Uveit: de fyra typerna, och den som inte gör ont

Uveit är en inflammation i uvea, ögats mellersta och blodrika lager. Namnet säger var inflammationen sitter, inte hur allvarlig den är. Det finns fyra typer: främre, intermediär, bakre och panuveit. De beter sig mycket olika. Den främre gör ont och syns utanpå, de bakre kan komma i ett vitt och smärtfritt öga.

I korthet:

• Fyra typer, indelade efter var inflammationen sitter (SUN-kriterierna, en internationell expertgrupps standardiserade indelning, 2005). Främre uveit och panuveit gör ont; intermediär och bakre gör oftast inte det.
• Främre uveit står för 93 procent av fallen i en svensk befolkningsstudie (Bro och Tallstedt, Acta Ophthalmologica, 2020). Den gör ont. De bakre formerna gör det oftast inte.
• I samma studie hade 86 procent ingen känd systemsjukdom. Ett första, ensidigt skov hos en frisk vuxen utreds därför sällan med blodprover.
• Det som hotar synen är sällan värken. Det är makulaödem, svullnad i gula fläcken.
• Barn med juvenil idiopatisk artrit får den tysta varianten och behöver kontroller enligt schema, även när ögonen ser normala ut.

Vad är uveit, och varför har inflammationen fyra namn?

Uvea är ögats mellersta och blodrikaste lager, inklämt mellan senhinnan ytterst och näthinnan innerst. Längst fram sitter regnbågshinnan (iris), bakom den strålkroppen, som ställer om linsen på nära håll och bildar vätskan inne i ögat, och längst bak åderhinnan som klär insidan. Var delarna sitter framgår av ögats uppbyggnad. Ordet används också inom veterinärmedicinen, men här handlar det om människor.

Namnet beror alltså på var inflammationen sitter, och den ordningen slogs fast av SUN-kriterierna 2005 (SUN Working Group, American Journal of Ophthalmology, 2005).

Fördelningen är mycket ojämn. En svensk studie följde hela befolkningen i en region 2013 till 2017, och där var 93 procent av fallen främre, 5 procent bakre, 1 procent intermediär och 1 procent panuveit. Varje år tillkom 108 nya fall per 100 000 invånare. Räknat över hela perioden hade 700 av 100 000 haft uveit (Bro och Tallstedt, Acta Ophthalmologica, 2020).

SUN-gruppen kompletterade 2021 med kriterier för 25 uveitdiagnoser, framtagna med maskininlärning på 5 766 patientfall (American Journal of Ophthalmology, 2021).

Den som gör ont, och den som inte gör det

Symtom vid uveit beror helt på var i ögat inflammationen sitter. Främre uveit känns: ögat blir rött, värker djupt inne, tål inte ljus, och pupillen blir ofta liten. Besvären kommer på några timmar till ett par dygn, oftast i ett öga. Det är den formen som kallas irit eller regnbågshinneinflammation, med en särskild genomgång av droppar, återfall och linser.

Intermediär och bakre uveit beter sig tvärtom. Ögat kan se alldeles vitt ut och gör inte ont. Det du märker är grumlingar som svävar i synfältet och en syn som blir dimmig eller fläckvis suddig. Grumlingarna är vita blodkroppar i glaskroppen, och de skiljer sig från vanliga grumlingar i ögat genom att de kommer snabbt, ofta i klungor och tillsammans med sämre syn.

Slutsatsen är obekväm men enkel: frånvaro av smärta är inte frånvaro av fara. Den variant som gör mest ont skadar synen minst, och den som knappt märks tappar mest.

Vårt praktiska råd följer av det. Har du fått nya grumlingar eller dimmig syn i ett vitt öga som inte gör ont, ska undersökningen ske inom några dagar, inte några veckor. Kontakta en ögonmottagning där du bor, och ring 1177 eller vårdcentralen om du inte vet vart du ska vända dig.

Akut, återkommande eller kronisk?

Varför blossar det upp igen? Svaret ligger i tidsaxeln, också den från SUN-kriterierna (2005). Gränsen går vid tre månader.

• Akut betyder plötslig start och begränsad varaktighet. De flesta främre skov ser ut så.
• Återkommande betyder upprepade skov med lugna perioder på minst tre månader utan behandling.
• Kronisk betyder att inflammationen kommer tillbaka inom tre månader efter att behandlingen avslutats.

Orden ”utan behandling” avgör vilket fack du hamnar i. Om ögat blir lugnt medan du droppar, men blossar upp två veckor efter sista droppen, är det inte ett nytt skov. Det är en kronisk inflammation som aldrig slocknade. Då är svaret sällan en ny kortisonkur, utan en långsammare nedtrappning.

När ögat är en varningssignal om något annat i kroppen

Inflammationen kan vara första tecknet på en sjukdom i kroppen. Hur ofta beror på vem som räknar. I den svenska befolkningsstudien hade 86 procent ingen känd systemsjukdom (Bro och Tallstedt, 2020). På en specialistmottagning som bara ser de svåra fallen är i stället omkring 40 procent oförklarade (Läkartidningen, 2016). Ju närmare hela befolkningen du mäter, desto fler saknar en bakomliggande sjukdom.

Kopplingen som nämns oftast är HLA-B27. Ungefär 50 procent av dem som får akut främre uveit bär på vävnadstypen (Frontiers in Immunology, 2020). Åt andra hållet förekommer uveit hos 25,8 procent vid Bechterews sjukdom och annan axial spondylartrit (metaanalys, Annals of the Rheumatic Diseases, 2024). En kartläggning från 1984 fann anlaget hos 16,6 procent i norra Sverige (Gran med flera, Scandinavian Journal of Rheumatology).

Räknat på hela befolkningen krymper ändå de reumatiska diagnoserna: Bechterews sjukdom förklarade bara 1,8 procent av alla diagnoser i materialet, tarmsjukdom 2,2 procent, ledgångsreumatism 1,9 procent och sarkoidos 1,8 procent. Vanligast var i stället herpes, 4,9 procent (Bro och Tallstedt, 2020). Herpes ger ofta högt ögontryck: trycket steg vid 63 procent av fallen med herpes simplex och 85 procent med bältrosvirus (American Journal of Ophthalmology, 2021).

Sarkoidos drabbar ögonen ungefär dubbelt så ofta i Nordeuropa som i Sydeuropa, och 28 procent i en finländsk sarkoidosgrupp hade uveit (Joukainen med flera, Acta Ophthalmologica, 2025). MS-kopplingen är asymmetrisk: omkring 11 procent av dem med intermediär uveit får en MS-diagnos (American Journal of Ophthalmology, 2021), medan bara omkring 1 procent av alla med MS får inflammation inne i ögat (Journal of Ophthalmology, 2014). Den kan alltså vara det första neurologiska tecknet, ungefär som synnervsinflammation. Toxoplasmos, klassisk orsak till bakre uveit, är ovanlig här: ungefär 18 procent i Nordeuropa har antikroppar mot parasiten (Eurosurveillance, 2025).

Behöver du blodprover över huvud taget?

Oftast inte. Ett första, ensidigt och okomplicerat skov hos en i övrigt frisk vuxen utreds i regel inte med blodprover. Inflammationen behandlas, ögat kontrolleras, och där slutar det för de allra flesta. Skälet står i siffran ovan: 86 procent hade ingen bakomliggande sjukdom.

Fem situationer vänder på svaret.

• Skoven kommer tillbaka, eller inflammationen är kronisk.
• Båda ögonen är med samtidigt.
• Det gäller ett barn.
• Inflammationen sitter längre bak i ögat, eller är en panuveit.
• Det finns symtom från kroppen i övrigt: ryggsmärta som är värst på morgonen, svullna leder, blodig diarré, långvarig hosta, hudutslag.

Då är en riktad utredning motiverad. Att du inte får en provtagningsremiss vid ett första skov är inte slarv: provet vilseleder oftare än det hjälper när sannolikheten för en bakomliggande sjukdom är låg från början.

Så behandlas uveit, steg för steg

En regel kommer före alla andra: infektion ska uteslutas innan kortison sätts in. Kortison dämpar immunförsvaret, och ligger en infektion bakom kan det göra skadan värre. Vid toxoplasmos har lokalt kortison utan samtidig behandling mot parasiten kopplats till allvarlig näthinneskada (International Journal of Retina and Vitreous, 2020), och kortison sätts därför in först 48 timmar efter att infektionsbehandlingen kommit i gång.

Sedan följer en trappa, där man går uppåt först när steget under inte räcker.

1. Kortisondroppar och pupillvidgande droppar. Grunden vid ett främre skov. De vidgande dropparna har två syften: de dämpar värken från krampen i strålkroppen, och de hindrar att regnbågshinnan växer fast vid linsen.
2. Spruta vid eller i ögat. Kortison nära inflammationen, när droppar inte når långt nog bak.
3. Kortison i tablettform. Vid inflammation i båda ögonen eller djupt inne i ögat.
4. Steroidsparande läkemedel. Metotrexat och mykofenolat är vanligast, ciklosporin och azatioprin används också. Poängen är att kunna trappa ned kortisonet utan återfall.
5. Biologisk behandling. I praktiken TNF-hämmaren adalimumab.

En norsk kvalitetshandbok i oftalmologi (2017) sätter tröskeln för att gå från kortison till steroidsparande behandling vid mer än 10 mg prednisolon dagligen, eller mer än tre högdoskurer per år. Någon motsvarande svensk siffra finns inte publicerad.

Adalimumab godkändes i USA och EU i juni 2016 för icke-infektiös intermediär och bakre uveit samt panuveit. I VISUAL I, med 217 patienter med aktiv sjukdom, var mediantiden till behandlingssvikt 24 veckor mot 13 med placebo (New England Journal of Medicine, 2016). I VISUAL II, med 229 patienter som trappade ned kortisonet, fick 39 procent behandlingssvikt mot 55 procent med placebo (The Lancet, 2016).

Vad är det som faktiskt hotar synen?

Inte värken. Det som tar syn är oftast makulaödem, vätskesvullnad i gula fläcken, den lilla del av näthinnan du läser med. I en serie på 529 patienter hade 33 procent makulaödem, och svullnaden förklarade 85 procent av synnedsättningen vid intermediär uveit och 59 procent vid panuveit (Lardenoye, van Kooij och Rothova, Ophthalmology, 2006).

Två komplikationer kommer både av inflammationen och av behandlingen. Det är den fråga som patienter på långtidsdroppar faktiskt ställer. Grå starr, grumling av ögats lins, uppstår både av inflammationen och av kortisonet. Detsamma gäller ögontrycket.

I ett material med 30 681 uveitpatienter utvecklade 15,5 procent glaukom under tio år: högst vid kombinerad främre och intermediär inflammation, 20,3 procent, lägst vid bakre, 8,2 procent. Samma grupp hade också högst andel kortisonrespons, 10,7 procent, alltså tryckstegring av läkemedlet självt (American Journal of Ophthalmology, 2025).

Övriga komplikationer är sammanväxningar i pupillen, bandformad grumling av hornhinnan, epiretinalt membran (hinna över näthinnan), för lågt ögontryck, svullnad i synnerven och näthinneavlossning. Rangordningen följer inte smärtan: bakre och panuveit tappar mest syn, intermediär mindre, främre minst.

Risken för det andra ögat beror på orsaken. Efter tio år hade 37,6 procent fått inflammation i det friska ögat om orsaken var HLA-B27 eller en ledsjukdom, 15,2 procent vid okänd orsak och 2,0 procent vid virusorsak (Ophthalmology, 2024).

Barn får den tysta varianten

Hos barn är tillståndet ovanligare men lömskare. I Finland fick 14 barn under 16 år per 100 000 och år diagnosen mellan 2008 och 2017, och prevalensen steg från 64 till 106 per 100 000. 87 procent var icke-infektiösa, 61 procent kopplade till juvenil idiopatisk artrit (JIA), och medelåldern var 6,9 år (Siiskonen med flera, Acta Ophthalmologica, 2021).

Det avgörande är att barnögat inte larmar. I en nordisk kohort med 500 barn från Danmark, Finland, Norge och Sverige fick 20,5 procent uveit, efter 18 års uppföljning 22,1 procent. Av 89 fall var 80 kroniska och symtomfria, mot 9 med akuta symtom (Nordal med flera, Pediatric Rheumatology, 2017). Nio av tio har alltså en inflammation som varken syns eller känns.

Den kom i snitt 0,8 år efter ledsjukdomen, men kunde komma flera år före. Riskfaktorer är debut före 7 års ålder och ANA-positivitet.

I en större serie av JIA-kopplad kronisk främre uveit var medianåldern 5 år, 81 procent var flickor och 66 procent hade båda ögonen med. Inflammationen syntes ofta knappt i spaltlampan, mikroskopet med en smal ljusstråle som ögonläkaren undersöker med, men 28 procent hade ändå bandformad grumling av hornhinnan och 29 procent sammanväxningar i pupillen (American Journal of Ophthalmology, 2021). Omkring 40 procent fick minst en komplikation inom fyra år (AIDA-registret, Ophthalmology and Therapy, 2025).

Därför screenas barnen i stället för att man väntar på symtom. Sveriges nationella kunskapsstödsprogram från 2022 anger ögonundersökning inom 2 veckor vid JIA-diagnos eller misstanke, därefter riskstratifierat.

• ANA-positiv, eller psoriasisartrit, med debut före 7 års ålder: var 3:e månad i 4 år, sedan var 6:e månad till 14 års ålder.
• ANA-positiv med debut från 7 års ålder: var 3:e månad i 2 år, sedan var 6:e månad till 14 års ålder.
• ANA-negativ: var 6:e månad i 4 år, sedan en gång om året till 14 års ålder.

Screeningen avslutas vid 14 års ålder om ingen inflammation uppstått. En nordisk screeningvägledning (Leinonen, Acta Ophthalmologica, 2023) räknar dessutom metotrexat och TNF-hämmare som skyddande, så att barn på sådan behandling kan kontrolleras mer sällan.

Så kommer du till en ögonläkare i Sverige

Reglerna för remiss avgörs där du bor. 1177 skriver det rakt ut: ”Vilka regler som gäller för remisser bestämmer varje region själv.” I Region Stockholm kan du kontakta en ögonmottagning direkt, i Region Skåne går vägen via vårdcentralen, och i Östergötland kan optikern skriva remissen. Kontrollera vad som gäller hos dig.

Brådskar det kan du ringa 1177 för rådgivning. Ögonakuten vid S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm har öppet alla dagar mellan klockan 08 och 16, och tar annars emot patienter bara efter överenskommelse per telefon. 1177 skriver om irit att du bör bli undersökt av ögonspecialist ”så snart som möjligt, helst inom de närmaste dygnen”.

Vad ett besök kostar bestämmer regionen. Gemensamt för hela landet är högkostnadsskyddet i öppen vård: patientavgifterna räknas ihop under en rullande tolvmånadersperiod, och när du nått taket får du frikort. Frikortet gäller resten av perioden och i alla regioner. Regionerna får sätta ett lägre tak, men inte ett högre.

Vid upprepade skov är nästa steg en reumatologisk bedömning. Vägen dit går via vårdcentralen, och det är också där HLA-B27 vanligtvis beställs (Nationellt kliniskt kunskapsstöd, axial spondylartrit, 2025). Vill du prata med någon som inte är vårdpersonal finns Reuma Direkt hos Reumatikerförbundet och Synlinjen hos Synskadades Riksförbund.

Uveit eller vanlig ögoninflammation?

Två röda ögon kan se lika ut i spegeln och ändå vara helt olika saker.

Vid uveit sitter smärtan djupt och molar, ljus gör direkt ont, och rodnaden är tätast i en ring runt regnbågshinnan. Pupillen är ofta liten och trögreagerande, och det kommer inget var. Vid vanlig ögoninflammation, bindhinneinflammation, skaver och kliar det i stället. Då är rodnaden jämnt utbredd över hela ögonvitan, pupillen är normal och locken klibbar ihop av var på morgonen.

Det avgörande fyndet går ändå inte att se hemma. Vid inflammation inne i ögat läcker vita blodkroppar ut i vätskan i främre kammaren, och de syns bara i spaltlampan. Regeln är enkel: ett rött öga som samtidigt värker djupt och tål ljus dåligt hör hemma hos ögonläkare, inte i apotekshyllan.

Stress, rökning och det du kan göra själv

Många är säkra på att stress utlöste skovet. Forskningen är inte lika säker. En amerikansk studie fann högre upplevd stress hos uveitpatienter, men ingen skillnad mellan aktiv och lugn sjukdom och ingen skillnad i kortisol i saliven (JAMA Ophthalmology, 2019). En tysk studie fann att 82 procent hade normal stressnivå (Frontiers in Psychiatry, 2020), och en brittisk studie såg inget samband med återfall (British Journal of Ophthalmology, 2000). Översikten landar i att frågan fortfarande är oklar (Frontiers in Medicine, 2021).

Rökning är en annan sak. Aktiva rökare hade 1,8 till 2,2 gånger högre risk för uveit i tre olika kohorter (Frontiers in Medicine, 2021). Det är det tydligaste du själv kan påverka. Låg D-vitaminnivå var också kopplad till tillståndet, men en koppling är inte ett bevisat orsakssamband.

Att drag och kall vind skulle utlösa ett skov är en spridd föreställning som ingen har undersökt, alltså varken bekräftad eller motbevisad. Det som gör mätbar skillnad är att följa nedtrappningen av dropparna hela vägen ut.

Vanliga frågor

Läs vidare om irit om ögat är rött och värker. En överblick över fler tillstånd finns under ögonsjukdomar.

Senast uppdaterad: augusti 2026. Innehållet på Synsguiden är enbart i informationssyfte och ersätter inte råd från kvalificerad sjukvårdspersonal. Kontakta alltid läkare eller ögonspecialist för personlig vägledning.