Vid keratokonus blir hornhinnan tunnare och välver långsamt fram som en kon. Ljuset som släpps in sprids i stället för att samlas på ett ställe, och synen blir suddig och förvrängd – också med nya glasögon. Tillståndet är ovanligare än närsynthet eller astigmatism, men upptäcks det tidigt går utvecklingen att bromsa.
I korthet:
- Keratokonus gör hornhinnan tunnare och konformad, vilket gör synen suddig och förvrängd.
- Tillståndet är vanligare än man tidigare trott – nyare befolkningsstudier uppskattar upp mot 1 av 375 – och debuterar oftast i tonåren eller i tjugoårsåldern.
- Crosslinking (CXL) kan stoppa eller bromsa progressionen; RGP- eller sklerala linser förbättrar synen i måttligt stadium.
- Ögonlaser (LASIK/PRK) är inte lämplig vid keratokonus – en ICL-lins kan ibland vara ett alternativ.
Vad är keratokonus?
Hornhinnan är det klara fönstret längst fram på ögat, normalt med en slät och jämnt rundad form. Vid keratokonus – grekiska för "konformad hornhinna" – blir vävnaden gradvis tunnare på ett ställe. Eftersom den tål trycket inifrån ögat sämre välver hornhinnan långsamt fram och blir spetsig.
Hur vanligt är keratokonus?
Äldre läroböcker angav ofta omkring 1 av 2000, men befolkningsstudier med modern hornhinneavbildning finner keratokonus betydligt vanligare – en stor nederländsk studie uppskattade omkring 1 av 375. Siffran varierar mellan länder och befolkningsgrupper, och med hur noggrant man letar. De första tecknen kommer oftast i tonåren eller i tjugoårsåldern, och ju yngre du är när det börjar, desto fler år har det på sig att utvecklas. Män och kvinnor drabbas lika ofta.
Symtom du bör känna till
Besvären smyger sig på, och tidigt känns det som vanlig närsynthet:
- Synen blir suddig (dimsyn) eller förvrängd, både på nära och långt håll
- Du behöver hela tiden ny glasögonstyrka, eftersom astigmatismen ökar snabbare än vanligt
- Gatlyktor och billyktor dras ut i streck, och du ser ljusringar i mörkret
- Du ser dubbelt eller får flytande bilder, särskilt när du täcker för det ena ögat
- Ögonen blir lätt röda och irriterade, ofta med torrhet
- Vissa känner värk eller obehag i ögat
Behöver en ung person hela tiden ny glasögonstyrka, bör hen snabbt söka en ögonläkare.
Orsaker till keratokonus
Vad som sätter igång keratokonus är inte helt kartlagt, men troligen handlar det om ett samspel mellan arv och yttre belastning. Har nära släkt tillståndet är din risk högre – men de flesta har ingen i familjen med det.
Den belastning vi vet mest om är att gnugga ögonen. När du gnuggar hårt tänjer du den försvagade hornhinnan och kan med tiden putta utvecklingen vidare. Därför är det viktigaste du själv kan göra att låta bli att gnugga. Kronisk ögonallergi och torra ögon ger mer klåda och drar åt samma håll.
Keratokonus förekommer också oftare vid bindvävssjukdomar som Ehlers-Danlos syndrom, Marfans syndrom eller Downs syndrom.
Diagnos och testning
Det avgörande verktyget är hornhinnetopografi: ett instrument fotograferar ytan och ritar en färgkarta över hornhinnan, där den spetsiga konen träder fram innan du själv märker något.
Ögonläkaren mäter dessutom hornhinnans tjocklek, kallat pachymetri. Hur tunn den är avgör om crosslinking kan användas. I en spaltlampsundersökning tittar ögonläkaren rakt på hornhinnan efter tecken på förtunning eller framvälvning, och dina brytningsfel kartläggs. Eftersom tillståndet utvecklas över år kallas du till regelbundna kontroller.
Behandlingsalternativ
Behandlingen beror på hur långt konen har kommit och hur snabbt den växer. Vissa åtgärder korrigerar synen, andra stoppar sjukdomen.
Tidigt stadium: Glasögon och kontaktlinser
Allra i början klarar sig många med vanliga glasögon eller mjuka kontaktlinser. Men när hornhinnan blir spetsigare kan ett jämnt glasögonglas inte korrigera den sneda ytan, och synen blir oskarp oavsett styrka.
Måttligt stadium: Specialiserade linser
Hårda, formstabila kontaktlinser (RGP-linser) är ofta det första riktiga steget. Tårfilmen under den styva linsen fyller ut det ojämna och ger en slät yta som ljuset kan brytas mot. Många ser då åter skarpt nog för att köra bil.
Går en RGP-lins inte att anpassa till en brant kon används sklerala linser. De är större och vilar på det vita i ögat (sklera) i stället för på den ömma hornhinnan.
Stoppa progression: Riboflavin-UV Crosslinking (CXL)
Glasögon och linser korrigerar synen, men stoppar inte sjukdomen. Det är vad crosslinking (CXL) är till för: behandlingen lägger nya kemiska bindningar i hornhinnevävnaden, så att konen slutar växa. Ögat bedövas med droppar, droppas med riboflavin (vitamin B2) och bestrålas med ultraviolett (UVA) ljus i ungefär en halvtimme.
CXL förutsätter att hornhinnan är tjock och klar nog; har den blivit för tunn eller ärrig är det för sent. Behandlingen låser tillståndet, men återställer inte förlorad syn.
Allvarligt stadium: Hornhinneringar och transplantation
När inte ens sklerala linser ger användbar syn kan hornhinneringar (ICRS) hjälpa: små, C-formade plastbågar pressar konen plattare inifrån.
Hornhinnetransplantation är sista utvägen, när hornhinnan är för tunn, ärrig eller sned för att något annat ska hjälpa. Då byts den sjuka hornhinnan ut mot vävnad från en avliden givare. Läkningen tar många månader, men ingreppet lyckas oftast, och de allra flesta hamnar aldrig här.
Varför ögonlaser inte är lämplig för keratokonus
Ögonlaser som LASIK och PRK slipar bort hornhinnevävnad för att korrigera synfelet. Vid keratokonus är hornhinnan redan för tunn, och att ta bort mer försvagar den ytterligare.
Komplikationen som ögonläkare fruktar har ett namn: kornektasi, också kallat progressiv ektasi. Den försvagade hornhinnan ger efter och välver vidare fram. På friska ögon är detta sällsynt, färre än 1 av 1000 opererade – men med keratokonus blir risken så hög att ingreppet inte görs.
Vill du ändå bli mindre beroende av glasögon kan en implanterbar kontaktlins (ICL) ibland korrigera synen inuti ögat, utan att ta bort vävnad från hornhinnan.
Vanliga frågor
Är keratokonus ärftligt?
Delvis. Tillståndet har en genetisk komponent, men följer ingen säker arvsgång. Har en nära släkting det kan det vara klokt att andra i familjen undersöks.
Är keratokonus ett livslångt problem?
Ja, keratokonus är kroniskt. Hos många lugnar utvecklingen sig efter 10–20 år, men en hornhinna som väl ändrat form går inte tillbaka utan kirurgi. Tidig crosslinking kan stoppa försämringen.
Kan jag träna och idrotta med keratokonus?
Ja, det allra mesta av vanlig fysisk aktivitet går bra. Var ändå försiktig med kontaktsporter där ögat kan få ett slag, och gnugga aldrig ögonen hårt när svetten rinner – det är gnuggandet som kan putta tillståndet vidare.
Hur ofta bör jag gå till ögonläkaren?
Det styrs av hur snabbt tillståndet är. Står det stilla räcker oftast en årlig kontroll. Försämras synen snabbt, eller står du inför crosslinking, behövs tätare besök.
Påverkar keratokonus graviditet?
Själva förmågan att bli gravid berörs inte. Men vätskeskiftena under graviditeten kan ge tillfälliga förändringar i hornhinnans form. Synen stabiliseras oftast efter förlossningen.
Råd för daglig hantering
Den vana som betyder mest är att sluta gnugga ögonen. Kliar det, tryck hellre lätt med fingertoppen. Behandlar du allergi och torra ögon aktivt blir det också mindre att gnugga på.
- Kom till kontrollerna, även när synen känns stabil – det är där ny tillväxt fångas upp.
- Använder du kontaktlinser, följ rengörings- och förvaringsrutinerna noga.
- Ta på dig solglasögon ute; starkt ljus är extra slitsamt med keratokonus.
Relaterade artiklar
Ansvarsfriskrivning
Denna artikel innehåller medicinsk information för utbildningsändamål. Den är inte en ersättning för professionell medicinsk rådgivning. Om du har symtom på keratokonus eller andra ögontillstånd, kontakta din ögonläkare eller optometrist för en grundlig undersökning och personlig diagnos. All behandling bör diskuteras med en kvalificerad ögonläkare.