Keratit (hornhinneinflammation): symtom, behandling och dina linser

Keratit är en inflammation eller infektion i hornhinnan, ögats klara framsida. Det gör ont, du tål inte ljus och synen blir sämre, oftast i ett öga. Använder du kontaktlinser bör du ta ut dem och bli undersökt samma dag, eftersom ärr på hornhinnan kan bli bestående.

I korthet:

• Keratit kallas också hornhinneinflammation och kan bero på bakterier, virus, svamp, amöbor, UV-ljus eller uttalad torrhet. Behandlingen skiljer sig helt mellan orsakerna.
• Tecknen är smärta, ljuskänslighet och sämre syn på ett öga. Det kommer oftast inget var.
• Kontaktlinser är den vanligaste orsaken, och linser som sitter kvar över natten ger klart högre risk än dagslinser.
• Vatten och linser hör inte ihop. Akantamöbor finns i kranvatten, linsvätska och simbassänger (Folkhälsomyndigheten).
• Har du ont i ena ögat och använder linser ska linserna ut nu, och ögat ses samma dag.

Vad är keratit?

Hornhinnan är den klara kupolen längst fram i ögat. Den släpper in ljuset och står för större delen av ögats brytkraft, ungefär som ett fönster som samtidigt fungerar som lins.

Två saker gör den speciell. Den är full av nerver, så även en liten skada gör mycket ont. Den är dessutom genomskinlig, så all läkning som lämnar ett ärr syns som en grumling rakt i ljusets väg.

Vid keratit angrips just detta lager, antingen av mikroorganismer som växer i vävnaden eller av en inflammation utan infektion, till exempel efter UV-ljus eller vid svår torrhet. Blir infiltratet, alltså det grumliga området, tillräckligt djupt kan hornhinnan tunnas ut och i sällsynta fall brista.

Keratit är inte vanligt, men det är ingen raritet heller. I en brittisk region registrerades 1 333 fall, vilket motsvarade 34,7 fall per 100 000 invånare och år (Ting med flera, British Journal of Ophthalmology, 2021). Någon svensk siffra finns inte.

Symtom vid hornhinneinflammation: så känns det

Tre besvär tillsammans, i ett öga, talar för keratit: det gör ordentligt ont, du tål inte ljus och synen blir sämre.

Smärtan kommer ofta först. Den beskrivs som skav, som om något satt kvar i ögat, eller som en skarp värk som blir värre när du blinkar. Många kan inte hålla ögat öppet i vanlig rumsbelysning.

Ljuskänsligheten hör ihop med smärtan. Pupillen drar ihop sig i ljus, och rörelsen känns. Samma besvär finns vid flera andra tillstånd, mer om det under ljuskänsliga ögon, men tillsammans med värk och sämre syn pekar det mot hornhinnan.

Synen blir sämre för att hornhinnan grumlas. Det kan vara en lätt dimma, ett moln över en del av synfältet eller ett tydligt fall i synskärpan.

Övrigt du kan lägga märke till:

• Ögat är rött, kraftigast närmast hornhinnan.
• Tårflödet ökar, ögat rinner utan att det kommer var.
• En vit eller grå fläck syns ibland på den klara delen, framför regnbågshinnan.
• Ögonlocket blir svullet och svårt att hålla uppe.

Var talar tvärtom för ögoninflammation. Kletiga ögonfransar på morgonen hör till bindhinnan, inte till hornhinnan.

Keratit, ögoninflammation eller något som brådskar mer?

Fyra tillstånd ger ett rött öga och blandas lätt ihop. De behandlas helt olika, och två av dem tål ingen väntan.

Den vanligaste förväxlingen är ögoninflammation. Den kliar mer än den värker, det kommer var, och synen är opåverkad. Den smittar dessutom lätt, vilket linsrelaterad keratit inte gör.

Nästa förväxling är irit, en inflammation i regnbågshinnan. Där sitter värken djupare, det finns inget skav och hornhinnan är klar. Skillnaden avgörs i mikroskop hos ögonläkaren, inte hemma.

En repa på hornhinnan efter en gren, en nagel eller skräp i ögat är något annat än keratit, men den kan bli en ingång för bakterier. Läker repan inte inom ett par dygn, eller blir den värre, ska ögat ses igen.

Använder du linser och har ont i ena ögat? Gör så här nu

Ordningen spelar roll. Första steget tar bort orsaken, tredje bevarar bevisen.

1. Ta ut linsen direkt. Sitter den torr och fast, droppa koksaltlösning eller linsvätska först. Dra aldrig loss en torr lins.
2. Sätt inte in den igen. Inte heller efter några timmar när det känns bättre.
3. Spara linsen, etuiet och vätskan och ta med allt till besöket. De kan odlas, och svaret styr vilken behandling du får. Släng dem först efteråt.
4. Använd inga gamla droppar, särskilt inte kortisondroppar som blivit över från något annat. De dämpar rodnaden och låter infektionen växa vidare.
5. Kontakta vården samma dag och använd glasögon tills du fått besked om något annat.

Vid de mest aggressiva bakterierna, särskilt Pseudomonas, kan hornhinnan förstöras på 24 till 48 timmar (StatPearls). Väntar du till nästa morgon för att se om det ger med sig kan infiltratet ha hunnit bli både bredare och djupare.

Typerna, och varför de avgör behandlingen

Rätt behandling förutsätter rätt orsak. Antibiotika biter inte på virus, och kortison mot en herpesinfektion kan göra såret djupare.

Bakteriell keratit är den vanligaste formen. Omkring 80 procent orsakas av Staphylococcus, Streptococcus eller Pseudomonas (StatPearls). Pseudomonas kopplas oftast till linser och förstör vävnaden snabbast. Någon generell läkningstid går inte att sätta, eftersom allt beror på hur stort och djupt såret är när behandlingen börjar.

Herpeskeratit skiljer sig genom att den kommer tillbaka. I en amerikansk befolkningskohort hade 27 procent fått ett återfall efter ett år, 50 procent efter fem år och 63 procent efter tjugo år (Young med flera, Olmsted County, 2010). Förebyggande behandling gör skillnad: av 703 deltagare fick 19 procent av dem som tog aciklovir i tolv månader ett återfall, mot 32 procent på placebo (Herpetic Eye Disease Study Group, NEJM, 1998).

Kontaktlinser är den vanligaste orsaken, och vatten är det värsta

Linser i sig är inte farliga. Det som ökar risken är tiden de sitter i, vad de kommer i kontakt med och hur etuiet sköts.

En norsk sjukhusstudie räknade fram hur ofta allvarlig linsrelaterad keratit inträffar: 2,52 fall per 10 000 och år bland dem som hade linserna kvar över natten, mot 0,52 per 10 000 och år bland dem som använde dagslinser (Sund med flera, Acta Ophthalmologica, 2025). En internationell studie hade tidigare visat samma mönster med högre tal, 1,9 per 10 000 och år vid dagsbruk av mjuka linser mot 19,5 vid nattbruk (Stapleton med flera, Ophthalmology, 2008). Av de drabbade i den norska studien uppgav 45 procent att de använt linserna fel, och bara 37 procent kände till att keratit kunde följa av linsbruk.

Att linser dominerar orsaksbilden syns också i svenska siffror. I en genomgång av odlingsverifierad bakteriell keratit i Östergötland var linsbruk den vanligaste enskilda orsaken och fanns med i 26 procent av fallen (Roth med flera, Journal of Ophthalmic Inflammation and Infection, 2024). I Nottingham hade 35,3 procent, alltså 100 av 283 patienter, linsbruk som riskfaktor (Frontiers in Medicine, 2021).

I samma material var torra ögon och annan sjukdom i ögats yta ändå en vanligare riskfaktor än linser, 47,3 procent mot 35,3. Linser är den vanligaste enskilda orsaken hos i övrigt friska vuxna, inte den vanligaste riskfaktorn totalt.

Det finns ingen tillförlitlig uppgift om hur många i Sverige som använder linser. I Europa som helhet ligger andelen mjuka linsbärare på 6,6 procent (EuromContact, 2023).

Akantamöbakeratit: därför är vatten den farligaste vanan

Akantamöbor är encelliga organismer som finns i kranvatten, linsvätska och simbassänger. De ger sällan infektion i en frisk hornhinna, men kombinationen linser plus en liten skada i ytan öppnar dörren (Folkhälsomyndigheten).

Konsekvenserna syns i en dansk serie på 65 fall mellan 1994 och 2018. Förekomsten steg från 0,13 till 2,7 fall per miljon invånare och år, 89 procent var linsbärare, 18 procent behövde en akut hornhinnetransplantation och 49 procent hade fått kortison innan rätt diagnos ställdes (Nielsen med flera, Acta Ophthalmologica, 2020).

Praktiskt betyder det fyra saker:

• Skölj aldrig linser eller etui i kranvatten. Att förvara linser i vatten ger 4,46 gånger ökad risk (CDC-data återgivna i StatPearls).
• Duscha, bada och simma inte med linser i. Behövs linser i vattnet, ta dagslinser och släng dem direkt efteråt.
• Byt etui regelbundet, och alltid efter en infektion. Häll ut vätskan varje dag i stället för att fylla på: att fylla på gammal vätska ger 4,38 gånger ökad risk. Låt etuiet lufttorka med locken av.
• En natt med månadslinser är inte ofarligt. Att sova med linser ökar risken 6 till 8 gånger, och ungefär var tredje linsbärare uppger att de gör det (CDC, 2018). Syretillförseln minskar och ytan skadas lättare, och det är den skadan amöban behöver.

Svetsblänk och snöblindhet är också keratit

UV-ljus bränner hornhinnans ytligaste cellager. Resultatet kallas fotokeratit, och de vardagliga namnen är svetsblänk och snöblindhet.

Det som förvirrar är fördröjningen. Du märker ingenting medan du svetsar eller åker skidor. Symtomen kommer 6 till 12 timmar senare, ofta mitt i natten, och då kommer de med besked: kraftig smärta, ögon som rinner och en känsla av sand under locken. Snö reflekterar ljuset uppåt, så ögonen träffas både uppifrån och nerifrån.

Besvären går över av sig själva på 12 till 24 timmar, i vissa fall upp till två dygn (netdoktor.se), eftersom ytcellerna förnyas snabbt. Mörker, vila, kalla omslag och vanlig smärtstillande medicin hjälper under tiden. Är du inte bättre efter två dygn är det något annat, och då ska ögat undersökas.

Torra ögon kan ge en kronisk variant

När tårfilmen inte täcker hornhinnan jämnt torkar ytceller ut och lossnar. Det ger små punktformade skador utspridda över hornhinnan, och tillståndet kallas keratitis sicca eller punktformig keratit.

Den varianten gör sällan lika ont som en infektion. I stället skaver den, ögat blir irriterat mot kvällen, synen blir suddig mellan blinkningarna och besvären kommer och går i månader. Skärmarbete, torr inomhusluft, vissa läkemedel och ögonlocksinflammation förvärrar den.

Behandlingen riktar sig mot torrheten snarare än mot hornhinnan: tårersättning, ögonlockshygien och ibland receptbelagd antiinflammatorisk behandling. Mer om orsaker och egenvård finns under torra ögon.

Gränsen mot en infektion går vid smärtan. Om ett torrt öga plötsligt gör riktigt ont, blir ljuskänsligt och synen blir sämre, är det inte längre torrhet. Då gäller samma brådska som för övriga keratiter.

Behandling av hornhinneinflammation, och varför gamla droppar är farliga

Bakteriell keratit behandlas med antibiotikadroppar i en takt som förvånar de flesta. Under det första dygnet kan det handla om droppar varje timme, även nattetid, och sedan glesare i takt med att såret krymper. Kontrollerna ligger tätt i början, ofta redan dagen efter.

Vid herpeskeratit är antiviral behandling grunden, som droppar, salva eller tabletter. Kortisondroppar ensamma är kontraindicerade vid den ytliga dendritiska formen: de dämpar inflammationen men släpper viruset fritt. Sitter inflammationen i stroma, hornhinnans tjocka mellanlager, används kortison, men bara tillsammans med antiviralt skydd och på ögonläkarens ordination.

Släng gamla droppar. En öppnad flaska är förorenad, och en flaska som förskrivits mot något annat kan innehålla precis fel läkemedel. Kortison på en oupptäckt infektion är ett återkommande fynd i de allvarliga fallen, som i den danska akantamöbaserien där 49 procent fått kortison före rätt diagnos.

Låt linserna ligga hela behandlingen och en bit därefter, eftersom mjuka linser suger åt sig läkemedel. Gå på kontrollerna: ett infiltrat som ser oförändrat ut för dig kan ha växt i mikroskop.

Hur länge varar keratit?

Det är olika hur lång tid det tar, och skillnaden följer orsaken snarare än hur ont det gjorde i början.

Den grova regeln är att ytliga skador läker på dagar till någon vecka, medan allt som gått djupare räknas i veckor till månader. Svamp och akantamöba ligger i den långa änden. Att smärtan försvinner betyder alltså inte att du är färdigbehandlad: hornhinnans nerver läker snabbare än vävnaden under.

Blir synen bra igen?

För de allra flesta ja, förutsatt att behandlingen kom i gång tidigt. Men utfallen är inte enbart goda. I Nottingham-materialet med 283 patienter hade 8,1 procent till slut en syn på ljusperception, alltså bara förmågan att skilja ljust från mörkt, eller sämre på det drabbade ögat, 16,3 procent behövde opereras och 8,8 procent hade en hotande eller verklig perforation av hornhinnan (Frontiers in Medicine, 2021).

Samma studie pekade ut vad som förutsäger ett dåligt utfall: ålder över 50 år, ett infiltrat större än 3 millimeter, dålig syn redan vid första besöket och ett sår som sitter centralt.

Ärret är inte problemet i sig. Ett ärr i utkanten av hornhinnan påverkar inte synskärpan, medan ett ärr rakt framför pupillen sprider ljuset och ger dimma eller bländning. Ärr klarnar dessutom långsamt, över månader till år. Sitter en grumling kvar mitt i synaxeln efter att allt läkt finns fler behandlingar att ta ställning till, från specialanpassade linser till transplantation.

När kan du använda linserna igen?

Inte förrän ögonläkaren säger till. Sedan gäller en enkel ordning:

• Släng alla linser, etuiet och vätskan som funnits sedan du blev sjuk. Ta med dem till första besöket först, så de kan odlas.
• Släng mascara och eyeliner som använts under samma period.
• Vänta tills du varit helt symtomfri i minst ett dygn efter avslutad behandling.
• Börja om med nytt etui, ny vätska och en ny förpackning linser.
• Låt ögonläkaren titta på hornhinnan innan du sätter i den första linsen.

Alla kan inte gå tillbaka. Har du haft en djup infektion, ett ärr på synaxeln eller upprepade episoder kan beskedet bli att linser inte är ett alternativ längre. Dagslinser är ofta ett mellansteg, eftersom en ny steril lins varje morgon tar bort både etuiet och vätskan ur ekvationen.

Kan du laseroperera ögonen efter en keratit?

Kanske, men det avgörs individuellt och aldrig på förhand. Två saker väger tungt.

Den amerikanska ögonläkarföreningen (AAO) anger genomgången herpeskeratit som en relativ kontraindikation för hornhinnekirurgi, alltså ett tungt vägande skäl emot men inget absolut förbud (Moshirfar med flera, Clinical Ophthalmology, 2020). Skälet är att både ingreppet och kortisonbehandlingen efteråt kan väcka viruset, och risken för återfall är hög även utan operation: 50 procent inom fem år i den amerikanska kohorten. Senare studier har dock inte kunnat visa att LASIK i sig utlöser nya skov, och antivirala tabletter runt operationen tycks hålla risken nere.

Laser har å sin sida sin egen, lilla risk för infektiös keratit: 0,0005 till 1,20 procent efter LASIK och 0,003 till 0,004 procent efter SMILE (Journal of International Medical Research, 2023). Det är en engångsrisk kring ingreppet, medan linsernas risk löper varje år du använder dem. Talen mäter olika saker och går inte att ställa mot varandra rakt av.

Ett ärr ändrar dessutom hornhinnans form och tjocklek. Sitter det ytligt kan fototerapeutisk keratektomi, PTK, vara mer aktuellt än en synkorrigerande laserbehandling, eftersom PTK slipar bort själva grumlingen i stället för att korrigera brytningsfelet.

Kravet innan någon bedömning görs är ett lugnt öga över tid, en stabil syn och en hornhinna som är tillräckligt tjock och regelbunden. Vad metoderna innebär går att läsa under laseroperation, men bedömningen ska göras av en ögonläkare som har din sjukdomshistoria framför sig.

När och var ska jag söka vård?

Du behöver ingen remiss för att kontakta en vårdcentral eller en akutmottagning. Vårdcentralen bedömer ögat och skickar dig vidare om det behövs.

1177 anger en tydlig gräns för när ett rött öga inte kan vänta: sök vård på en akutmottagning om ena ögat blir rött samtidigt som du får nedsatt syn och det gör ont. Den beskrivningen träffar keratit rakt av. Kontakta en vårdcentral när besvären är lindrigare och inte förvärras, och ring 1177 om du är osäker. Använder du linser gäller den strängare regeln: smärta i ett öga hos en linsbärare bedöms samma dag.

Vart du kommer sedan beror på var du bor. Vilka regler som gäller för remisser till öppen specialistvård bestämmer varje region själv, så det är olika mellan regionerna. I vissa kan du söka en ögonmottagning direkt, i andra går vägen via vårdcentralen. Vet du inte vad som gäller kan du skicka en egen vårdbegäran via 1177.

Barn är inget undantag. Hos barn över 10 år är kontaktlinser den vanligaste orsaken, medan skador dominerar i åldern 7 till 10 år. Fördröjningen är huvudproblemet: i en studie gick det i snitt 12,7 dagar från att symtomen började till att barnet undersöktes av ögonläkare (BMC Ophthalmology, 2013). För de allra minsta finns en hård regel: spädbarn under en månad med röda eller svullna ögon ska bedömas akut (1177).

På några orter finns en särskild ögonakut. Ring alltid dit först, så att du blir bedömd innan du åker, och ta med linserna, etuiet och vätskan.

Vanliga frågor

Läs vidare om ögoninflammation om ögat kliar mer än det värker, eller om torra ögon om skavet kommer och går utan att synen blir sämre.

Senast uppdaterad: juli 2026. Innehållet på Synsguiden är enbart i informationssyfte och ersätter inte råd från kvalificerad sjukvårdspersonal. Kontakta alltid läkare eller ögonspecialist för personlig vägledning.