Irit är en inflammation i regnbågshinnan, den färgade ringen i ögat. Ögat blir rött, värker djupt inne och tål inte ljus. Det är inte smittsamt, men behöver bedömas av en ögonläkare snabbt, helst inom de närmaste dygnen, eftersom en obehandlad inflammation kan skada synen.
I korthet:
- Irit kallas också regnbågshinneinflammation eller främre uveit. Det är en immunreaktion och smittar inte.
- Typiska tecken är djup värk, kraftig ljuskänslighet, rodnad tätast runt regnbågshinnan, liten pupill och dimmig syn, oftast i ett öga.
- 1177 skriver att du bör få behandling så snart som möjligt, helst inom de närmaste dygnen.
- Symtomen avtar oftast inom 2 till 14 dagar, men kortisondropparna trappas ned under sex till åtta veckor. Det är två olika tidslinjer.
- De pupillvidgande dropparna gör synen suddig med avsikt. Det är behandlingen som verkar, inte sjukdomen som blir värre.
- Ungefär hälften får ett nytt skov i samma öga och ungefär en fjärdedel i det andra ögat (Ophthalmology, 2024).
Vad är irit?
Regnbågshinnan är den färgade ringen som styr hur stor pupillen är. Den är en muskel, och när vävnaden blir inflammerad gör varje pupillrörelse ont. Därför svider ljus så kraftigt.
Hinnan ingår i uvea, ögats mellersta lager, tillsammans med strålkroppen, som ställer skärpan, och åderhinnan. Inflammation längst fram kallas främre uveit. Sitter den bara i regnbågshinnan heter det irit, i strålkroppen främre cyklit och i båda iridocyklit (SUN-klassifikationen, StatPearls).
Irit, regnbågshinneinflammation, iridocyklit, främre uveit och uveit anterior beskriver alltså samma område i ögat. I journalen står diagnosen som akut och subakut iridocyklit (H20.0) eller kronisk iridocyklit (H20.1). Uveit utan förled är det bredare ordet och omfattar även inflammation längre bak, som är något annat.
Hur vanligt är det? I västvärlden står främre uveit för 50 till 70 procent av all uveit (StatPearls). En finländsk befolkningsstudie fann 17,1 nya fall av idiopatisk akut främre uveit per 100 000 invånare och år, och 48,5 per 100 000 som lever med det. Varianten som följer Bechterews sjukdom tillkom med 2,0 och 10,3 (Päivönsalo-Hietanen med flera, Acta Ophthalmologica Scandinavica, 1997). Materialet kommer från en enda universitetsklinik, så läs siffrorna som en storleksordning. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får sitt första skov.
Det här är ingen variant av vanlig ögoninflammation. Immunförsvaret reagerar inne i ögat, och inget i tårvätskan smittar.
Symtom: så känns det
Smärtan skiljer irit från de flesta andra röda ögon. Den sitter djupt, känns som en värk snarare än ett skav, och kan stråla mot tinningen.
Ljuskänsligheten är det andra typiska tecknet. Starkt ljus gör direkt ont, och många kniper ihop ögat utan att tänka på det. Det liknar andra orsaker till ljuskänsliga ögon, fast med värk till.
Rodnaden är kraftigast närmast regnbågshinnan och bleknar mot kanterna. Pupillen blir ofta liten och trögreagerande, och kan bli oregelbunden om regnbågshinnan klibbat fast vid linsen. Synen blir dimmig, och ögat rinner utan att det kommer var.
Det är olika hur snabbt det kommer. För en del byggs besvären upp över några timmar, för andra över ett par dagar, och oftast drabbas ett öga i taget.
Irit, ögoninflammation eller akut glaukom?
Tre tillstånd ger ett rött öga och blandas lätt ihop. De behandlas olika, och ett är akut.
| Tecken | Irit | Ögoninflammation | Akut glaukom (trångvinkelglaukom) |
|---|---|---|---|
| Smärta | Djup, värkande smärta i ögat | Svider och kliar, sällan ont | Kraftig smärta, ofta med huvudvärk och illamående |
| Rodnad | Kraftigast i en ring runt regnbågshinnan | Jämnt röd över hela ögonvitan | Röd, ofta med grumlig hornhinna |
| Ljuskänslighet | Uttalad, typiskt tecken | Liten | Ja, ofta med ringar runt ljus |
| Pupill | Liten, kan bli oregelbunden | Normal | Stor och trögreagerande |
| Sekret | Inget, bara tårflöde | Var eller kletig vätska | Inget |
| Syn | Dimmig | Oftast opåverkad | Snabbt sämre, ringar runt ljus |
| Hur bråttom | Ögonläkare inom de närmaste dygnen | Går ofta över av sig självt | Akut, sök vård på akutmottagning nu |
Den vanligaste förväxlingen är ögoninflammation. Den kliar mer än den värker, rodnaden är jämnt utbredd och det kommer var. Den smittar, vilket irit inte gör.
Rött öga med kraftig huvudvärk, illamående och ringar runt ljuskällor talar för akut trångvinkelglaukom, inte för irit. Trycket i ögat stiger då snabbt och synen kan skadas på timmar. Sök vård på en akutmottagning direkt. Läs mer om grön starr.
Hur snabbt behöver du vård, och vem kontaktar du?
1177 anger en tydlig gräns för när ett rött öga inte kan vänta: "Ena ögat blir rött, samtidigt som du får nedsatt syn och det gör ont eller värker i ögat" är ett skäl att söka vård på en akutmottagning.
Om irit skriver 1177 dessutom: "Du bör få behandling så snart som möjligt, helst inom de närmaste dygnen." Båda gäller samtidigt. Den första meningen handlar om ett öga som just nu gör ont, den andra om hur länge behandlingen kan vänta.
Vem du ringer beror på var du bor. 1177 formulerar det så här: "Vilka regler som gäller för remisser bestämmer varje region själv." I Region Stockholm krävs ingen remiss för öppen specialistvård, men en del mottagningar vill ändå ha en (Region Stockholm). Om du inte vet vart du ska vända dig kan du skicka en egen vårdbegäran via 1177. Vårdcentralen fungerar annars som ingång överallt.
Ring mottagningen innan du åker. Vid misstänkt irit går bedömningen ofta via ögonjouren, som nås via växeln, och de avgör om du ska komma samma dag. Fyra uppgifter avgör hur snabbt du får en tid: vilket öga, hur länge det hållit på, om det värker inne i ögat eller bara svider på ytan, och om du haft det förut.
Bor du i Stockholm finns ett skäl till att ringa först. Under 2026 samlas den specialiserade ögonsjukvården i regionen på färre och större mottagningar (Region Stockholm, oktober 2026). Mottagningen du besökte senast finns inte nödvändigtvis kvar.
Patientavgiften per besök sätter varje region själv. Taket är detsamma i hela landet: högkostnadsskyddet gör att du betalar högst 1 450 kronor för öppen vård under en period på tolv månader (1177). Perioden är rullande och räknas från ditt första besök, inte från årsskiftet.
Vid upprepade skov är en reumatologisk bedömning nästa steg. 1177 nämner irit på sin sida om axial spondylartrit, och vägen dit går via vårdcentralen.
Vad ögonläkaren gör vid undersökningen
Undersökningen är kort och gör inte ont, men två saker brukar ingen berätta i förväg.
Du får droppar som vidgar pupillen, och de sitter kvar långt efter besöket. Brittiska ögonsjukhus anger att synen blir suddig på nära håll efter ungefär tjugo minuter, att suddigheten kan hålla i sig i upp till sex timmar och att du inte bör köra under tiden (Moorfields). Se till att någon kan köra dig, eller åk kollektivt.
Ögonläkaren mäter också trycket i ögat. Det görs inte för att någon misstänker glaukom, utan för att inflammationen kan dra trycket åt båda hållen och för att kortisondropparna du är på väg att få kan driva upp det. Av dem som använder kortisondroppar får 29 till 36 procent en måttlig tryckstegring och 5 till 6 procent en kraftig (AAO). Därför mäts trycket om vid varje kontroll.
I spaltlampan riktas en smal ljusstrimma snett in i ögat. Normalt är kammarvätskan så klar att strimman inte syns. Vid inflammation gör vita blodkroppar och protein att den blir synlig, ungefär som en ljuskägla i damm. Fyndet kallas Tyndall-fenomen, eller flare, och det är det som skiljer diagnosen från en vanlig ögoninflammation. Vid kraftig inflammation lägger sig cellerna som en vit bottensats längst ned i främre kammaren, kallad hypopyon.
Blodprover tas inte vid ett första skov i ett öga. De blir aktuella om båda ögonen är med, om förloppet drar ut på tiden eller om skoven återkommer. Vad man då letar efter står under uveit.
Varför får du irit? HLA-B27, Bechterew och resten
Hos ungefär hälften hittar man ingen orsak vid det första skovet. I ett material som följde 123 uveitpatienter i tio år saknade 48 procent påvisad orsak när de kom in (Eye, 2025).
Den etiketten är inte slutgiltig. Av de 59 oförklarade fick 30 en orsak fastställd under tioårsperioden, och återkommande skov var en av faktorerna som hängde ihop med att bilden ändrades. Om det står "oklar orsak" efter ditt första skov är det alltså ett preliminärt svar, och nya skov är i sig ett skäl att be om en ny genomgång.
Det oftast nämnda fyndet är HLA-B27. Ungefär hälften av dem som får akut främre uveit bär på den (AAO). HLA-B27 är en vävnadstyp, ungefär som en blodgrupp, och ingen diagnos. Risken att någon gång i livet få ett säkerställt skov är omkring 0,2 procent i befolkningen i stort, och omkring 1 procent om du är HLA-B27-positiv (Linssen med flera, Investigative Ophthalmology & Visual Science, 1991).
Bland HLA-B27-positiva med uveit har 50 till 70 procent en kopplad systemsjukdom. Vid Bechterews sjukdom förekommer uveit hos 25,8 procent, sammanräknat från 143 studier och drygt 44 000 patienter (Stolwijk med flera, Annals of the Rheumatic Diseases, 2015). Vid inflammatorisk tarmsjukdom är andelen 2,38 procent, högre vid Crohns sjukdom (3,27 procent) än vid ulcerös kolit (1,60 procent) (Acta Ophthalmologica, 2024).
Listan är längre än leder och tarm. Sarkoidos, psoriasisartrit, reaktiv artrit, bindvävssjukdomar och tuberkulos hör också hit, och när sarkoidos ger ögonsymtom är det oftast just en inflammation i regnbågshinnan.
Det går också åt andra hållet. I en nederländsk studie remitterades 81 patienter med akut främre uveit till reumatolog enbart för att de dessutom haft ryggvärk i mer än tre månader med debut före 45 års ålder. 23 procent fick diagnosen axial spondylartrit (Journal of Rheumatology, 2022).
Det mest slående var något annat. Bland dem med återkommande skov hade 87 procent haft samma ryggvärk redan vid tidigare skov. Svaret fanns där, outsagt, genom flera omgångar. Har du stel, värkande rygg på morgonen eller ihållande magbesvär, säg det till vårdcentralen utan att bli tillfrågad.
Herpes simplex är den vanligast nämnda virusorsaken, och den varianten utmärker sig genom att 46 till 90 procent av patienterna samtidigt har förhöjt ögontryck (Ocular Immunology and Inflammation, 2018).
Två farhågor kan avskrivas. MS hänger ihop med intermediär uveit längre bak i ögat, inte med iriten längst fram, och kopplingen är svagare än ryktet: sett över alla uveitpatienter ställs MS-diagnos hos 0,5 till 3,2 procent (Acta Ophthalmologica, 2021), och främre uveit ligger i den nedre delen av det spannet. Intraokulär cancer står för 2,3 procent av patienterna vid en specialistmottagning för uveit (Ophthalmology, 2001) och ser kliniskt helt annorlunda ut.
Stress, alkohol och de utlösare folk tror på
57,9 procent av patienterna anger själva att psykisk belastning utlöser skoven. Siffran kommer från en enkätstudie bland 171 patienter med HLA-B27-kopplad främre uveit (Maca med flera, British Journal of Ophthalmology, 2011).
Forskningen är betydligt mer försiktig. Den enda studie som hittade ett samband hade 39 par av patienter och kontroller. Den mätte en oddskvot på 9,07 för stress, alltså nio gånger högre odds än i kontrollgruppen, men med ett osäkerhetsintervall från 1,14 till 72,16 (Scientific Reports, 2021). Ett så brett intervall betyder att studien var för liten för att säga hur stort sambandet är.
En kontrollerad studie vid Moorfields hittade inget samband alls. 35 patienter med återkommande främre uveit rapporterade varken fler påfrestande livshändelser eller högre ångestnivå än 29 kontroller (Mulholland med flera, British Journal of Ophthalmology, 2000).
För alkohol, träning, ledvärk och ekonomiska problem korsade intervallet 1 i samma lilla studie, alltså inget påvisat samband. Sömn under sju timmar stack ut, men med ett intervall så brett att talet inte går att använda. Sol, skärmanvändning, drag och influensaliknande symtom saknar stöd helt.
Oron kring vaccin har gått åt andra hållet än siffrorna. I ett amerikanskt material från 2006 till 2025, där varje vaccinerad jämfördes med en kontroll som liknade hen i ålder och hälsa, var samtliga undersökta vaccin kopplade till lägre risk för ny uveit året efter: 65 procent lägre efter covid-19-vaccin och 71 procent lägre efter vattkoppsvaccin (American Journal of Ophthalmology, 2026). Det är observationsdata, och friska människor vaccinerar sig oftare än sjuka. Den enda randomiserade studien, gjord på patienter med redan känd uveit, såg något fler självrapporterade försämringar vid tidig vaccination, utan skillnad i syn efter tre månader (JAMA Network Open, 2023).
En faktor står kvar när de andra faller. Rökning är den enda på listan med konsekvent stöd: en metaanalys av sju studier med 1 557 personer med uveit och 4 293 kontroller fann ungefär dubbelt så hög risk hos rökare, med en sammanvägd oddskvot på 1,97 (Ocular Immunology and Inflammation, 2026). Tidigare rökare låg också något över.
Du orsakade alltså troligen inte ditt eget skov.
Behandlingen, och varför synen blir sämre först
Förstahandsvalet är kortisondroppar, vanligen prednisolon 1 procent eller dexametason 0,1 procent. Du börjar intensivt och trappar sedan ned över ungefär sex till åtta veckor. Att trappa ned för snabbt är ett vanligt skäl till att inflammationen blossar upp igen.
Den andra sortens droppar är pupillvidgande, cykloplegiska droppar. De gör två saker: de lugnar muskelkrampen i strålkroppen som ger den djupa värken, och de håller pupillen vidgad så att regnbågshinnan inte klibbar fast vid linsen. Sådana sammanväxningar kallas bakre synekier och gör pupillen permanent oregelbunden. Homatropin slår ut skärpeinställningen i 10 till 48 timmar och håller pupillen vidgad i upp till 96 timmar (StatPearls).
Dropparna gör synen suddig och ljuskänslig med avsikt. Det är effekten, inte en biverkan, och den håller i sig i dagar till veckor. Att se sämre de första dagarna betyder alltså inte att behandlingen misslyckas.
Produktresumén för kortisondroppar är tydlig på två punkter. Använder du flera olika ögondroppar ska det gå fem minuter mellan varje droppe. Och trycker du lätt på tårkanalen vid inre ögonvrån i en minut efter droppen tas mindre av läkemedlet upp i resten av kroppen.
Det du gör själv handlar om att göra dagarna uthärdliga. Solglasögon dämpar ljuset, vila hjälper, och skärmen tål att sänkas. Behandla aldrig irit på egen hand med receptfria droppar mot röda ögon. De döljer rodnaden men gör ingenting åt inflammationen.
Använd aldrig kortisondroppar som blivit över från ett tidigare skov, och aldrig någon annans. Ett rött och värkande öga kan vara herpesutlöst, och då gör kortison i ett outrett öga infektionen kraftigt värre. Ett nytt skov betyder ny undersökning först.
Komplikationerna är kända: makulaödem, alltså svullnad i näthinnans mitt, grå starr, glaukom och bakre synekier. I material från HLA-B27-positiva patienter anges grå starr hos 7 till 28 procent och makulaödem hos 6 till 13 procent. Vävnadstypen i sig verkar inte göra förloppet värre: en genomgång av 22 studier fann ingen skillnad mellan HLA-B27-positiv och HLA-B27-negativ främre uveit vare sig i slutlig synskärpa eller i förekomsten av synekier, grå starr och makulaödem (Seminars in Ophthalmology, 2017). Det vävnadstypen ändrar är hur ofta det kommer tillbaka.
Hur länge varar ett skov?
Symtomen avtar oftast inom 2 till 14 dagar, kortisondropparna trappas ned under 6 till 8 veckor, och skovet räknas som avslutat när inflammationen inte längre syns i spaltlampan. Det är tre olika klockor, och det är därför frågan känns rörig.
| När | Vad som händer |
|---|---|
| Dag 1–3 | Dropparna tas tätt. Värken och ljuskänsligheten börjar lätta. Synen blir suddig av de pupillvidgande dropparna. |
| Dag 3–14 | Symtomen försvinner oftast helt. Ögat ser normalt ut utifrån, medan inflammationen fortfarande syns i spaltlampan. |
| Vecka 2–8 | Kortisondropparna trappas ned stegvis. Det är här många slutar för tidigt. |
| Efter kuren | Ljuskänslighet och svårt att ställa skarpt på nära håll kan sitta kvar i upp till fyra veckor efter sista droppen. |
AAO anger att ett skov vanligen läker inom två månader. Här är det värt att skilja på två saker: en nedtrappning som löper i åtta veckor betyder inte att du har ett kroniskt förlopp. Kroniskt beskriver att själva inflammationen fortfarande pågår efter sex veckor, inte att du fortfarande droppar.
Kontrollerna ligger tätt i början, och hur tätt styrs av hur mycket inflammation läkaren ser i spaltlampan, inte av hur ögat känns. Det är därför du inte kan lägga upp nedtrappningen själv.
Kommer iriten tillbaka?
Ja, ofta. En uppföljning av 2 763 ögon hos 2 092 patienter, med en medianuppföljning på 8,9 år, visade återfall i samma öga hos 45,5 procent och i det andra ögat hos 27,3 procent (Ophthalmology, 2024).
Risken skiljer sig förvånansvärt lite mellan orsakerna. Siffrorna nedan gäller de första tio åren och är därför lägre än totalsiffran ovan, som täcker hela uppföljningstiden:
| Orsak | Risk för nytt skov i samma öga inom tio år |
|---|---|
| Oförklarad (idiopatisk) | 38,1 % |
| HLA-B27 eller ledsjukdom | 43,2 % |
| Virusorsakad | 44,9 % |
Det är olika hur ofta skoven kommer. AAO anger i genomsnitt ett till två skov per år vid återkommande förlopp, och de flesta känner själva när ett är på väg.
Prognosen är ändå god för de allra flesta. I samma material hade 411 av 2 763 ögon, 14,9 procent, en måttlig synnedsättning vid sista kontrollen, och det var vanligare ju kortare tiden var till första återfallet. Något tillförlitligt tal för hur många som blir blinda finns inte, och 14,9 procent måttlig synnedsättning är det närmaste måttet vi har.
Vad kan du göra för att slippa nästa skov? Inte mycket. Ingen kost, ingen träning och ingen droppkur mellan skoven har visats förebygga.
Två saker spelar ändå roll. Rökstopp är den enda riskfaktorn på utlösarlistan med konsekvent stöd. Och har du Bechterews sjukdom och står på biologisk behandling för den påverkar preparatvalet ögonen: i ett nationellt material med drygt 34 000 patienter gav adalimumab omkring 20 procent lägre risk för nytt uveitskov, medan etanercept gav omkring 40 procent högre (Rheumatology, 2025). Det är ett samtal att ta med reumatologen.
För den som redan haft flera skov finns dessutom en möjlighet värd att ta upp på kontrollen. Vid känd återkommande irit kan behandlingen påbörjas av patienten själv i samråd med ögonläkaren (1177 för vårdpersonal). Det förutsätter ett recept och en inbokad kontroll, och det ersätter inte varningen ovan: utan en sådan överenskommelse gäller ny undersökning först.
Kommer skoven tätt eller blir förloppet kroniskt finns en behandlingstrappa ovanför dropparna, beskriven under uveit.
Jobb, sjukskrivning, linser och skärm
Många kan jobba som vanligt, särskilt vid stillasittande arbete där ljuset går att dämpa. Det som sätter gränsen är oftast ljuskänsligheten och den suddiga synen från dropparna.
Behöver du vara hemma gäller vanliga regler. Du sjukanmäler dig till arbetsgivaren första dagen, och ett karensavdrag på 20 procent av den sjuklön du får en genomsnittlig vecka dras från ersättningen (Försäkringskassan). Läkarintyg begärs normalt från dag 8, men din arbetsgivare kan ha egna rutiner. Arbetsgivaren betalar sjuklön i högst fjorton kalenderdagar, därefter tar Försäkringskassan över med sjukpenning från dag 15.
En regel är värd att känna till för en sjukdom som återkommer: blir du sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det som samma sjukperiod, och då görs inget nytt karensavdrag (Försäkringskassan).
Kontaktlinserna ska ligga kvar i etuiet under hela skovet, eftersom mjuka linser suger åt sig kortisondropparna. Använd glasögon i stället.
Skärmarbete förvärrar inte inflammationen, men en ljus skärm blir obehaglig när du är ljuskänslig, så sänk ljusstyrkan och ta pauser. Sitter värken kvar utan att ögat är rött kan orsaken vara en annan, och då finns mer att läsa om ont i ögat.
Barn kan ha det utan att ögat blir rött
Hos barn beter sig tillståndet annorlunda. Barn med juvenil idiopatisk artrit (JIA) kan få en kronisk uveit helt utan symtom. Ögat blir inte rött, det gör inte ont och barnet klagar inte.
Eftersom ingenting syns utifrån går det bara att fånga med regelbundna kontroller. Inflammationen hinner annars ge grå starr, glaukom eller bestående synnedsättning innan någon upptäcker den.
Har ditt barn juvenil idiopatisk artrit ska ögonen kontrolleras enligt schema även när de ser helt normala ut. ACR och Arthritis Foundation rekommenderar undersökning var tredje månad för barn i högriskgruppen: de som är ANA-positiva, ett blodprovsfynd som ökar risken, med sjukdomsdebut före sju års ålder och högst fyra års sjukdomstid (2019). Rekommendationen är villkorad och vilar på svagt underlag, men den är det bästa som finns.
Vanliga frågor
Är irit smittsamt?
Nej. Irit är en immunreaktion i ögat, inte en infektion i tårvätskan, så du behöver inte stanna hemma eller hålla barnet borta från förskolan. Ögoninflammation, den vanligaste förväxlingen, smittar däremot så länge ögat är rött och rinner.
Hur länge varar irit?
Symtomen avtar oftast inom två till fjorton dagar, men kortisondropparna trappas ned under sex till åtta veckor, och AAO anger att ett skov vanligen läker inom två månader. Ljuskänsligheten kan sitta kvar i upp till fyra veckor efter sista droppen. Pågår själva inflammationen längre än sex veckor räknas förloppet som kroniskt.
Är irit farligt?
Obehandlad kan den skada synen, behandlad i tid läker den oftast utan men. Risken ligger i upprepade och obehandlade skov: i det största materialet hade 14,9 procent av 2 763 ögon en måttlig synnedsättning efter i median 8,9 år (Ophthalmology, 2024). Det som gör skadan är grå starr, glaukom, makulaödem och sammanväxningar mellan regnbågshinna och lins, och samtliga hänger ihop med hur länge inflammationen får pågå.
Kan irit gå över av sig själv?
Besvären kan lätta på egen hand, men vänta inte på det. Behandlingen dämpar inte bara värken, den hindrar att regnbågshinnan växer fast vid linsen. Regeln är enkel: kontakta vården inom de närmaste dygnen vid misstanke om irit, även om det känns bättre på morgonen.
Måste irit opereras?
Nej, inflammationen behandlas med droppar. Operation blir aktuell först vid följdtillstånd som grå starr eller glaukom, och helst när ögat varit lugnt ett tag. Hur länge är mindre klarlagt än många tror. Kravet på tre månader är en expertbedömning, och den enda kohort som testat det fann högre risk för nytt skov bara hos dem som varit lugna i 30 dagar eller mindre (Ophthalmology and Therapy, 2021).
Kan jag använda kontaktlinser när jag har irit?
Nej, inte under skovet. Mjuka linser suger åt sig kortisondropparna, så både dosen i ögat och koncentrationen mot hornhinnan blir fel. Använd glasögon i stället. Gå tillbaka till linser först när ögat är lugnt och dropparna uttrappade, och fråga ögonläkaren vid kontrollen när det är dags.
Kan jag köra bil?
Inte när synen är suddig eller du bländas. En dos homatropin slår ut skärpeinställningen i 10 till 48 timmar och håller pupillen vidgad i upp till 96 timmar (StatPearls). Det gäller även dagen du var på undersökning, eftersom pupillen vidgas där.
Är irit ärftligt?
Sjukdomen ärvs inte, men benägenheten kan göra det. HLA-B27 är en vävnadstyp du föds med, och ungefär hälften av dem som får akut främre uveit bär på den. Anlaget betyder ändå lite i praktiken: livstidsrisken är omkring 0,2 procent i befolkningen och omkring 1 procent om du är HLA-B27-positiv.
Betyder irit att jag har MS?
Nästan alltid nej. MS är kopplat till intermediär uveit, en inflammation längre bak i ögat, inte till irit i regnbågshinnan. Sett över alla uveitpatienter ställs MS-diagnos hos 0,5 till 3,2 procent (Acta Ophthalmologica, 2021). Det som är värt att följa upp vid upprepade skov är i stället rygg och leder.
Kan jag göra ögonlaser om jag har haft irit?
Kanske, men det avgörs individuellt. Aktiv uveit är ett absolut nej. FDA för upp uveit och irit bland de ögonsjukdomar som kräver försiktighet före LASIK, och patientinformationen för flera lasergodkännanden anger att säkerhet och effekt inte är känd hos den som har haft uveit. Skälet är att kortison påverkar sårläkningen. Vid linskirurgi brukar kravet vara minst tre månaders lugnt öga, även om den gränsen är en expertbedömning. Läs om metoderna under laseroperation, men låt en ögonläkare som känner din sjukdomshistoria göra bedömningen.
Läs vidare om ögoninflammation om ögat kliar mer än det värker, om grön starr om huvudvärken och ringarna runt ljus känns igen, eller om ont i ögat om värken sitter kvar utan att ögat är rött.
Senast uppdaterad: oktober 2026. Innehållet på Synsguiden är enbart i informationssyfte och ersätter inte råd från kvalificerad sjukvårdspersonal. Kontakta alltid läkare eller ögonspecialist för personlig vägledning.