Ögonhälsa i Norden: så står sig Sverige

Sverige har Nordens bästa statistik över ögonhälsa. Nationella Kataraktregistret räknade 164 619 gråstarrsoperationer under 2024, med en genomsnittlig väntetid på 1,9 månader. Varken Norge eller Danmark publicerar lika färska siffror: Norges senaste exakta siffra är från 2019, Danmarks är avrundad. Jämförelsen nedan visar var siffrorna finns, och var de saknas, med källa och årtal för varje uppgift.

Nyckeltal: ögonhälsa i Norden

Hur många opereras, väntar och ser dåligt i Norden? Tabellen nedan visar de viktigaste siffrorna sida vid sida. Lägg märke till årtalen: länderna mäter olika saker, olika år, med olika metoder. Det är en del av berättelsen, inte ett fel i den.

Alla siffror förklaras i sina avsnitt nedan. Sista raden är ingen felskrivning: inget nordiskt land räknar kommersiella ögonlaseroperationer.

Så många använder glasögon och kontaktlinser

Ungefär sju av tio vuxna i Sverige använder glasögon eller kontaktlinser. Från 50 års ålder är det fler än nio av tio. Siffrorna kommer från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden 2012–2013, och det är faktiskt den senaste nationella mätningen som finns. Sverige har alltså inte mätt sin egen glasögonanvändning på över ett decennium.

Försäljningen mäts däremot löpande. Branschorganisationen Optikbranschen redovisar, utifrån GfK:s panelmätning av marknaden, en optikförsäljning på 13 086 miljoner kronor under 2025, upp från 10 651 miljoner 2022. Glasögon stod för 10 449 miljoner och kontaktlinser för 1 564 miljoner under perioden juli 2025 till juni 2026. Det är försäljningssiffror, inte ett mått på hur många som ser dåligt, men de visar att marknaden växer stadigt.

Synsam Group uppskattar i sin marknadsbeskrivning att hela den nordiska optikbranschen omsatte drygt 25 miljarder kronor 2024. Det är ett bolags eget marknadsestimat och ska läsas som ett sådant.

Norge mäter oftare. En Kantar-undersökning för norska Optikerbransjen från januari 2024, med 1 400 svarande, visar att 76 procent av alla norrmän över 15 år använder synhjälpmedel som glasögon eller kontaktlinser. Mer än hälften av dem under 30 år gör det, mot ungefär en av tre 2005. I 2022 års mätning var fördelningen 68 procent glasögon och 19 procent kontaktlinser, och en del använder båda.

I Danmark uppger branschorganisationen Optikerforeningen att 70 procent av danskarna använder glasögon eller kontaktlinser, en siffra utan årtal på deras faktasida. Enligt den danska ögonpatientföreningen (ojenforeningen.dk) använder omkring 400 000 danskar kontaktlinser, cirka 6–8 procent av befolkningen.

Kan siffrorna jämföras rakt av? Inte riktigt. Den norska mätningen gäller alla över 15 år och är från 2024, den svenska gäller vuxna och är från 2012–2013, och den danska saknar årtal. Nivån är ändå tydlig i alla tre länderna: en klar majoritet korrigerar synen på något sätt.

Grå starr: Nordens vanligaste operation

Hur många kataraktoperationer görs i Sverige? Kataraktoperation är det medicinska namnet på en gråstarrsoperation, och under 2024 utfördes 164 619 sådana, enligt klinikernas egen operationsstatistik i Nationella Kataraktregistrets årsrapport för 2024. 116 351 av dem gjordes i privat regi och 48 268 i offentlig. Av dessa finns 158 439 operationer registrerade i själva registret, vilket ger en täckningsgrad på 96,2 procent, fördelade på 106 opererande enheter: 38 offentliga och 68 privata.

Det gör Kataraktregistret till Nordens guldstandard bland kvalitetsregister. Varje operation följs med patientdata, väntetid och komplikationer, och årsrapporterna är offentliga. Den som opererades 2024 var i genomsnitt 74,7 år gammal, och 56,5 procent av de opererade var kvinnor. Andelen under 66 år var 13,4 procent.

Registret rymmer detaljer som sällan når nyheterna. Under 2024 gjordes 39 400 operationer, 24,9 procent av alla, bilateralt samma dag: 19 700 patienter fick alltså båda ögonen opererade vid ett och samma besök.

Kirurgin är dessutom starkt koncentrerad. De 26 kirurger som gör fler än 1 500 operationer per år står för 33 procent av all kataraktkirurgi i landet, medan mediankirurgen gör 314 operationer per år. Och verksamheten tar semester: endast 4 283 operationer utfördes i juli.

Kvaliteten går att följa över tid på ett sätt som få länder klarar. Frekvensen av endoftalmit, en allvarlig infektion i ögat, har sjunkit från 0,106 procent 1998 till cirka 0,009 procent, en av de lägsta nivåer som rapporterats internationellt enligt årsrapporten. Kapselkomplikationer låg 2024 på 0,49 procent, ner från 2,8 procent 2002.

Norge saknar ett nationellt kvalitetsregister för kataraktkirurgi. Den senaste exakta siffran är därför från en studie i Tidsskrift for Den norske legeforening 2021: 48 291 kataraktoperationer utfördes 2019, upp från 36 340 år 2010. Den norska hälsosajten NHI skriver på en sida uppdaterad 2025 att det årligen görs mer än 50 000 kataraktoperationer i Norge. Enligt Helsenorge har en tredjedel av alla över 65 år grå starr.

Danmark räknar rundare. Sundhedsstyrelsen angav 2020 att det görs omkring 50 000 gråstarrsoperationer om året, och patientföreningen bekräftar nivån i en broschyr från september 2025: över 50 000 ögon opereras varje år. Notera ordet ögon, inte patienter. Dansk Oftalmologisk Selskab uppgav 2020 att cirka 30 000 av operationerna görs på offentliga sjukhus.

En jämförelse är alltså möjlig, med årtalen tydligt angivna: Sverige opererade 2024 över tre gånger så många som Norge gjorde 2019, och ungefär tre gånger så många som Danmarks avrundade årsvolym från 2020. De olika mätåren gör samtidigt att jämförelsen haltar: den som ställer 164 619 mot 48 291 jämför 2024 med 2019. Vi räknar därför inte fram några siffror per invånare.

Vad operationen innebär, vilka linser som används och hur den privata marknaden ser ut har vi samlat på vår sida om gråstarrsoperation: metoder och kliniker.

Väntetid till operation: tre länder, tre system

Den genomsnittliga väntetiden till gråstarrsoperation i Sverige var 1,9 månader under 2024, enligt Kataraktregistrets årsrapport. Men snittet döljer stora skillnader: mellan kliniker varierade väntetiden från mindre än en månad till sju månader. Registrets egen fördelning visar att 59,2 procent opererades inom en månad från beslut, 83,0 procent inom tre månader och 95,7 procent inom sex. Rapporten påpekar samtidigt att detta är klinikens väntetid, och att patientens verkliga väntetid ibland kan vara avsevärt längre, eftersom vägen fram till beslutet inte räknas.

Hur lång kön är beror dessutom på vem du frågar. Läkartidningen visade i april 2025 att 78 procent av ingreppen i Kataraktregistret hade skett inom 90 dagar under 2024, medan motsvarande andel i den nationella väntetidsdatabasen var 70 procent. Två officiella källor, två olika bilder. Som bredare bakgrund rapporterade SKR i december 2025 att 40 procent av alla som stod i kö till någon operation under 2024 fick vänta längre än 90 dagar.

Norge publicerar inga snittsiffror alls för grå starr. I stället redovisar Helsenorge förväntad väntetid per sjukhus, inrapporterad av sjukhusen själva och enbart för offentligt finansierad vård. Per augusti 2026 spänner den totala väntetiden till behandling från 38 veckor vid det snabbaste sjukhuset (Haugesund) till 135 veckor vid det långsammaste (en av Helgelandssykehusets enheter); däremellan ligger till exempel Moss på 92 veckor. Något nationellt genomsnitt publiceras inte, och vi konstruerar inget. Som jämförelsepunkt var den genomsnittliga väntetiden i hela den norska somatiska vården 76,8 dagar under 2024, enligt Helsedirektoratet, men den siffran gäller alla diagnoser, inte ögon.

Danmark löser frågan med en rättighet i stället för en kölista. Om väntetiden till behandling på ett offentligt sjukhus överstiger 30 dagar har patienten rätt att välja ett privat sjukhus på det offentligas bekostnad, det så kallade udvidet frit sygehusvalg. Löpande väntetider per sjukhus finns på den danska statens egen jämförelsetjänst, men de publiceras som ett interaktivt verktyg utan citerbara årsrapporter, så vi återger inga siffror därifrån. Den senaste citerbara ögonblicksbilden är från maj 2022, då Region Syddanmark angav 20–32 veckors väntetid, uttryckligen förhöjd av pandemin.

Vad väntetiderna betyder i praktiken när du väljer mellan offentlig och privat operation har vi gått igenom i artikeln om grå starr i offentlig eller privat regi.

Synnedsättning och blindhet

Socialstyrelsen räknar med att cirka 120 000 personer i Sverige är synskadade, enligt Synskadades Riksförbund, och ungefär 100 000 är inskrivna vid landets syncentraler. Siffran är odaterad; det är Socialstyrelsens etablerade räkning, återgiven av SRF.

Norges siffror är färskare men bygger på modellering. Enligt Norges Blindeforbund, som utgår från Global Vision Database, lever omkring 340 000 personer i Norge med nedsatt syn 2025, och nästan 9 300 av dem är blinda eller praktiskt taget blinda.

Danmark trodde länge att gruppen var mycket större än den är. Enligt Dansk Blindesamfund, som hänvisar till FORSYN-studien, lever cirka 32 000 danskar med en synnedsättning, varav cirka 12 500 är blinda eller gravt synskadade. Det var långt färre än tidigare antaganden. Dansk Blindesamfund skriver själva öppet att ingen registrerar personer med synnedsättning i Danmark, och att gruppens exakta storlek därför är okänd. Det enda danska synregistret gäller barn och unga: 1 836 personer under 18 år var anmälda den 1 januari 2021, med ungefär 200 nya per år, och anmälan är frivillig.

Tre länder, tre helt olika metoder: en myndighetsräkning, en global databasmodell och en forskningsstudie. Siffrorna kan därför inte staplas bredvid varandra som om de mätte samma sak. Att Danmarks siffra är lägst beror åtminstone delvis på att FORSYN mätte strikt och empiriskt, där andra skattar.

Närsynthet: barnen och de unga vuxna

Hur många svenskar är närsynta? Det finns faktiskt ingen nationell siffra. Det närmaste vi kommer är två forskningsstudier. En studie i Acta Ophthalmologica 2025 undersökte 13 075 värnpliktiga män i åldern 17–19 år och fann att andelen med närsynthet ökade från 22 procent 1975 till 29 procent 1995, medan hög myopi, alltså kraftig närsynthet, ökade från 1,9 till 3,3 procent. Den andra studien, ABIS-kohorten med 5 200 unga vuxna i sydöstra Sverige med en snittålder på 23,4 år, fann en myopiprevalens, alltså andel närsynta, på 29 procent (publicerad 2024). En kohort i en region är inte hela befolkningen, så behandla siffran som en indikation, inte ett facit.

Norge har en färskare skattning. Enligt en FHI-rapport från 2024 är cirka 35 procent av norrmännen närsynta. I Danmark anger den danska läkarhandboken på sundhed.dk en förekomst på 20–30 procent bland vuxna över 18 år, och ögonpatientföreningen skriver att cirka en tredjedel av vuxna danskar är närsynta. Bland barnen syns trenden tydligt: vart femte danskt barn är närsynt, närmare bestämt 18 procent av 14–17-åringarna i en SDU-studie från 2018.

Spannet 20 till 35 procent mellan länderna beror mindre på ögonen och mer på metoden: olika åldersgrupper, olika definitioner av närsynthet och mätningar gjorda olika år. Riktningen är däremot samstämmig. Synsam Group återger i sin marknadsbeskrivning Holden-prognosen att hälften av världens befolkning kan vara närsynt 2050, mot cirka 34 procent i dag. Vad närsynthet är, hur den utvecklas och vad du kan göra åt den kan du läsa mer om i vår artikel om närsynthet: orsaker och behandling.

Grön starr och AMD: de tysta syntjuvarna

Svenska Glaukomförbundet uppskattar att cirka 300 000 svenskar har glaukom, även kallat grön starr, och att ungefär 150 000 av dem inte vet om det, eftersom sjukdomen smyger sig på under lång tid utan tydliga symtom. Förbundet anger också att mer än 5 procent har glaukom vid 75 års ålder, och att livstidsrisken för blindhet på båda ögonen är 16 procent för den som har sjukdomen. Detta är en patientorganisations estimat, inte registerdata, men det är den siffra som finns.

Norge har en myndighetssiffra: enligt en metodutvärdering från FHI 2021 är omkring 77 000 personer i Norge diagnostiserade med glaukom. Danmark har den mest exakta räkningen, om än äldst. En registerstudie visade att 95 643 danskar var i behandling för grön starr 2011, mer än dubbelt så många som man tidigare trott, enligt den danska patientföreningen. Bland danskar över 80 år är var tionde i behandling, enligt samma förening 2018.

Åldersförändringar i gula fläcken, AMD, följer samma nordiska mönster av spridda källor. I Sverige anger Synskadades Riksförbund att cirka 85 procent av de drabbade har den torra formen. I Norge har mer än var tionde person över 70 år förlorat läs- eller skarpsyn i någon grad av AMD, enligt Norges Blindeforbund. I Danmark har omkring var tionde person över 75 år AMD, enligt samma förening. Ingen av de tre AMD-siffrorna har ett årtal hos källorna.

Diabetes och ögonen: vad screeningen visar

Här är det Danmark som har Nordens bästa data. Till det danska kvalitetsregistret DiaBase rapporterades 108 190 screeningundersökningar in under 2024, gjorda på 99 885 patienter med diabetes, varav 80 procent hos privatpraktiserande ögonläkare. Resultaten är uppmuntrande: 74 procent av de screenade hade inga diabetiska ögonförändringar alls, och bara 1 586 patienter, 1,6 procent, behövde remitteras till behandling. Antalet med progression till retinopati (skador på näthinnan) grad 4 sjönk från 662 år 2023 till 523 år 2024.

Sverige följer ögonkomplikationer via Nationella Diabetesregistret. Enligt årsrapporten för 2024 hade 59 procent av personerna med typ 1-diabetes och 21 procent av diabetespatienterna i primärvården någon form av retinopati.

I Norge är det i stället vårdgapet som är dokumenterat. Helsedirektoratets diabetesriktlinje refererar en norsk befolkningsstudie från 2013 som fann retinopati hos 26,8 procent av personerna med diabetes, och konstaterar samtidigt att 25–40 procent av norrmän med diabetes inte får sina ögon regelbundet undersökta av ögonläkare. Det står i kontrast till Danmarks årliga DiaBase-rapporter. Varför regelbunden kontroll spelar så stor roll förklarar vi i artikeln om diabetes och ögonen.

Ögonlaser: siffrorna som inte finns

Finns det statistik över hur många ögonlaseroperationer som görs i Norden? Nej. Inget av de tre länderna för något register över kommersiell synfelskirurgi, och ingen myndighet publicerar en årsvolym.

För Sverige finns ingen offentlig statistik alls över antalet ögonlaseroperationer, och ingreppen rapporteras inte till något nationellt kvalitetsregister. I Norge konstaterade NRK redan 2012 att det inte finns något register över hur många som laseropereras, och det har inte ändrats sedan dess. I samma rapportering nämndes en uppskattning på omkring 9 000 operationer per år, men det är en muntlig skattning från just 2012, inte en aktuell siffra.

Danmark är det enda landet med en glimt av data, och den gäller bara offentlig vård. Dansk Oftalmologisk Selskab redovisade 2020 att antalet patienter som fick synfelskirurgi i offentlig regi föll från cirka 2 400 år 2014 till under 600 år 2019; 2010 var det cirka 2 000. Om den kommersiella marknaden säger det ingenting. Sällskapet konstaterar dessutom att inte ens linsbytespatienter (RLE) går att skilja från gråstarrspatienter i det danska patientregistret, och de kommersiella laserklinikerna rapporterar inte dit alls.

Kontrasten är slående. Sverige registrerar 96,2 procent av alla kataraktoperationer med komplikationsfrekvenser på tre decimaler, men räknar inte en enda kommersiell laseroperation. Norge och Danmark följer samma mönster: full koll på den offentliga kirurgin, mörker över den privata. Den som vill veta hur vanligt ingreppet är får nöja sig med klinikernas egen marknadsföring, och den är ingen statistikkälla.

För dig som funderar på ingreppet spelar registerläget mindre roll än metod och pris. Hur behandlingen går till beskriver vi på sidan om laseroperation av ögonen, och vad den brukar kosta hos nordiska kliniker går vi igenom i artikeln om vad ögonlaser kostar.

Norden i världen: WHO:s siffror

Globalt lever minst 2,2 miljarder människor med en synnedsättning på nära eller långt håll, enligt WHO:s faktablad 2026. För minst 1 miljard av dem hade synnedsättningen kunnat förebyggas, eller så är den fortfarande obehandlad. Det är där den stora bördan ligger: inte i Norden, utan i länder utan screening, operationskapacitet och glasögon.

Även närsyntheten är ojämnt fördelad. I Östasien är närmare 70 procent närsynta, mot cirka 35 procent i Norge, enligt FHI:s rapport från 2024. De nordiska länderna ligger med andra ord fortfarande i den lindrigare delen av en global trend som pekar uppåt.

Källor och metod

Varje siffra i den här artikeln kommer från offentliga register, myndigheter, fackgranskade studier eller namngivna branschundersökningar, och varje siffra anges med källa och årtal i löpande text. Vi har inte räknat fram några egna summor, snitt eller per capita-tal, och där länderna mäter olika år eller med olika definitioner skriver vi ut det i stället för att jämna ut det. Siffror som bara cirkulerar i marknadsföring eller på Wikipedia har vi lämnat utanför.

Skriver du själv om ögonhälsa? Citera oss gärna med länk. På vår översikt ögonhälsa i siffror hittar du fritt citerbara nyckeltal för alla tre länderna och ett nedladdningsbart dataset.

Vanliga frågor

Läs mer om hur barns syn utvecklas, om gråstarrsoperation och vilka kliniker som utför den eller om hur närsynthet utvecklas och behandlas.

Senast uppdaterad: augusti 2026. Informationen på denna sida är avsedd som allmän vägledning och ersätter inte medicinsk rådgivning. Tala med ögonläkare för bedömning av din situation.