Svetsblänk och snöblindhet: därför kommer smärtan mitt i natten

Svetsblänk är en brännskada av UV-ljus på hornhinnans yttersta cellager. Snöblindhet är exakt samma skada, bara med sol mot snö som ljuskälla. Du märker ingenting medan det händer. Smärtan kommer först 6 till 12 timmar senare, ofta mitt i natten, och besvären går över på ett till två dygn.

I korthet:

• Fördröjningen hör till bilden. ICNIRP, den internationella kommissionen för skydd mot icke-joniserande strålning, anger en halvtimme upp till 24 timmar innan symtomen börjar, vanligen 6 till 12 (ICNIRP, 2004). Därför vaknar du av det.
• Besvären brukar vara ett till två dygn. ICNIRP anger akuta symtom i 6 till 24 timmar och obehaget borta inom 48, ungefär den tid hornhinnans yttersta epitelceller behöver för att förnyas.
• Skadan sitter i hornhinnan, inte i näthinnan. Epitelet, det tunna ytskiktet, absorberar nästan all UV-strålning under 290 nanometer (EyeWiki, AAO).
• I en enkät bland 181 danska svetsare 1983 hade 76 procent haft svetsblänk, 49 procent under det senaste året (Eriksen, återgiven i Slagor med flera, 2016). Något nyare nordiskt underlag har vi inte hittat.
• Nästan var tredje episod utlöstes av någon annans ljusbåge: 29 procent i samma enkät bland 181 danska svetsare 1983. Skyddet är avskärmning av svetsplatsen, inte några steg bakåt.
• Ögonlapp gör ingen påvisad nytta. I en Cochrane-översikt läkte hornhinnan inte snabbare med lapp, och läkningstiden blev 0,14 dygn längre (95 % konfidensintervall 0 till 0,27), en skillnad Cochrane själv kallar liten och sannolikt oviktig. Studierna gjordes på traumatiska hornhinneskrap, inte på fotokeratit, så evidensen är lånad.

Vad är svetsblänk och snöblindhet?

Två namn, en skada. Fackordet är fotoelektrisk keratit: en inflammation i hornhinnan orsakad av ljus. Hornhinnan är den klara kupolen längst fram i ögat, där kontaktlinsen sitter.

UV-ljus delas in i UVA 315 till 400 nanometer, UVB 280 till 315 och UVC 100 till 280 (WHO). Hornhinnans epitel är det tunna ytskiktet längst ut, och det absorberar nästan all UV under 290 nanometer (EyeWiki).

Det skyddar de djupare lagren. Men epitelcellerna dör direkt, och de lossnar först efter några timmar. Det är därför besvären kommer så långt efteråt.

Därför är verkstadens vanligaste missuppfattning fel: ljusbågen bränner inte näthinnan. Skadan sitter i det yttersta cellagret och läker på ett dygn eller två, eftersom epitelet byts ut hela tiden. Näthinnan har ingen sådan reparationsförmåga, och en skada där gör inte ont alls.

Skadan följer ögonspringan, den avlånga remsa som ögonlocken lämnar öppen. Därför känns den vågrät, som ett streck över ögat. I en publicerad sjukhistoria satt den punktformiga hornhinneskadan just där, hos en 35-årig man som tittat på en ljusbåge medan porten till hans hus svetsades (Joumany med flera, 2020). Det är en enda patient, men fyndet stämmer med mönstret i facklitteraturen.

Snöblindhet uppstår likadant. Solen studsar upp från snön och träffar ögat underifrån, där varken ögonbryn eller keps skyddar. S:t Eriks Ögonsjukhus beskriver det som många små sår på hornhinnan, en känsla av grus i ögonen.

Ljusbågen och snön är inte de enda källorna. Solarium hör hit, och 1177 räknar särskilda skyddsglasögon i solariet bland sina förebyggande åtgärder. UV-desinfektionslampor är en annan källa: under coronapandemin köpte privatpersoner bakteriedödande UVC-lampor och använde dem fel (Sengillo med flera, 2021).

Reflexer från vatten ger samma skada. Vid en solförmörkelse ser ögonakuterna både hornhinneskador och näthinneskador hos dem som tittat oskyddat, och det är två olika skador. Den senare tas upp längre ned. Gemensamt för källorna är kort våglängd och ingen känselvarning.

Därför slår smärtan till mitt i natten

UV-ljuset dödar epitelcellerna direkt, men de sitter kvar en stund innan de släpper. Under dem ligger ett tätt nät av nervändar som överlever strålningen.

Bergmanson visade det i ett primatförsök 1990 (Optometry and Vision Science). Vid den högre dosen förstördes både epitelet och de nervtrådar som löper inne i det, medan nätet av nervändar strax under epitelet överlevde. Det är det nätet som ligger blottat när de döda cellerna lossnar, timme för timme. Då börjar det göra ont, och det är därför en så ytlig skada kan kännas så illa.

Försöket mätte vävnad vid fasta doser. Själva tidsfördröjningen är inte uppmätt på människa.

Fördröjningen säger ingenting om hur allvarlig skadan är, bara hur lång tid cellerna behöver. ICNIRP formulerar det som att latenstiden varierar omvänt med exponeringens styrka: kraftig dos ger kortare väntan, svag dos längre.

Den enda uppmätta siffran på människa kommer från åtta patienter som exponerats för UV-lampor på ett evenemang i Hongkong. Symtomen kom i genomsnitt efter 8,88 timmar (Chan med flera, JAMA Ophthalmology, 2024). Spridningen var lika stor som medelvärdet, och det är poängen.

Alla åtta hade besvär i båda ögonen, eftersom ljuset träffar dem samtidigt. Serien är liten, och den handlar om UV-lampor, inte om svetsning.

Sifferuppgifterna spretar. Internetmedicin anger latenstiden till vanligen 2 till 3 timmar, medan 1177 och netdoktorpro säger 6 till 12. Ingen av dem har uppenbart fel.

Tabellen visar inte att någon räknat fel, utan hur brett spannet är. ICNIRP anger själva att latenstiden varierar omvänt med exponeringens styrka, vilket är den troligaste förklaringen till spridningen. Ingen av sidorna i tabellen redovisar någon egen mätning.

Praktiskt: har du inga besvär ett dygn efter exponeringen kan du släppa oron, eftersom ICNIRP sätter den yttre gränsen för symtomdebut vid 24 timmar. Kommer de efter ett par timmar talar det för en kraftig dos, inte för att något gått fel.

Så känns det

Symtomen är desamma vid svetsblänk och snöblindhet. De flesta beskriver känslan som grus. Inte ett korn, utan ett grustag under ögonlocken som inte går att få bort.

I serien från Hongkong hade alla åtta ögonsmärta, sex av åtta rött öga, fem av åtta ljuskänslighet och fem av åtta rinnande ögon (Chan med flera, 2024). Ingen hade någon reaktion i främre kammaren, det vill säga ingen inflammation djupare in i ögat. Bilden är ytlig, hur illa den än känns. Om det bara är ena ögat som är rött går artikeln om rött öga igenom vad det annars kan bero på.

Ögonlocken kniper ihop av sig själva, och reflexen går inte att prata bort. Varje blinkning drar locket över bar hornhinna.

Ljuskänsligheten sitter ofta kvar längst: skärmar, taklampor, halvljuset från en bil utanför fönstret.

Synen blir suddig, men den försvinner inte. Sju patienter som köpt bakteriedödande UV-lampor under coronapandemin följdes upp. I 13 av 14 ögon låg synskärpan på 20/30 eller bättre på den amerikanska skalan (Sengillo med flera, 2021). Det motsvarar omkring 0,7 i svenska mått, alltså nära normalt seende.

Om du ser dimmigt genom tårar är det väntat. Om du inte ser någonting alls är det något annat.

Första hjälpen: de första timmarna

Gör det här först:

1. Ta ut kontaktlinserna direkt. Linsen ligger mot ett ytskikt som håller på att lossna och håller kvar bakterier mot skadan.
2. Lägg något kallt och rent över de stängda ögonlocken, en kall handduk räcker.
3. Släck ner. Solglasögon inomhus är ingen överdrift första dygnet.
4. Gnugga inte, hur mycket det än skaver. Gnuggning river loss mer av ytskiktet.
5. Konserveringsmedelsfria tårersättningsmedel lindrar skavet mellan blinkningarna.

Ingen behandling får skadan att läka fortare. Allt handlar om att stå ut medan epitelet växer igen.

1177 anger tre saker vid ögonskada av starkt ljus: mörker, en receptfri ögonsalva med paraffin och vaselin, och receptfria smärtstillande läkemedel. Någon produkt namnger 1177 inte. En sådan salva säljs receptfritt på apotek som Oculentum simplex APL, med flytande paraffin och vitt vaselin. Produktens egen anvisning är en halv till en centimeter innanför nedre ögonlocket, en till två gånger om dagen.

Ingen av siffrorna nedan kommer från en studie på svetsblänk. Det finns inga registrerade randomiserade studier av behandling av fotokeratit. Allt som rekommenderas är överfört från avskrapad hornhinna, ett epitel som skalats bort mekaniskt i stället för bränts av UV.

Cochranes uppdatering om antibiotikaförebyggande från september 2025 säger detsamma om sitt eget underlag: 2 randomiserade studier, 527 deltagare, mycket låg tillförlitlighet. Råden är inte fel, men de ska läsas som klinisk erfarenhet stödd av närliggande forskning.

Två saker ska du hålla dig borta från. Den ena är ögonlapp.

Cochrane-översikten om lapp omfattade 12 studier med 1 080 deltagare, men alla med traumatiska hornhinneskrap, inte fotokeratit. Relativ risk för läkning vid 24 timmar var 0,89 (konfidensintervall 0,79 till 1,00) i sju av studierna med 531 deltagare. Under 1 betyder här att något färre läkte med lapp än utan, inte fler.

Läkningstiden blev också 0,14 dygn längre med lapp, en skillnad Cochrane själv kallar liten och sannolikt oviktig. Internetmedicin säger det rakare: förtäckning av ögonen är inte lämpligt och kan fördröja epitelläkningen.

Den andra är bedövande ögondroppar, och här går källorna isär. Läkemedelsboken räknar svetsblänk som det enda undantaget bland yttre ögonbesvär där lokalbedövning, cinkokain, kan ges under ett halvt dygn. Undantaget gäller en dos på mottagningen, inte en flaska hemma.

Problemet är att dropparna tar bort smärtan på sekunder, och därför lånas de ut på verkstäder. Cochrane gick 2023 igenom nio randomiserade studier med 556 deltagare, också de på avskrapad hornhinna. För de traumatiska skadorna fanns liten eller ingen skillnad i smärta efter 24 timmar, på mycket osäkert underlag.

Priset kan bli högt. Hos 19 patienter med toxisk keratopati, en giftskada orsakad av droppen själv, tog epitelet i median 17 dagar att läka, spannet 6 till 50 dagar (Yağcı med flera, 2011).

I Turkiet såldes dropparna receptfritt fram till 2012. Sju patienter där hade använt dem i median 28 dagar innan hornhinnan höll på att smälta bort och en amnionhinna behövdes som förband (Burcu 2013). Flaskan hör aldrig hemma i badrumsskåpet.

Det vården kan lägga till är begränsat.

Antiinflammatoriska ögondroppar av NSAID-typ innehåller samma slags verksamma ämne som ibuprofen. De minskade smärtan efter både 24 och 48 timmar i en metaanalys över 33 studier och 4 167 patienter med hornhinneskrap (Yu med flera, 2021). Men uppslagsverket EyeWiki avråder sedan juli 2026 från rutinmässig användning, och internetmedicin menar att droppen inte är bättre än smärtstillande tabletter.

Antibiotikasalva ges ofta som skydd i ett öga utan ytskikt. Cochranes genomgång från september 2025 fann jämförbara läkningstider med och utan, på 2 randomiserade studier med 527 deltagare med hornhinneskrap och mycket låg tillförlitlighet. Pupillvidgande droppar gav ingen påvisad skillnad mot placebo i en trippelblindad studie med 40 patienter (Meek med flera, 2010), som är för liten för att utesluta en effekt.

Vad huskurerna gör med ett öga utan ytskikt

Varje verkstad har någon med en huskur. På svenska bilforum återkommer kallt kaffe, med förklaringen att koffeinet bedövar. Det gör det inte. Rå potatis och mjölk cirkulerar också.

Alla huskurer har samma problem: hornhinnan saknar sitt ytskikt, så allt osterilt du lägger mot ögat läggs mot ett öppet sår.

De översta raderna är riskabla, inte bara verkningslösa. De nedersta lindrar symtomen, men läkningstiden går inte att korta.

När och var ska jag söka vård?

Det vanliga fallet klarar sig med egenvård. 1177 sätter gränsen vid två dygn: kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om besvären inte minskat, om smärtan ökar eller synen blir sämre. Om mottagningarna är stängda gäller en akutmottagning, och du kan alltid ringa 1177 för rådgivning.

Du kan stöta på en tolvtimmarsgräns i stället. Då söker du vård medan skadan gör som mest ont och ännu inte hunnit visa om den läker. Följ hellre 1177:s tvådygnsgräns, om inte smärtan ökar eller synen blir sämre tidigare.

Det finns ögonakuter, men de fungerar inte som en akutmottagning. På S:t Eriks Ögonsjukhus i Solna har ögonakuten öppet alla dagar klockan 8 till 16, och du ska ringa 08-123 231 00 först. Övrig tid tas patienter emot bara efter överenskommelse med annan vårdgivare eller 1177.

Det finns alltså ingen ögonakut att gå in på klockan två på natten, inte heller i Stockholm. På plats gör en sjuksköterska eller optiker den första bedömningen.

Utanför Stockholm finns ingen enhetlig väg in, eftersom varje region själv bestämmer hur ögonvården nås. Vissa låter dig söka ögonmottagningen direkt, andra kräver att vårdcentralen skickar dig vidare. Därför är 1177 rätt första samtal: de vet vad som gäller i din region. 112 är för livshotande tillstånd, och den här skadan är aldrig det.

Undersökningen är enklare än de flesta väntar sig. Du får en droppe med gult färgämne, fluorescein, i ögat, och i blått ljus tänds skadan upp som ett fint prickmönster över ögonspringan. Samtidigt vänder undersökaren på ögonlocket för att utesluta en främmande kropp, som ger nästan samma känsla men kräver en annan åtgärd.

Fyra andra tillstånd förväxlas lätt med svetsblänk, och två av dem tål ingen väntan.

Skillnaden mot en infektion i hornhinnan syns i förloppet: svetsblänk drabbar båda ögonen och blir bättre timme för timme, en infektion oftast ett öga och värre dygn för dygn. Ett skräp i ögat gör ont från sekunden det händer.

Blir synen permanent skadad?

Nej. En enstaka episod är inte farlig för synen: skadan går bara genom ytskiktet och läker utan ärr. Det farliga är den samlade dosen över decennier.

I serien med bakteriedödande UV-lampor var fem av sex uppföljda patienter helt symtomfria efter två till tre dygn. I serien från Hongkong återhämtade sig alla åtta fullständigt. Båda serierna är små.

Den samlade UV-dosen hänger däremot ihop med förändringar i ögat. Bland 838 yrkesfiskare i Chesapeake Bay gav en dubblerad livsdos UVB 1,6 gånger högre risk för kortikal grå starr, det vill säga grumlingar i linsens ytterkant (NEJM, 1988). Inget samband sågs med grumlingar i linsens kärna eller med UVA.

Salisbury Eye Evaluation pekade samma väg. Bland 2 034 analyserade deltagare i åldern 65 till 84 år steg risken för samma grumling med ögats UVB-dos, och ingen åldersgrupp efter 30 år var särskilt sårbar (JAMA, 1998). Skadan bygger på det du samlat, inte på en enskild dag.

Tydligast är kopplingen till pterygium, den köttiga vävnad som kan växa in över hornhinnan. En systematisk översikt identifierade 29 studier av utomhusarbetare (Modenese och Gobba, 2018).

Av de 12 som gjorts i områden med hög UV-belastning räknade den fram en genomsnittlig oddskvot på 2,2: omkring dubbelt så vanligt som hos andra. De fem studierna från områden med måttlig UV-belastning gav exakt samma 2,2, och det är skälet att riktningen gäller även i Sverige. Översikten uteslöt svetsning och annan artificiell UV-exponering i arbetet.

En av studierna, 390 personer i nordvästra Etiopien, låg högre: oddskvot 3,8, nästan fyra gånger så vanligt. Där var solglasögon plus huvudbonad skyddande, oddskvot 0,40, mindre än hälften så vanligt. Talen kommer från 12 grader nordlig bredd och säger mer om riktningen än om storleken här hemma.

Samtidigt ska svetsare inte tillskrivas en risk de inte har. En metaanalys av 9 studier med 5 165 svetsare fann ingen påvisad ökad risk för grå starr i höginkomstländer (Acta Ophthalmologica, 2026). Oddskvoten var 1,22, med ett intervall, 0,79 till 1,90, som omsluter 1. I låg- och medelinkomstländer var risken klart ökad, oddskvot 2,95.

Den danska kohorten med 4 288 bågsvetsare, följda i 25 år, fann heller ingen påvisad överrisk: riskkvot 1,08 (0,95 till 1,22; Slagor med flera, 2016). Det är samma risk som hos andra, så långt studien kunde mäta. Skillnaden tillskrivs bland annat hur väl hjälmen används. Mer om sjukdomen finns under grå starr.

Att titta rakt mot solen är något helt annat. Då skadas gula fläcken i näthinnan, och det gör inte ont alls. Förbättringen kommer av sig själv över tre till sex månader, men kan bli ofullständig (EyeWiki). I en nepalesisk serie med 319 patienter som togs emot under 20 månader hade över 80 procent en synskärpa på 0,5 eller bättre i svenska mått (Rai med flera, 1998).

Efter en utläkt episod är kravet inför en laseroperation detsamma som annars: att ögat varit lugnt en tid och att synen är stabil. Det som undersöks är hornhinnans tjocklek och form, inte om du någon gång fått svetsblänk.

Hur lite som krävs

Den vanligaste ursäkten efteråt är att du bara tittade en sekund. En sekund räcker. Talen nedan kommer från tre japanska mätserier och anger hur länge ett oskyddat öga får exponeras per arbetsdag innan ACGIH:s gränsvärde nås.

Talen varierar kraftigt med metod, material och strömstyrka, och varje rad är uppmätt vid ett bestämt avstånd. Takahashi med medarbetare räknar vidare på vad tiden skulle bli fem meter från bågen, under antagandet att strålningen avtar med kvadraten på avståndet. Det är en beräkning, inte en mätning, och den ger minuter snarare än sekunder.

De japanska serierna räknar mot ACGIH:s tröskelvärde, 3 millijoule per kvadratcentimeter per dag. Det är samma tal som ICNIRP anger: 30 joule per kvadratmeter effektiv dos under åtta timmar, med känsligheten högst vid 270 nanometer. ICNIRP säger själva att gränsvärdet mellan 200 och 305 nanometer ligger 1,3 till 4,6 gånger under den observerade skadetröskeln. Gränsvärde och skadetröskel är inte samma sak, men marginalen är mindre än de flesta tror.

Vi har inte hittat någon myndighet som anger ett säkert avstånd i meter. Det som föreskrivs är avskärmning: skärmar och draperier runt svetsplatsen, inte steg bakåt. Frågan om avstånd har inget svar i meter, bara i sekunder och i fri sikt mot bågen.

Det förklarar varför även den som går förbi drabbas. Bland de 181 danska svetsarna 1983 utlöstes 24 procent av fallen av den egna bågen, 29 procent av en kollegas och 47 procent av båda.

En amerikansk registerstudie uppskattar 109 000 svetsrelaterade ögonskador i USA 2010 till 2019, med ett osäkerhetsspann på 87 000 till 131 000. Svetsblänk stod för 62,1 procent. Nästan fyra av tio platsbestämda skador inträffade hemma, och 3,3 procent drabbade åskådare (Yan med flera, 2022).

Även innanför hjälmen får ögat en dos. En fackkommentar i Scandinavian Journal of Work, Environment and Health refererar mätningar med dosimeterfilm i svetshjälmar (Tenkate, 2017). På hjälmens insida låg dosen kring 9 millijoule per kvadratcentimeter, tre gånger gränsvärdet, och på huvudbandet närmast ögat kring 15 millijoule, fem gånger. UV-ljuset kommer in bakifrån, från sidorna och ovanifrån, och reflexer från väggar och arbetsstycken tar sig in där du inte väntar dig dem.

Snöblindhet i fjällen och på sjön

Snöblindhet är svetsblänk utan svets: samma symtom, samma skada. Skillnaden är att exponeringen sker under timmar i stället för sekunder, så du hinner vänja dig vid ljuset medan dosen byggs upp.

Nysnö kan reflektera upp till 80 procent av UV-strålningen, mot omkring 15 procent för torr strandsand och 25 procent för havsskum (WHO, 2002). Snön står för det stora språnget, och den träffar ögat underifrån. Till det kommer höjden: UV-nivån ökar med 10 till 12 procent för varje 1 000 höjdmeter.

Den siffran cirkulerar förvanskad i svenska medier, där den ibland blir tolv gånger intensivare per hundra meter. Det är fel med flera storleksordningar.

Vattnet är det andra scenariot. S:t Eriks Ögonsjukhus skriver att det är extra viktigt att skydda ögonen på sjön och i skidbacken, eftersom solens strålar förstärks genom reflektion. WHO anger inget reflektionstal för vatten, men havsskum ligger på omkring 25 procent mot nysnöns upp till 80. En dag i båten ger alltså en lägre dos per timme, men den varar oftast längre.

Strålsäkerhetsmyndigheten namnger tillståndet. På sin sida om UV-strålningens risker räknar myndigheten snöblindhet och hornhinneinflammation bland de akuta ögonskadorna. På sin sida om UV-index skriver den att de flesta bör skydda sig när indexet är 3 eller högre. I Sverige ligger det mellan 4 och 7 mitt på dagen sommartid.

Molnen lurar de flesta. I EPA:s modell för UV-index släpper spridda moln igenom 89 procent av UV-strålningen, brutet molntäcke 73 procent och helt mulen himmel 31 procent. Tunna cirrusmoln släpper igenom omkring 95 procent. Under brutet molntäcke kan nivån till och med kortvarigt överstiga den under klar himmel, eftersom ljuset sprids in från molnkanterna.

Moln dämpar dessutom värmestrålningen mer än UV. Du slutar känna att solen bränner, du slutar kisa, och glasögonen stannar i fickan just den dagen.

Vad du ska ha på dig:

• CE-märkta glas som sitter tätt och är lätt böjda. Ljuset kommer underifrån när det studsar i snön, och det är sidoskyddet som stoppar det.
• Filterkategori 3 eller 4. Internetmedicin skriver att kategori 3 oftast räcker i Sverige. Kategori 4 är avsedd för högfjäll, glaciär, hav och öken och har sidoskydd som krav. Den är olämplig vid bilkörning och ska märkas med en överkryssad bil, eftersom glasen är för mörka för trafiksignaler. Kategorierna 0 till 4 (EN ISO 12312-1:2022) anger hur mycket synligt ljus glaset släpper igenom: över 80 procent i kategori 0, 8 till 18 procent i kategori 3 och 3 till 8 procent i kategori 4.
• Skidglasögon när det blåser eller snöar. De täcker mer av ansiktet och glider inte ner.
• Inte mörka glas utan UV-skydd. Pupillargumentet, att pupillen vidgas bakom ett mörkt glas och släpper in mer UV, gäller linsen och näthinnan. Hornhinnan sitter framför pupillen och tar sin dos oavsett pupillstorlek, så svetsblänk avgörs av hur mycket UV som når ögats yta. Därför räknas certifieringen, inte tonen. WHO:s faktablad om UV-strålning anger 99 till 100 procents blockering av UVA och UVB, och UV400 betyder transmission under 0,05 procent upp till 380 nanometer.

Barn behöver skyddet mest, men inte av det skäl som brukar anges. S:t Eriks Ögonsjukhus har rätt i att barns ögon är extra känsliga för UV-strålning, men det gäller linsen och näthinnan över ett liv. Brännskadan på hornhinnan träffar ett barns öga lika hårt som en vuxens, eftersom epitelet absorberar nästan all UV-strålning under 290 nanometer oavsett ålder. Det som faktiskt utsätter barn är praktiskt: de är ute längre på snön, glasögonen glider ner på ett litet ansikte, och de skuggas mindre av ögonbryn och keps.

Svetsning på jobbet: skydd, anmälan och sjukfrånvaro

Den vanligaste felkällan i verkstaden är att någon hänvisar till den gamla föreskriften. AFS 2009:7 om artificiell optisk strålning är upphävd. Det som gäller är Arbetsmiljöverkets AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön, kapitel 12, Artificiell optisk strålning, i kraft sedan den 1 januari 2025.

Ordet svetsning förekommer inte i kapitlet. Regleringen är generisk och gäller all artificiell optisk strålning, och svetsbågen är en sådan källa. Bilaga 8 pekar ut precis våra skador: fotokeratit och inflammation i bindhinnan, plus att linsen grumlas över tid. Gränsvärdet i tabellen är 30 joule per kvadratmeter effektiv dos per åtta timmar, samma tal som i ICNIRP:s riktlinjer och i EU-direktivet bakom bilagan.

Vad kapitlet ålägger arbetsgivaren är en kedja. Exponeringen ska riskbedömas, och om bedömningen visar att gränsvärdena kan överskridas ska en handlingsplan tas fram, där avskärmning och spärranordningar särskilt ska beaktas.

Arbetsplatsen ska skyltas där det behövs, och tillträdet begränsas där det är tekniskt möjligt. Du och skyddsombudet ska få information och utbildning, och veta när ni har rätt till hälsokontroller.

Den paragraf nästan ingen känner till är 11 §. Om gränsvärdena överskrids, eller om en hälsoundersökning visar att besvären beror på strålningen på jobbet, ska arbetsgivaren erbjuda dig en läkarundersökning. Det är det tydligaste du kan kräva.

Avskärmningen är inte ett tips, och den skyddar framför allt någon annan än den som svetsar.

Nästan en tredjedel av fallen i den danska enkäten kom från en kollegas båge. Ett draperi som står framme är det enda som fungerar för den som aldrig tände en. Skyddsutrustningen regleras i sin tur av AFS 2023:11 om säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning.

Ett automatiskt svetsglas skyddar mot UV och infrarött hela tiden, även i ljust läge. Kraven ligger i EN ISO 16321-2:2021, som har ersatt den tidigare EN 379. Omställningstiden styr bara det synliga ljuset i tändögonblicket.

Faran är alltså inte ett långsamt glas, utan att svetsa med hjälmen uppe eller passera någon annans båge utan skydd. Vilket skyddsnummer glaset ska ha, DIN-talet, beror på metod och strömstyrka.

Anmälan görs på anmalarbetsskada.se, ett samarbete mellan Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Kategorin heter en mindre allvarlig arbetsolycka som resulterat i en mindre personskada, och den anmälan går bara till Försäkringskassan. En allvarlig olycka ska till båda myndigheterna, ett tillbud utan personskada bara till Arbetsmiljöverket. Det är arbetsgivaren som anmäler, i samråd med skyddsombudet och dig som drabbats, och ni ska båda få en kopia.

Ersättning för sveda och värk från arbetsskadeförsäkringen TFA, som AFA Försäkring administrerar, kräver minst 31 dagars sjukskrivning, så två dygn ger ingenting. Ett undantag finns: inom kooperationen ställs inget krav på sjukskrivningens längd. Anmälan har ändå ett värde, eftersom den finns dokumenterad om ögonen får besvär igen.

Sjukanmäl dig till arbetsgivaren första dagen. Enligt sjuklönelagen är sjuklönen 80 procent, och från den görs ett karensavdrag på 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön. Vid femdagarsvecka äter det upp ungefär första dagens ersättning.

Läkarintyg behövs från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen, i praktiken dag 8, vilket ett typiskt fall aldrig hinner till. Sjukpenning blir aktuell först efter sjuklöneperiodens 14 dagar.

Så undviker du nästa gång

Det handlar om att skyddet sitter på när det gäller, inte om dyrare utrustning.

• Fäll ner hjälmen innan du tänder bågen, inte en sekund efter.
• Skärma av arbetsplatsen med draperier och skärmar. Avskärmning är en av de åtgärder föreskrifterna pekar ut, och den skyddar dem som råkar gå förbi.
• Säg till i lokalen innan du tänder. Kollegan kunde ha väntat tills du vänt dig bort.
• Behåll skyddsglasögonen vid slipning mellan svetsstegen. Många tar av sig allt så fort bågen slocknar.
• Ha glasögonen på hela dagen i fjällen, även när det är mulet, och sätt på dem igen i liften och pauserna.
• Använd de särskilda skyddsglasögonen i solariet. 1177 räknar dem som en av fyra förebyggande åtgärder mot ögonskada av starkt ljus.

Att vänja ögonen fungerar inte, och det finns ingen fördel av att ha haft det förut. Hornhinnan möter varje ljusbåge som om den vore den första.

Fungerar information då? En gång har något i närheten mätts. Runt solförmörkelsen över Nordamerika i april 2024 granskade forskare 1 774 akutbesök för ögonskador: 921 efter mot 853 före, utan påvisad skillnad (Poremba, West J Emerg Med, 2026).

Författarna läser frånvaron av en topp som ett tecken på att kampanjerna nådde fram. Ett nollfynd kan inte visa det, och ingen studie har mätt om information minskar fotokeratit.

Vanliga frågor

Läs vidare om ont i ögat om värken inte passar in i den här bilden, om ljuskänsliga ögon om ljuset fortsätter svida efter att skavet har gått över, eller om pinguecula om du har fått en gulaktig upphöjning i ögonvitan efter många år utomhus.

Senast uppdaterad: september 2026. Innehållet på Synsguiden är enbart i informationssyfte och ersätter inte råd från kvalificerad sjukvårdspersonal. Kontakta alltid läkare eller ögonspecialist för personlig vägledning.