontakta alltid läkare eller ögonspecialist för personlig vägledning.