ÖgonhälsaBehandlingarKliniker och priserTesta synen

Sveriges oberoende resurs om ögonhälsa, synkorrigering och ögonlaser.

Symtom och tillstånd

  • Närsynt
  • Astigmatism
  • Torra ögon
  • Grå starr
  • Keratokonus
  • Symtomkoll
  • Testa synen
  • Alla artiklar →

Behandlingar

  • Laseroperation
  • ReLEx SMILE
  • Linsbyte
  • Grå starr

Kliniker och Synsguiden

  • Jämför kliniker
  • Prisindex
  • Pressrum
  • Ögonlaser-priser
  • Om oss
  • Integritetspolicy

Synsguiden är en informationstjänst och ersätter inte råd från sjukvårdspersonal.

© 2026 Synsguiden.se — Oberoende informationsresurs

NorgeSverigeDanmark
Hem › Artiklar › Keratokonus: när hornhinnan välver sig framåt

Keratokonus: när hornhinnan välver sig framåt

Keratokonus gör hornhinnan tunn och konformad. Ungefär 1 av 590 i Sverige har det. Så känner du igen symtomen och så bromsar crosslinking förloppet.

Senast uppdaterad: 20 augusti 2026·18 min lästid · keratokonushornhinnasynfelcrosslinkingögonsjukdom
Närbild av en styv kontaktlins hållen mellan fingrarna
SynsguidenInformationen bygger på allmänt tillgänglig medicinsk kunskap. Detta är inte medicinsk rådgivning.
Förekomst i Sverige169,5 per 100 000, ungefär 1 av 590 (patientregistret, 2023)
Andel män74,2 % i svenska patientregistret (2023)
Medelålder vid diagnos28,3 år i nederländskt material (2017)
Crosslinking i Nordenepi-off vid samtliga 19 centrum (2023)
Innehåll
  1. Vad är keratokonus, och varför slutar glasögonen fungera?
  2. Hur vanligt är sjukdomen, och vem får den?
  3. Vilka symtom ger keratokonus, och vilka kommer först?
  4. Hur skiljer du sjukdomen från vanlig astigmatism?
  5. Vad betyder de fyra stadierna?
  6. När är det bråttom att söka vård?
  7. Varför ska du sluta gnugga ögonen?
  8. Hur ställs diagnosen, och vad betyder mätvärdena?
  9. Vilka behandlingar finns vid keratokonus, och vad gör de?
  10. Epi-off eller epi-on: vad visar forskningen?
  11. Hur får du vård för keratokonus i Sverige?
  12. Vad betalar du själv, och vad ger regionen bidrag till?
  13. Får du köra bil?
  14. Varför är ögonlaser uteslutet, och vad är det inte?
  15. Hur lever du med sjukdomen till vardags?
  16. Vanliga frågor

Keratokonus är en ögonsjukdom där hornhinnan blir tunnare och långsamt buktar ut som en kon. Ljuset sprids i stället för att samlas i en punkt. Då blir synen suddig och förvrängd, även med nya glasögon. Det är olika hur snabbt det går, men om sjukdomen upptäcks tidigt går förloppet att bromsa.

I korthet:

  • Hornhinnan blir tunnare och konformad. Nya glasögon hjälper allt mindre.
  • I svenska patientregistret hade 169,5 av 100 000 diagnosen, ungefär 1 av 590. Nästan tre av fyra var män.
  • Crosslinking bromsar förloppet men förbättrar inte synen. Det gör formstabila och sklerala linser.
  • Ögonlaser är uteslutet. Ett linsimplantat (ICL) kan ibland vara ett alternativ.
  • Plötslig smärta med kraftigt synbortfall kan vara akut hydrops. Kontakta en ögonmottagning samma dygn.

Vad är keratokonus, och varför slutar glasögonen fungera?

Hornhinnan är det klara fönstret längst fram på ögat, normalt slätt och jämnt rundat. Vid keratokonus försvagas vävnaden på ett ställe, oftast strax nedanför mitten. Trycket inifrån pressar ut det försvagade området, och hornhinnan blir spetsig.

Ett glasögonglas är slipat efter en jämn form. Det klarar en hornhinna som är för brant, för flack eller olika brant åt två håll, alltså astigmatism. Konen är osymmetrisk och går inte att slipa bort i ett glas. Därför kan du ha helt rätt styrka och ändå se suddigt.

Synen är sämst i mörker, när den vidgade pupillen släpper in ljus genom de yttre, mest deformerade delarna.

Hur vanligt är sjukdomen, och vem får den?

Ungefär 1 av 590 i Sverige har keratokonus. I patientregistret 2010–2020, med 16 055 patienter, hade 169,5 per 100 000 invånare diagnosen, 95 % konfidensintervall 144,9–194,1, och 74,2 procent var män (Binder och Sundling, Scandinavian Journal of Optometry and Visual Science, 2023).

Länge stod det 1 av 2000 i läroböckerna. Siffran kommer från Olmsted County 1986, före hornhinnetopografin. Med moderna mätmetoder hittar man fler.

Land Per 100 000 Ungefär Källa
Norge 192,1 1 av 520 Kristianslund m.fl., 2021
Sverige 169,5 1 av 590 Binder och Sundling, 2023
Danmark 44 1 av 2270 Bak-Nielsen m.fl., 2019
Nederländerna 265 1 av 375 Godefrooij m.fl., 2017

Den danska siffran är fyra gånger lägre än den norska i befolkningar som liknar varandra. Förklaringen är knappast biologisk, utan att tillståndet registreras olika.

Medelåldern vid diagnos var 28,3 år i det nederländska materialet (Godefrooij m.fl., 2017), men de första förändringarna kommer oftast i tonåren. Ju tidigare det startar, desto fler år har konen på sig att växa.

Att gnugga ögonen ger en oddskvot på 6,46 (Sahebjada m.fl., 2021). En nära släkting med diagnosen ger 6,42, eksem 2,95 och astma 1,94 (Hashemi m.fl., Cornea, 2020), sömnapné 1,84 (Pellegrini m.fl., 2020). En oddskvot mäter överrepresentation i en grupp, inte din egen risk.

Av 4 342 norrmän med Downs syndrom hade 5,5 procent tillståndet, ungefär trettio gånger så ofta som i övriga befolkningen (Kristianslund och Drolsum, JAMA Network Open, 2021).

Vilka symtom ger keratokonus, och vilka kommer först?

Besvären smyger sig på. Tidigt känns sjukdomen som vanlig närsynthet, och det dröjer ofta innan någon misstänker annat.

  • Synen blir suddig och förvrängd, både på nära och långt håll.
  • Du behöver ny styrka ofta. Astigmatismen ökar snabbt och axeln flyttar sig.
  • Gatlyktor dras ut i strålar och bländar mer än förr. I halvmörker ser du glorior och spökbilder.
  • Med handen för ena ögat ser du dubbla konturer, även när du blinkar.
  • Ögonen kliar och är lätt röda. Många har allergi sedan tidigare.

Förändringen går sällan lika snabbt i båda ögonen.

Fem par glasögon från olika år uppradade på en fönsterbräda

Gamla glasögon i byrålådan är den tydligaste journalen som finns. Fem par från fem år är skäl nog att be om en mätning.

Hur skiljer du sjukdomen från vanlig astigmatism?

Astigmatism är vanligt och ofarligt. Keratokonus börjar som en astigmatism som beter sig fel, och skillnaden ligger i mönstret över tid.

Det du märker Vanlig astigmatism Keratokonus
Styrkeändring Liten, år mellan bytena Ny styrka varje halvår till år, axeln flyttar sig
Skillnad mellan ögonen Ungefär lika Tydligt olika, ett öga klart sämre
Bäst korrigerad syn Full synskärpa med rätt glasögon Suddigt kvar även med nyutprovade glasögon
Ljus i mörker Viss bländning Strålar och spökbilder från en enda lampa
Ålder när det börjar När som helst Tonåren till 20-årsåldern

Om du känner igen dig i tre rader eller fler i högerkolumnen, be optikern om hornhinnetopografi och inte bara en synundersökning.

Vad betyder de fyra stadierna?

Den vanligaste graderingen heter Amsler-Krumeich och bygger på tre mått. K är hornhinnans krökning i dioptrier (D), och µm betyder tusendels millimeter.

Stadium Snitt-K Tunnaste punkten Närsynthet och astigmatism
1 under 48 D över 500 µm under 5 D
2 48–53 D 400–500 µm 5 till under 8 D
3 54–55 D 200–400 µm 8–10 D
4 över 55 D under cirka 200 µm Går inte att mäta

I stadium 1 till 3 finns inga ärr mitt på hornhinnan. I stadium 4 finns de, och då går brytningsfelet inte längre att mäta. Crosslinking kräver minst 400 µm, så stadium 3 och 4 ligger ofta utanför.

Graderingen ABCD är nyare. Den betygsätter främre och bakre krökning, tjocklek, syn och ärr var för sig, och utgår från tunnaste punkten i stället för konens topp.

När är det bråttom att söka vård?

Sjukdomen utvecklas under flera år, och de flesta besök går att planera. Undantaget heter akut hydrops. Då brister Descemets membran, det tunna stödlagret längst in i hornhinnan. Kammarvatten tränger in och vävnaden sväller. Synen faller plötsligt och ögat gör ont.

⚠️ Obs

Plötsligt smärtsamt synbortfall hos någon med keratokonus ska bedömas av ögonläkare samma dygn. Vänta inte till nästa vardag.

Akut hydrops drabbar 1–3 procent av alla med diagnosen, vanligast mellan 20 och 40 års ålder (Bafna m.fl., Indian Journal of Ophthalmology, 2024). Män har upp till dubbelt så hög risk.

Riskfaktorer är gnuggande, atopi (ärftlig benägenhet för allergi, eksem och astma), sömnapné, intellektuell funktionsnedsättning och högre BMI. Det läker oftast av sig själv på 64 till 117 dagar. Med luft eller gas i främre kammaren tar det 2 till 7 veckor.

Varför ska du sluta gnugga ögonen?

Det här är den enda delen av sjukdomen du styr över själv. Oddskvoten 6,46 (95 % konfidensintervall 4,12–10,1) är bland de högsta som beskrivits (Sahebjada m.fl., 2021). Hårt gnuggande tänjer och värmer en redan försvagad hornhinna.

Beviset är ändå inget orsaksbevis. Översikterna säger själva att man inte kan avgöra vad som kom först, och att det finns arbeten som inte hittar sambandet. Rådet står sig ändå, eftersom det inte kostar något.

💡 Tips

Om det kliar, håll en kall kompress mot det slutna ögonlocket i en halv minut i stället för att gnugga. Klåda i ögonen har nästan alltid en behandlingsbar orsak.

Hur ställs diagnosen, och vad betyder mätvärdena?

En vanlig syntavla räcker inte. Topografi fotograferar framsidan och ritar en färgkarta över krökningen, där konen syns långt innan du märker något. Tomografi mäter också baksidan, där de tidigaste förändringarna sitter.

Pakymetri mäter tjockleken och avgör om crosslinking är möjlig. I spaltlampan tittar ögonläkaren efter förtunning, ärr och de tunna linjer som kallas Vogts strior.

Kmax är det tal du hör mest, den brantaste punkten mätt i dioptrier. 17 av 19 nordiska centrum följer förloppet med det måttet (Gustafsson m.fl., Acta Ophthalmologica, 2023).

Ett Kmax över 55 D vid första mätningen innebär högre risk för snabb försämring, liksom låg ålder vid upptäckten. En enskild mätning svänger mer än sjukdomen gör, så försämring räknas först när flera mått ändrats.

Vilka behandlingar finns vid keratokonus, och vad gör de?

Somliga åtgärder korrigerar synskärpan, andra stoppar sjukdomen. Ingen gör bådadera.

Åtgärd Vad den gör Vad den inte gör
Glasögon och mjuka linser Korrigerar tidig, ännu jämn oregelbundenhet Räcker inte när konen blivit spetsig
Formstabila och sklerala linser Ger tillbaka synskärpan via en slät yta Bromsar inte förloppet
Crosslinking Stoppar eller bromsar utvecklingen Förbättrar inte synen
Hornhinneringar Plattar ut konen så linser sitter bättre Stoppar inte sjukdomen
Transplantation Byter ut vävnad som inte går att rädda Ger ingen snabb syn, läkningen tar månader

Glasögon och mjuka linser

I början räcker vanliga glasögon eller mjuka kontaktlinser för många. Tecknet på att de inte räcker längre är att en ny styrka ändå inte ger full synskärpa.

Formstabila, hybrida och sklerala linser

Tårfilmen under en formstabil lins fyller ut det ojämna, så ljuset bryts mot linsen och inte mot konen.

Linstyp Passar när Att räkna med
Formstabil (RGP) Lätt till måttlig kon Tillvänjning behövs, linsen känns i början
Hybridlins Styv optik behövs men RGP känns obekväm Mjuk kant, styv mitt, mer skötsel
Skleral lins Brant eller ojämn kon, RGP sitter inte Vilar på det vita i ögat, imma är vanlig

I CLEK-studien följdes 1 209 patienter i åtta år (Gordon m.fl., 2006). 65 procent använde formstabila linser, och 73 procent av dem tyckte att de var behagliga. 20 procent fick ärr och 12 procent en transplantation, men kohorten är från tiden före crosslinking.

Sklerala linser räddar synskärpan när inget annat sitter. I fem studier med 463 ögon gick synskärpan från logMAR 0,50–0,53 till 0,08–0,09, alltså ungefär från 6/18 till 6/7,5 (Cureus, 2025). LogMAR är ett mått där lägre siffra är bättre syn, ungefär 0,3 före och 0,8 efter i svensk decimalvisus.

Priset är hanteringen. Mellan 10,4 och 63 procent hade svårt att sätta i och ta ur linsen, och 58 procent fick imma under den. I en prospektiv studie lyckades 77 procent.

Instrumentvagn med riboflavindroppar inför en crosslinkingbehandling

Crosslinking (CXL)

Crosslinking skapar nya bindningar mellan kollagenfibrerna så att hornhinnan blir styvare och konen slutar växa. Metoden beskrevs 2003 i Dresden: epitelet, hornhinnans yttersta cellager, tas bort, riboflavin (vitamin B2) droppas på och hornhinnan belyses med UVA-ljus, 3 mW/cm² i 30 minuter. Utvecklingen stannade i alla behandlade ögon, men studien omfattade bara 23 ögon utan kontrollgrupp (Wollensak m.fl., American Journal of Ophthalmology, 2003).

En randomiserad studie från 2014 med 100 ögon gav tydligare besked. Efter 36 månader hade obehandlade ögon blivit brantare, Kmax plus 1,75 D, medan behandlade flackade ut med 1,03 D (p < 0,001) (Wittig-Silva m.fl., Ophthalmology, 2014).

Cochrane granskade evidensen 2015: tre randomiserade studier, 219 ögon. Underlaget höll mycket låg kvalitet. Att metoden ändå används i hela Norden vilar på register och långa uppföljningsserier.

Registerdata ger de mest användbara talen (Save Sight Keratoconus Registry, 2023). Kmax sjönk 1,2 D efter ett år och 1,3 D efter fem. Synskärpan förbättrades med 3,7 respektive 6,9 bokstäver på syntavlan, där fem bokstäver är en rad.

Alla svarar inte. Under fem år förlorade 4,9 procent 15 bokstäver eller mer, och 7,5 procent blev 2 D brantare trots behandling. En äldre serie fann 7,6 procent misslyckanden och 2,9 procent komplikationer (Koller m.fl., Journal of Cataract and Refractive Surgery, 2009).

Biverkningar ses hos ungefär 1 av 10, nästan alla övergående (Cochrane, 2015). Infektion rapporteras mellan 0,0017 och 2,4 procent, ett spann över serier med mycket olika uppföljning.

Gränsen på 400 µm har en förklaring. Giftighetströskeln för hornhinnans innersta cellager nås just 400 µm ner i vävnaden vid standardbestrålning. Tio av 19 nordiska centrum har fått ställa in en planerad behandling av det skälet (Gustafsson m.fl., 2023).

Accelererad behandling med 9 mW/cm² är nordisk standard och används vid 12 av 19 centrum. För patienter under 18 år kräver 11 av 19 ingen dokumenterad försämring först.

Hornhinneringar (ICRS)

Små bågar läggs in i hornhinnan och plattar ut konen inifrån. I en metaanalys i American Journal of Ophthalmology 2025, med 14 studier och 442 ögon, sjönk Kmax 4,49 D, brytningsfelet förbättrades 4,59 D och den korrigerade synskärpan 0,37 logMAR.

En allvarlig händelse inträffade, alltså 0,2 procent. Det var en avstötning som krävde att ringen togs ut.

Talen gäller CAIRS, ringar av donorvävnad, inte klassiska plastringar. Störst effekt hade ögon med Kmax över 57 D.

Hornhinnetransplantation

När hornhinnan är för tunn, för ärrig eller för sned för att något annat ska hjälpa byts vävnaden ut. Vid perforerande transplantation (PK) byts hela tjockleken. Vid djup främre lamellär transplantation (DALK) lämnas ditt innersta cellager kvar.

Siffrorna nedan gäller blandad indikation (American Journal of Ophthalmology, 2021):

Transplantat som fungerar Efter 1 år Efter 5 år Efter 10 år
PK, hela tjockleken 94,4 % 80,4 % 72,0 %
DALK, innersta lagret kvar 95,8 % 93,9 % 93,9 %

Avstötning inträffade hos 16,6 procent vid PK mot 1,7 procent vid DALK. Ett cellager som sitter kvar lämnar nästan inget för immunförsvaret att stöta bort. Vid keratokonus är 20-årsöverlevnaden jämförbar, 94,9 mot 97,0 procent.

Epi-off eller epi-on: vad visar forskningen?

Vid epi-off skrapas epitelet bort så att riboflavinet når in. Vid epi-on lämnas det kvar. Epi-on gör mindre ont och grumlar mindre, så frågan kommer ofta.

En översikt med 13 randomiserade studier och 1 041 ögon fann ingen signifikant skillnad i effekt (Nughays m.fl., Clinical Ophthalmology, 2025). Kmax skilde sig med 0,06 D (p = 0,76), och synskärpan inte alls. Ett mått gick åt epi-offs håll: cellantalet i det innersta lagret var 84,7 celler/mm² högre efter epi-off (p < 0,01). Författarna säger ändå inte att metoderna är likvärdiga.

I praktiken är frågan avgjord i Norden. Vid samtliga 19 nordiska centrum görs epi-off, och bara tre erbjuder epi-on (Gustafsson m.fl., 2023). Om du blir erbjuden epi-on, fråga varför just i ditt fall.

Hur får du vård för keratokonus i Sverige?

Optikern är oftast den som upptäcker sjukdomen och skickar en remiss till en ögonmottagning eller ögonklinik.

Behöver du remiss? Det är olika mellan regionerna. I Region Stockholm behöver du det inte: enligt 1177 kan du kontakta ögonmottagningen direkt eller låta din läkare skicka remissen dit du väljer.

Om du söker vård i en annan region än din egen kan du ändå behöva remiss, även när regionen i övrigt inte kräver det. Läs på 1177.se vad som gäller där du bor.

S:t Eriks Ögonsjukhus beskriver besöket så här. Ögat bedövas med droppar, och att skrapa bort det yttersta cellagret tar några minuter och gör inte ont. Hela besöket tar ett par timmar.

Direkt efter ser du suddigt, och synen återhämtar sig under de följande veckorna. Återbesök sker efter ungefär 1,5 månad. Unga vuxna erbjuds ofta behandling snabbt, eftersom försämring är väntad i den åldern.

Vad betalar du själv, och vad ger regionen bidrag till?

Utredning och crosslinking sker inom den offentliga ögonsjukvården, med patientavgifter och högkostnadsskydd som i övrig vård. Beloppen sätts regionalt.

Glasögon och kontaktlinser betalar du normalt själv, även när de är medicinskt nödvändiga. Vid keratokonus finns bidrag för medicinska kontaktlinser, men kriterierna sätts region för region:

  • Region Stockholm ger bidrag vid oregelbunden astigmatism, till exempel keratokonus, när bäst korrigerad syn med glasögon är sämre än 0,5 på det bättre ögat i båda ögonen. Bidrag ges också vid ärr och grumlingar på hornhinnan, eller vid keratokonus, när bäst korrigerad syn med glasögon är under 0,3 på ett öga.
  • Region Skåne kan förskriva medicinska kontaktlinser från 18 års ålder vid sjukdomen eller andra korneala ektasier.
  • Region Kronoberg ger rätt till glasögonbidrag vid diagnosen.

I vissa regioner räcker optikerns remiss, i andra krävs bedömning av en ögonläkare knuten till syncentralen. Fråga syncentralen där du bor.

Får du köra bil?

EU:s körkortsdirektiv sätter ett minimum. För grupp 1, personbil och motorcykel, krävs synskärpa på minst 0,5 med båda ögonen och synfält på minst 120 grader horisontellt. För grupp 2, lastbil och buss, krävs 0,8 på det bättre ögat och 0,1 på det sämre, glasstyrka högst plus 8 dioptrier och synfält på minst 160 grader.

Två regler gäller keratokonus särskilt. Om en progressiv ögonsjukdom upptäcks kan körkort ges eller förnyas på villkor att du kontrolleras regelbundet. Och i grupp 2 ska körkort inte ges till den som har nedsatt kontrastkänslighet eller dubbelseende, alltså två symtom som är typiska vid keratokonus.

Det avgörande är bäst korrigerad synskärpa. Många når upp till kravet först med formstabila eller sklerala linser. Då är linserna ett villkor för att du ska få köra, inte ett fritt val.

I Sverige är det Transportstyrelsen som sätter och prövar de medicinska kraven, och kraven kan vara strängare än EU:s minimum. Fråga Transportstyrelsen eller din ögonläkare om vad som gäller för dig. Läs mer om synkrav och körkort.

Varför är ögonlaser uteslutet, och vad är det inte?

Ögonlaser korrigerar synfel genom att slipa bort hornhinnevävnad. Vid keratokonus är hornhinnan redan för tunn, och att ta bort mer gör saken värre. Komplikationen heter ektasi: hornhinnan ger efter och buktar ut ytterligare.

I friska ögon är ektasi efter laserkirurgi ovanligt, 0,02 till 0,6 procent. De 171 fall som Randleman m.fl. gick igenom (Ophthalmology, 2008) var yngre än kontrollerna, 34,4 mot 40,0 år, mer närsynta, minus 8,53 mot minus 5,09 D, och hade tunnare hornhinnor, 521 mot 546,5 µm.

88 procent av dem som utvecklade ektasi hade tecken på en begynnande kon på topografin redan före operationen, mot 2 procent av kontrollerna (p < 0,0000001). Därför är keratokonus en absolut kontraindikation, och därför gör en seriös klinik topografi före laserbehandling.

Ett linsimplantat (ICL) kan ändå vara en väg för en del. Linsen placeras inuti ögat och tar inte bort hornhinnevävnad. Den förutsätter stabil sjukdom och korrigerar bara den regelbundna delen av synfelet.

Hur lever du med sjukdomen till vardags?

Den vana som betyder mest är att låta bli att gnugga.

  • Gå på kontrollerna även när synen känns stabil. Försämring syns bara i mätningar över tid.
  • Om du använder kontaktlinser, följ rengöringsrutinerna noga. En infekterad hornhinna som redan är tunn läker sämre.
  • Ta på dig solglasögon ute och justera ljuset där du arbetar. Motljus och blanka skärmar drar ner kontrasten.
  • Berätta för optikern om du har släktingar med keratokonus.

Vanliga frågor

Är keratokonus ärftligt, och ska familjen undersökas?

Delvis. En nära släkting med diagnosen ger en oddskvot på 6,42 (Hashemi m.fl., 2020), och 6 till 23,5 procent av patienterna har en släkting med den. I en fransk studie av 221 släktingar till 94 patienter (Lapeyre m.fl., Cornea, 2020) hade 9,05 procent klinisk sjukdom och 15,4 procent fynd utan symtom. Ingen riktlinje anger när släktingar bör undersökas, så nämn familjehistorien för optikern och be om topografi.

Hur snabbt utvecklas keratokonus, och går det över?

Sjukdomen är kronisk, och en hornhinna som ändrat form går inte tillbaka utan kirurgi. Takten är oftast långsam: bland 3 994 obehandlade ögon som följdes ett år försämrades 3,2 procent på synskärpan, 6,6 procent på Kmax och 3,1 procent på tjockleken (Save Sight Keratoconus Registry, 2021). I regel lugnar utvecklingen ner sig i 20- till 30-årsåldern.

Kan jag bli blind av keratokonus?

Nej, inte i betydelsen att förlora ljussinnet. Synskärpan kan däremot bli för dålig för att korrigeras med glasögon. Även då finns åtgärder: sklerala linser lyfte synskärpan från logMAR 0,50 till 0,08 i 463 ögon. Om transplantation behövs fungerar den efter 20 år hos 94,9 till 97,0 procent.

Kan jag träna och idrotta med keratokonus?

Ja, det mesta går bra. Undvik direkta slag mot ögat i kontaktidrott, eftersom en tunn hornhinna tål mindre. Gnugga inte när svetten rinner, utan torka med handduk. Oddskvoten 6,46 är skäl nog att lägga om vanan.

Hur ofta ska jag gå på kontroll?

Tätheten styrs av hur sjukdomen beter sig hos dig, inte av ett fast schema. Efter crosslinking kallas du enligt S:t Eriks till återbesök efter ungefär 1,5 månad, och under första året följs du upp med en till två kontroller. Effekten kan bekräftas först efter ett halvt till ett år, och vid 18 av 19 nordiska centrum räknas försämring först när minst två parametrar har ändrat sig (Gustafsson m.fl., 2023). Någon nationell norm finns inte, så din ögonmottagning eller optiker sätter intervallet.

Påverkar graviditet keratokonus?

Ja, tillfälligt. Hos kvinnor som tidigare crosslinkats blev hornhinnan brantare under graviditeten hos ungefär 4 av 10 och flackade ut igen efter förlossningen, men underlaget är litet. Förklaringen är hormonell: östrogen och relaxin ändrar vävnadens egenskaper. Akut hydrops under graviditet finns bara som enstaka fallbeskrivningar. Planerar du graviditet, ta upp keratokonusen med din ögonmottagning, så avgör de om du bör mätas före och efter.

Måste jag byta hornhinna till slut?

De flesta slipper. Talet 12 procent på åtta år är från tiden före crosslinking, så dagens andel är lägre. Närmast dagens mått ligger misslyckandena efter crosslinking: 7,5 procent blev 2 D brantare inom fem år. Om transplantation ändå behövs är DALK förstahandsvalet där det går, med 1,7 procent avstötning mot 16,6 procent vid perforerande teknik.


Läs mer om torra ögon, som ofta driver klådan som får dig att gnugga, om vad en ögonläkare undersöker, eller om de vanliga brytningsfelen som glasögon rättar till.

Senast uppdaterad: augusti 2026. Informationen på den här sidan är allmän vägledning och ersätter inte medicinsk rådgivning. Prata med en optiker eller ögonläkare om din situation.

Medicinsk information

Innehållet på Synsguiden är enbart i informationssyfte och ersätter inte råd från kvalificerad sjukvårdspersonal. Kontakta alltid läkare eller ögonspecialist för personlig vägledning. Om Synsguiden

Utforska mer om ögonlaser

Läs alla våra artiklar och guider om ögonlaser och synkorrigering.

Se alla artiklar

Innehåll

  1. Vad är keratokonus, och varför slutar glasögonen fungera?
  2. Hur vanligt är sjukdomen, och vem får den?
  3. Vilka symtom ger keratokonus, och vilka kommer först?
  4. Hur skiljer du sjukdomen från vanlig astigmatism?
  5. Vad betyder de fyra stadierna?
  6. När är det bråttom att söka vård?
  7. Varför ska du sluta gnugga ögonen?
  8. Hur ställs diagnosen, och vad betyder mätvärdena?
  9. Vilka behandlingar finns vid keratokonus, och vad gör de?
  10. Epi-off eller epi-on: vad visar forskningen?
  11. Hur får du vård för keratokonus i Sverige?
  12. Vad betalar du själv, och vad ger regionen bidrag till?
  13. Får du köra bil?
  14. Varför är ögonlaser uteslutet, och vad är det inte?
  15. Hur lever du med sjukdomen till vardags?
  16. Vanliga frågor