Astigmatism: vad en astigmatiker ser, och hur styrkan mäts

Astigmatism är ett brytningsfel där hornhinnan är ojämnt krökt, så att ljuset bryts olika i olika riktningar och bilden på näthinnan aldrig blir helt skarp. En astigmatiker är alltså en person med astigmatism, inte en person med en sjukdom. Synen blir suddig på både nära och långt håll, och punktljus dras ut till streck i mörker.

I korthet:

• Astigmatism är en naturlig variation i ögats form. Hornhinnan är krökt olika mycket i två riktningar, ungefär som ett ägg eller en rugbyboll.
• En astigmatiker är helt enkelt en person som har astigmatism. Ordet säger ingenting om hur mycket du har, och det betyder inte att du är sjuk.
• Det finns ingen officiell skala för lindrig, måttlig och stark astigmatism. Fördelningen är däremot väl kartlagd: 29 procent av vuxna har minst 1,0 dioptri, 5 procent minst 2,0 (UK Biobank, 2019).
• Axelns riktning betyder lika mycket som styrkan. Synskärpan föll mätbart redan vid 0,50 dioptrier när axeln låg snett (Shato med flera, 2025).
• Glasögon, toriska kontaktlinser och ögonlaser korrigerar reguljär astigmatism. Irreguljär astigmatism kräver oftast formstabila eller sklerala linser.

Vad är astigmatism, och vad kallas det på svenska?

I ett öga utan astigmatism är hornhinnan jämnt krökt i alla riktningar, ungefär som en fotboll. Vid astigmatism är den brantare i en riktning än i den andra. 1177 beskriver formen som ett ägg, kommersiella sidor jämför oftare med en rugbyboll. Båda bilderna säger samma sak: ytan har två olika krökningar, och ljuset bryts därför olika beroende på från vilket håll det kommer.

Astigmatism hör hemma i familjen brytningsfel, som också kallas synfel. Där ingår närsynthet, översynthet och astigmatism, och det är vanligt att ha astigmatism tillsammans med någon av de andra. Korrektionen täcker då båda delarna i samma glas.

Ordet astigmatiker dyker upp i sökningar, i optikerbutiker och i vardagligt tal, och det betyder ingenting mer än detta: en astigmatiker är en person som har astigmatism. Det är ingen diagnosgrupp och inget sjukdomstillstånd, utan en beskrivning av ögats form. Adjektivet astigmatisk används på samma sätt om ögat eller hornhinnan. Du kan alltså vara astigmatiker med 0,5 dioptrier och knappt märka det, eller ha 3 dioptrier och behöva korrektion varje vaken timme.

Astigmatismen sitter oftast i hornhinnan, men inte alltid. Ögats lins kan också vara ojämnt formad, och då talar man om lentikulär astigmatism. Skillnaden spelar roll längre fram i livet, eftersom det är linsen som förändras med åren.

Formen har du till stor del med dig från början. En systematisk översikt och metaanalys uppskattade ärftligheten till 0,46 för astigmatism mätt på receptet och 0,48 för hornhinnans egen astigmatism (metaanalys, American Journal of Ophthalmology, 2024). Arvet förklarar alltså ungefär hälften av skillnaderna mellan människor. Resten gör det inte. Astigmatism kan också tillkomma senare, efter keratokonus, ärrvävnad eller en ögonoperation.

Så känner du igen astigmatism

Liten astigmatism ger ofta inga symtom alls. När styrkan blir större märks den i vardagen innan den märks på en syntavla. De vanligaste tecknen:

• Suddig eller lite förvrängd syn både på nära håll och på avstånd, till skillnad från närsynthet som mest stör på avstånd.
• Punktljus som billyktor och gatlyktor dras ut till streck, svansar eller stjärnformer, tydligast i mörker.
• Du kisar för att skilja ut detaljer, särskilt liten text.
• Skuggor eller dubbelkonturer bredvid bokstäverna, kvar även när du blundar med det ena ögat. Att se dubbelt med bara ett öga öppet talar för optiken i ögat, inte för ögonmusklerna.
• Trötta, tunga ögon och huvudvärk efter en lång läs- eller skärmdag.

NHS (2024) och 1177 (2022) listar båda huvudvärk och trötta ögon bland symtomen, men sambandet är inte så rakt som listorna antyder. I en jämförelse mellan 1 062 patienter med huvudvärk och 1 095 kontroller var astigmatism totalt sett något ovanligare i huvudvärksgruppen, 19,4 procent mot 23,8 procent (Wajuihian, 2024). Det som var överrepresenterat var låg cylinderstyrka och astigmatism mot regeln. En rimlig tolkning är att små brytningsfel oftare får gå okorrigerade, och att ögat därför sliter mer med dem.

Det är olika hur mycket besvär samma styrka ger. Axelns riktning, pupillstorleken och mängden närarbete påverkar alla hur mycket du märker.

Varför blir ljus till streck i mörker?

Det här är det tecken flest astigmatiker känner igen, och förklaringen är ren optik. En jämnt krökt hornhinna samlar ljuset från en punktkälla till en skarp punkt på näthinnan. En hornhinna med astigmatism har två olika krökningar och samlar därför ljuset i två plan. Punkten blir aldrig en punkt. Den blir ett streck, och strecket följer axeln.

Effekten växer i mörker. Då vidgas pupillen och släpper in ljus även från hornhinnans ytterkanter, där skillnaden mellan de två krökningarna är störst. Strecken blir längre och glorian runt varje ljuskälla bredare. Många upptäcker sin astigmatism just under en kvällskörning, när gatlyktorna smetar ut sig och mötande halvljus känns bländande.

Så läser du cyl och axel på glasögonreceptet

Astigmatismen står på receptet i fältet CYL, förkortning för cylinder. Bredvid står AX, axeln. Cylindern anger styrkan på astigmatismen i dioptrier, axeln anger i vilken riktning den ligger, i grader mellan 0 och 180.

Raden ovan läses så här: ögat är närsynt med 2,25 dioptrier, har 1,00 dioptri astigmatism, och den brantaste meridianen ligger nära vågrätt läge. Minustecknet är bara ett skrivsätt. Samma öga kan skrivas i plusform med ett annat axelvärde. Resten av receptet gås igenom i artikeln om glasögonstyrka och dioptrier.

Axeln är ingen styrka och kan inte jämföras mellan ögon. Ett öga med axel 10 har inte mer astigmatism än ett med axel 170. Konsekvensen är att korrektionen måste sitta i rätt vinkel, och det är därför toriska kontaktlinser är viktade.

Hur mycket är mycket? Om styrka och skala

Det finns ingen officiell medicinsk skala som delar in astigmatism i lindrig, måttlig och stark med fasta dioptrigränser. Varken American Academy of Ophthalmology, NHS, College of Optometrists, Internetmedicin eller sundhed.dk definierar en sådan skala. Gränserna som cirkulerar på klinikers webbsidor är tumregler. Forskningen använder olika gränser beroende på frågeställning, till exempel låg till måttlig från 0,75 upp till 3,00 dioptrier och hög från 3,00 (Nitzan med flera, 2024).

Det som däremot är väl dokumenterat är fördelningen. I UK Biobank mättes hornhinnans astigmatism hos 83 751 vuxna i åldern 40 till 69 år, och genomsnittet låg på 0,85 dioptrier (UK Biobank, 2019).

Astigmatism är alltså utbrett, men de allra flesta har mycket lite av det. Var tjugonde vuxen når upp till 2,0 dioptrier. Har du 1,0 på receptet tillhör du den knappa tredjedel som har mest; har du 0,5 hör du till majoriteten som knappt märker den.

Astigmatismen ökar dessutom kraftigt med åldern. I en sammanställning av 61 946 européer hade 23,9 procent minst 1 dioptri, men andelen såg helt olika ut i olika åldersgrupper (E3-konsortiet, 2015).

Hos barn är förekomsten 14,9 procent med gränsen 0,5 dioptrier (Hashemi med flera, 2018).

När korrektion brukar övervägas är en annan fråga än hur en skala ser ut. Den kliniska gränsen i svensk referenslitteratur är över 0,50 dioptrier (Pansell, Internetmedicin, 2025). Men styrkan ensam avgör inte besväret. Synskärpan föll mätbart redan vid 0,50 dioptrier när axeln låg snett eller lodrätt, medan läshastigheten först påverkades vid 1,00 dioptri och djupseendet först vid hög snett liggande astigmatism kring 2,00 dioptrier (Shato med flera, 2025).

Med eller mot regeln: vad axelriktningen betyder

Astigmatism delas in efter var den brantaste meridianen ligger. En meridian är en riktning tvärs över hornhinnan, ungefär som visarna på en klocka. Indelningen används i all forskning och förklarar mycket av det som annars ser ut som slump.

Definitionerna följer den japanska Yamagata-studien (Namba med flera, 2022). Med regeln är alltså inte rätt och mot regeln inte fel, det är två riktningar där den ena är vanligare.

Riktningen ligger inte still hela livet. Hornhinnans astigmatism är stabil fram till omkring 50 års ålder och vrider sig därefter ungefär 0,25 dioptrier mot regeln per årtionde. Övergångar från med regeln till mot regeln gick mer än tre gånger så ofta via en snett liggande axel (Beesley med flera, 2024). Det förklarar varför just den obekväma snedställda astigmatismen ofta dyker upp i medelåldern.

Under tio år ökade den uppmätta glasögoncylindern hos 60 till 69-åringar från 0,87 till 1,31 dioptrier, medan hornhinnans egen astigmatism var oförändrad (Namba med flera, 2022). Förändringen skedde i linsen inne i ögat, inte på ytan. Under 39 år och över 70 år fanns ingen signifikant förändring.

Reguljär eller irreguljär astigmatism

Den viktigaste uppdelningen är inte hur mycket, utan hur jämnt. Vid reguljär astigmatism är hornhinnan skev på ett förutsägbart sätt, med två tydliga huvudaxlar vinkelräta mot varandra. Vid irreguljär astigmatism är ytan ojämn i flera riktningar samtidigt, som skillnaden mellan en jämnt böjd sked och en bucklig.

Nästan all astigmatism är reguljär. Den irreguljära formen beror på att något har hänt med hornhinnan: keratokonus, där hornhinnan gradvis blir tunnare och buktar ut, ärrvävnad efter skada eller inflammation, eller en tidigare operation. Glasögon räcker sällan hela vägen, eftersom ett glas bara kompenserar för två rena meridianer.

Så mäts astigmatism hos optikern

Undersökningen består av flera moment, och det är först tillsammans de ger en bild.

Autorefraktorn ger ett snabbt maskinellt utgångsvärde för sfär, cylinder och axel. Subjektiv refraktion är det som avgör: optikern växlar mellan glas i en provbåge eller en foropter och låter dig jämföra, och axeln finjusteras med en korscylinder tills de två lägena ser lika suddiga ut. Keratometern mäter hornhinnans krökning i två meridianer och skiljer astigmatism i hornhinnan från astigmatism i linsen.

Topografi är det mest detaljerade steget. Instrumentet projicerar ett ringmönster på hornhinnan och räknar tusentals mätpunkter till en färgkarta över ytans form. Det är den undersökningen som skiljer reguljär från irreguljär astigmatism, och som upptäcker en begynnande keratokonus innan du själv har märkt något. Vad en ögonundersökning innehåller i övrigt går vi igenom separat.

Vad korrigerar vad?

Toriska kontaktlinser är den vanligaste lösningen efter glasögon, och Sverige ligger högt internationellt: 42 procent av alla mjuka anpassningar var toriska 2023, mot 28 procent globalt (Morgan med flera, 2024). Hur linser används säkert står i artikeln om kontaktlinser.

Vid irreguljär astigmatism byter linsen roll. En formstabil eller skleral lins korrigerar inte bara en styrka, den ersätter den ojämna ytan med en jämn. Tårvätskan fyller ut mellanrummet, och ljuset möter en ren brytande yta. Någon dioptrigräns för när mjuka linser slutar räcka finns inte.

Vid gråstarrsoperation byts ögats lins ut, och astigmatismen kan korrigeras samtidigt med en torisk konstlins. Behovet är större än många tror: 33 procent av dem som ska opereras för grå starr har minst 1,0 dioptri hornhinneastigmatism, 22 procent över 1,5 och 8 procent över 2,0 (Thulasidas och Kadam, 2024). Dagens toriska linser täcker 0,75 till 8,0 dioptrier, och 49 till 100 procent av patienterna hamnar inom 0,5 dioptriers restastigmatism beroende på studie och linsmodell. Den vanligaste komplikationen är att linsen roterar mer än 10 grader ur läge, vilket sker hos 0 till 7 procent. Vid mindre styrkor används i stället limbala relaxationsincisioner, små snitt i hornhinnans kant, typiskt vid 0,75 till 2,50 dioptrier.

Kan astigmatism laserbehandlas?

Ja, reguljär astigmatism är ett av de brytningsfel laseroperation av ögon är gjord för. LASIK, ReLEx SMILE och PRK behandlar alla astigmatism, oftast i kombination med närsynthet. Skillnaden mellan metoderna beskrivs i jämförelsen av LASIK och SMILE. Vad en operation av astigmatism kostar hittar du i prisöversikten för ögonlaser. De amerikanska godkännandena anger gränserna tydligast, eftersom de är offentliga och metodspecifika (FDA, PMA P150040/S003, 2018 för SMILE; P020050, 2003 och P020050/S023, 2016 för LASIK och PRK).

Hur exakt blir själva cylindern då? I underlaget för SMILE följdes 304 ögon i sex månader. 71,7 procent låg inom 0,25 dioptrier från målet, 87,7 procent inom 0,50 och 97,3 procent inom 1,00, och ingen patient förlorade två rader eller mer av bästa korrigerade synskärpa (FDA, 2018). En genomgång av 67 893 LASIK-ögon fann att 90,9 procent hamnade inom 0,5 dioptrier och 98,6 procent inom 1,0, men det gäller sfärisk ekvivalent och inte cylindern separat. Studien är finansierad av ASCRS och American Refractive Surgery Council, vilket bör vägas in (Sandoval med flera, 2016).

Keratokonus är en uttrycklig kontraindikation i alla tre godkännandena. Skälet är ektasi, att hornhinnan försvagas och börjar bukta ut efter ingreppet. Lasern tar bort vävnad för att forma hornhinnan, och en hornhinna som redan håller på att bli tunnare tål det sämre. Därför väger förundersökningen med topografi tyngre än styrkan på receptet. En första uppfattning om var du står ger kandidatkollen, ett enkelt självtest och ingen diagnos.

Astigmatism hos barn

Astigmatism är vanligt hos små barn och finns ofta redan från början. Hos spädbarn är den ofta uttalad och försvinner sedan av sig själv i takt med att ögat växer, och brytningsfelen är i stort sett minimerade vid sexårsåldern (AAO, 2018). Att ett litet barn har astigmatism är alltså inte i sig ett tecken på något fel.

Det som gör astigmatism viktigare hos barn än hos vuxna är risken för amblyopi, lata ögat. Om bilden är suddig under de år då synsystemet utvecklas kan hjärnan lära sig att bortse från den, och den synnedsättningen går inte att korrigera i efterhand. AAO anger 2,0 till 3,0 dioptrier som risknivå på båda ögonen, och skillnad mellan ögonen från 2,0 dioptrier som en särskild riskfaktor.

Amerikanska AAPOS anger vilka värden som bör leda vidare till undersökning: över 3,0 dioptrier hos barn under fyra år och över 1,75 dioptrier hos äldre barn (Arnold med flera, 2022). Gränserna höjdes medvetet, eftersom de lägre värdena gav för många remisser utan nytta.

I Sverige erbjuds alla barn synprövning på BVC vid fyra års ålder, med HVOT-tavla på tre meters avstånd. Blir resultatet sämre än 0,65 görs en ny prövning inom en månad (Rikshandboken, 2025). Mer om synen under uppväxten står i barn och syn.

När och var ska jag söka vård i Sverige?

Kontakta en optiker om du tror att du har ett synfel (1177, 2022). För de allra flesta slutar det också där: optikern mäter, provar ut och skriver receptet. Synundersökningen betalar du själv.

Tröskeln för att gå vidare är tydligt formulerad. Får du inte bra synskärpa med glasögon ska optikern remittera dig till en ögonläkare. Det är inte styrkan som avgör, utan om synen går att korrigera.

En svensk regel skiljer sig från grannländernas: optikern får prova ut glasögon till vuxna och till barn som har fyllt åtta år (1177, 2025). Yngre barn ska undersökas av en ögonläkare. Har ditt barn ännu inte fyllt åtta är optikern alltså inte rätt första steg.

Barn och unga mellan 8 och 19 år har rätt till bidrag för glasögon enligt lagen om bidrag för glasögon till vissa barn och unga (2016:35). Bidraget administreras av regionen och gäller även när det bara är astigmatism som ska korrigeras.

Laserkorrigering av brytningsfel ingår inte i den offentliga vården. 1177 anger att du bör ha fyllt 20 år och att synfelet inte ska ha förändrats de senaste två åren. Vid keratokonus är läget ett annat: crosslinking utförs inom regionfinansierad vård, bland annat på S:t Eriks ögonsjukhus, och målet är att synen inte ska fortsätta försämras.

För körkort i grupp 1 gäller minst 0,5 i synskärpa med båda ögonen tillsammans, och korrigerande glasögon eller linser får användas (Transportstyrelsen, TSFS 2010:125). Kraven finns i sin helhet i artikeln om synundersökning för körkort.

När en förändring i styrkan bör kontrolleras

Hos vuxna ligger astigmatismen i regel stilla, och de förändringar som kommer med åldern sker långsamt och i linsen. Ett mönster bör ändå tas på allvar: keratokonus.

Varningstecknen är kvalitativa snarare än numeriska: täta styrkeförändringar, en cylinder som ökar gång på gång, och att synen inte längre går att korrigera fullt ut med glasögon (College of Optometrists, 2004). Kombinationen av de tre ska leda till en topografimätning. Någon fastställd gräns för hur snabb en misstänkt förändring är finns inte.

Keratokonus är ovanligt, och särskilt ovanligt i vår del av världen. Globalt är förekomsten 289 per 100 000, alltså ungefär 1 av 350. I Europa är siffran den lägsta av alla regioner: 36,9 per 100 000, ungefär 1 av 2 700 (Sriranganathan med flera, 2025). Sjukdomen debuterar typiskt i tonåren, och nya fall är vanligast i åldern 20 till 29 år (Sriranganathan med flera, 2025).

Behandlingen som stoppar förloppet heter corneal crosslinking. FDA godkände metoden 2016 på underlag av tre randomiserade studier, där den brantaste hornhinnekrökningen minskade med 1,4 till 1,7 dioptrier jämfört med obehandlade kontrollögon som försämrades (FDA, 2016). Samtidigt konstaterade en Cochrane-genomgång från 2015 att kunskapsunderlaget då var av låg kvalitet, eftersom studierna var få och små (Sykakis med flera, 2015). Båda sakerna är sanna samtidigt. Crosslinking stoppar utvecklingen. Den förbättrar inte synen.

Det som inte ger astigmatism

Några vanliga föreställningar tål att avlivas.

Att läsa i dåligt ljus eller sitta nära skärmen. AAO skriver rakt ut att det är en myt att läsning i svag belysning eller att sitta mycket nära tv:n orsakar astigmatism eller gör den värre. Ögonen blir trötta, men formen ändras inte.

Ögonövningar. AAO är lika tydlig: ögonövningar förbättrar inte synen, bevarar den inte och minskar inte behovet av glasögon (AAO, 2026).

Att kisa. Kisning är något du gör därför att du har astigmatism, inte något som ger dig den. Att pressa ihop ögonlocken skapar en smalare springa som skärper bilden tillfälligt, som en liten bländare i en kamera.

Att gnugga ögonen. Här är bilden delvis en annan, och den del som stämmer är viktig. Gnuggning ger inte vanlig astigmatism, men är den bäst dokumenterade miljöfaktorn vid keratokonus: en metaanalys fann ungefär sex gånger högre odds bland dem som gnuggar ögonen (OR 6,46, 95 procent konfidensintervall 4,12 till 10,1). Författarna understryker att studierna är få och att orsaksriktningen inte är fastställd, eftersom kliande ögon också kan vara en följd av sjukdomen (Graefes Archive, 2021).

Att den växer bort. Hos spädbarn ofta ja. Hos vuxna nej, men den byter karaktär med åren.

Vanliga frågor

Källor

• Pontikos N med flera. ”Astigmatism in 83,751 UK Biobank participants”. PLoS One, 2019.
• Williams KM med flera. ”Prevalence of refractive error in Europe: the European Eye Epidemiology (E3) Consortium”. European Journal of Epidemiology, 2015.
• Hashemi H med flera. ”Global and regional prevalence of astigmatism”. Journal of Current Ophthalmology, 2018.
• Pansell T. ”Refraktionsfel”. Internetmedicin, 2025.
• Nitzan I med flera. ”Astigmatism severity classification”. Clinical & Experimental Ophthalmology, 2024.
• Shato CWM med flera. ”Effect of induced astigmatism on visual function”. Vision (Basel), 2025.
• Namba H med flera. ”Ten-year longitudinal changes in astigmatism, the Yamagata study”. PLoS One, 2022.
• Beesley J, Davey CJ, Elliott DB. ”Changes in corneal astigmatism with age”. Ophthalmic and Physiological Optics, 2024.
• American Academy of Ophthalmology. ”Astigmatism: causes and treatment” samt ”Eye exercises”, 2018 och 2026.
• FDA PMA P150040/S003 (SMILE, 2018), P020050 (LASIK, 2003) och P020050/S023 (PRK, 2016).
• Sandoval HP med flera. ”Modern laser in situ keratomileusis outcomes”. Journal of Cataract & Refractive Surgery, 2016. Finansierad av ASCRS och American Refractive Surgery Council.
• Thulasidas M, Kadam A. ”Toric intraocular lenses: a review”. Taiwan Journal of Ophthalmology, 2024.
• Sriranganathan A, Chan C, Dhillon J med flera. ”Global incidence and prevalence of keratoconus”. Cornea, 2025.
• ”Heritability and Genetic Factors of Astigmatism and Corneal Curvature”, systematisk översikt och metaanalys. American Journal of Ophthalmology, 2024.
• U.S. Food and Drug Administration. Godkännande av corneal crosslinking, Photrexa och KXL, 2016.
• Sykakis E med flera. ”Corneal collagen cross-linking for treating keratoconus”. Cochrane Database of Systematic Reviews, 2015.
• ”Eye rubbing and keratoconus: a meta-analysis”. Graefe's Archive for Clinical and Experimental Ophthalmology, 2021.
• Arnold RW, Donahue SP med flera. ”AAPOS uniform guidelines for instrument-based pediatric vision screen validation”. Journal of AAPOS, 2022.
• Morgan PB med flera. ”International contact lens prescribing in 2023”. Contact Lens Spectrum, 2024.
• Wajuihian SO. ”Refractive errors and headache”. British and Irish Orthoptic Journal, 2024.
• College of Optometrists. ”Keratoconus: clinical management guidelines”, 2004.
• 1177. ”Brytningsfel”, 2022, och ”Synundersökning”, 2025.
• NHS. ”Astigmatism”, 2024.
• Rikshandboken i barnhälsovård. ”Synprövning vid 4 år”, 2025.
• Transportstyrelsen. Föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort, TSFS 2010:125.
• Lag (2016:35) om bidrag för glasögon till vissa barn och unga.

Läs mer om hur laser kan korrigera brytningsfel i vår ögonlaser-guide. Du kan också läsa om närsynthet och om grå starr.

Senast uppdaterad: Augusti 2026. Informationen på denna sida är avsedd som allmän vägledning och ersätter inte medicinsk rådgivning. Tala med optiker eller ögonläkare för bedömning av din situation.