Blodpropp i ögat betyder oftast att ett blodkärl i näthinnan har täppts till. Om proppen sitter i en ven blir synen dimmig under några timmar. Om den sitter i en artär försvinner synen på sekunder, och då är det lika bråttom som vid en stroke. Båda ska bedömas av ögonläkare.
I korthet:
- Tempot avgör. Om synen försvinner på sekunder sitter proppen i en artär, och då behöver du akut vård direkt. Om den blir dimmig under några timmar sitter proppen i en ven, och då gäller bedömning samma dag.
- Ett blodsprängt öga är något annat. Det syns i spegeln, påverkar inte synen och läker själv.
- Stress är ingen dokumenterad orsak. Blodtryck, blodfetter, diabetes, glaukom och ålder är det.
- Det behandlingsbara är svullnaden i gula fläcken, inte proppen.
- Risken för stroke är förhöjd efteråt. I en koreansk registerstudie var den knappt 50 procent högre än i jämförelsegruppen under nio års uppföljning.
Vad är blodpropp i ögat egentligen?
"Blodpropp i ögat" är ett vardagsord, inte en diagnos. Uttrycket täcker tre tillstånd i näthinnan, plus ett fjärde som ständigt blandas ihop med dem. I en global metaanalys (Song m.fl., Journal of Global Health, 2019) hade 0,77 procent av alla mellan 30 och 89 år haft en näthinnetrombos.
Näthinnan är det ljuskänsliga skiktet längst bak i ögat, och den har egna blodkärl. Om en ven täpps till stannar blodet upp bakom proppen, och vätska läcker in i näthinnan. En tilltäppt artär gör i stället att syret uteblir, och då börjar cellerna dö inom minuter.
En propp i en gren av venen kallas grenvenstrombos (BRVO), och en propp i huvudstammen centralvenstrombos (CRVO).
| Tillstånd | Vad som händer | Tempo | Hur bråttom |
|---|---|---|---|
| Näthinnetrombos i en ven, gren (BRVO) eller central (CRVO) | En ven täpps till | Dimsyn över några timmar | Ögonläkare samma dag |
| Ocklusion i en artär (CRAO), kallas ögoninfarkt | Pulsådern täpps till | Synen borta på sekunder | Akut, hanteras som en stroke |
| Amaurosis fugax | Övergående synbortfall i ett öga | Sekunder till minuter, går sedan över | Ögats TIA, akut bedömning |
| Inte detta: blodsprängt öga | Ett ytligt kärl i ögonvitan har brustit | Ett rött fält som syns i spegeln | Ofarligt, läker själv |
TIA betyder att blodflödet stryps så kort att symtomen går över av sig själva. Amaurosis fugax är ögats variant av det.
Skillnaden mellan ven och artär är inte akademisk. Den avgör hur många minuter du har på dig.
Symtom: vad du märker, och hur snabbt det kom
En blodpropp i ögat gör inte ont. Ögat blir inte rött, det kliar inte och det rinner inte. Du ser bara sämre på ett öga.
Vid en propp i en ven kommer dimman gradvis, över några timmar, och många upptäcker den på morgonen. Grenvenstrombos tar ofta bort en tårtbit av synfältet medan resten är kvar. Centralvenstrombos gör hela bilden suddig.
Vid en propp i en artär släcks synen på sekunder, som med en strömbrytare. Även det märks ofta först vid uppvaknandet, och då vet du inte när det hände, bara när du upptäckte det.
Blodpropp, blodsprängt öga eller ögonmigrän?
Tre saker förväxlas ständigt, men allvaret skiljer sig helt.
| Tecken | Blodpropp i ögat | Blodsprängt öga | Ögonmigrän |
|---|---|---|---|
| Syns i spegeln | Nej | Ja, ett rött fält i ögonvitan | Nej |
| Synen | Sämre eller borta i ett öga | Opåverkad | Flimmer eller sicksack, ofta i båda ögonen |
| Hur det kom | På sekunder, eller under några timmar | Ofta upptäckt på morgonen | Bygger upp sig gradvis |
| Smärta | Ingen | Ingen, möjligen skavkänsla | Ofta huvudvärk efteråt |
| Hur bråttom | Samma dag, eller akut nu | Ingen brådska | Första gången bör bedömas |
Rött och synligt är nästan alltid ofarligt. Osynligt men med sämre syn är det som brådskar. Mer om det röda finns under blodsprängt öga, och flimret beskrivs under ögonmigrän.
Hur snabbt måste du reagera, och vem kontaktar du?
Regeln är enkel: sekunder betyder akut nu, timmar betyder samma dag.
Om synen på ett öga försvinner på sekunder ska du ringa 112 eller åka direkt till närmaste akutmottagning. Det gäller även när du inte har några andra symtom. Vänta inte till morgonen.
Ibland kommer synbortfallet tillsammans med svaghet i arm eller ben, svårt att prata eller att ena mungipan hänger. Då är det ännu mer bråttom, och du utreds för stroke direkt. Men 112 gäller redan utan de symtomen.
Anledningen är att en propp i näthinnans artär är en infarkt i centrala nervsystemet. Enligt AAO:s riktlinje från 2025 ska en akut artärocklusion utredas på en strokeenhet, inte bara på ögonakuten. Det är vården som lotsar dig dit, och därför är akutvägen rätt väg in.
Hur bråttom det är vet vi främst från djurförsök på apor, omräknat till människa. Där ses minimal skada under ungefär 100 minuter, växlande skada mellan 100 och 240 minuter och irreversibel skada från omkring fyra timmar. Det är ett riktmärke från djurmodeller, inte en klocka du kan lita på.
Om dimsynen kom smygande hinner du ringa 1177 för rådgivning, men bedömningen bör ske samma dag. Ögonakuter finns vid universitetssjukhusen, och S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm har en som är öppen varje dag klockan 08 till 16, direktnummer 08-123 231 00. Bor du någon annanstans lotsar 1177 dig rätt.
Högkostnadsskyddet för öppen vård ligger på högst 1 450 kr per tolvmånadersperiod 2026, sedan får du frikort.
Vad är orsaken, och vad har stress med saken att göra?
Stress är inte en dokumenterad orsak till blodpropp i ögat. Påståendet finns på många hälsosidor, men det saknar stöd.
Det som driver en näthinnetrombos i en ven är kärlsjukdom. I sammanställd forskning hade omkring 46 procent högt blodtryck, 20 procent höga blodfetter och 5 procent diabetes. Öppenvinkelglaukom, rökning och ålder hör också hit: ungefär 90 procent av dem med centralvenstrombos är över 50 år.
Blodtrycket sticker ut med en oddskvot på 2,82 (2,12 till 3,75) i den globala metaanalysen (Song m.fl., Journal of Global Health, 2019). En oddskvot jämför hur vanligt något är i två grupper, så 2,82 betyder att högt blodtryck var nästan tre gånger så vanligt bland de drabbade. Mer om det finns under högt blodtryck och ögonen, och om sockrets skador under diabetes och ögonen.
En propp i en artär har en annan bakgrund: en embolus som lossnat någon annanstans och följt med blodet, från åderförkalkning i halspulsådern, från förmaksflimmer eller från en sjuk hjärtklaff.
Hos alla över 50 år med artärocklusion eller amaurosis fugax måste jättecellsarterit uteslutas, en inflammation i kärlväggarna som kan ta det andra ögat inom dagar. Kortison sätts in direkt vid misstanke. Sänka och CRP, två blodprover som visar om det pågår en inflammation i kroppen, tas därför alltid. Bland biopsiverifierade fall hade ändå omkring 4 procent båda värdena normala.
Är det här en stroke i ögat?
Ja, i praktiken. En propp i näthinnans artär är en infarkt i centrala nervsystemet, och den utreds som en stroke.
Efter en centralartärocklusion fick 13 procent en stroke, nästan hälften inom fyra veckor. Efter amaurosis fugax får 5 till 10 procent en stroke under det närmaste året.
Venproppen bär samma signal, men svagare. Räknat som relativ risk, alltså hur mycket vanligare stroke var än i en jämförbar grupp, låg den på 1,61 efter ett år, 1,31 efter fem och 1,08 efter tio.
Den mest citerade siffran kommer från en koreansk registerstudie från 2015 med nio års uppföljning: 16,8 procent i gruppen med näthinnetrombos fick en stroke, mot 10,7 procent i jämförelsegruppen. Hazardkvoten var 1,48 (1,24 till 1,76), vilket betyder knappt 50 procent högre risk över tid, inte att hälften drabbades.
En dansk nationell kohort med 15 665 patienter (2023) visar vilka det handlar om: 69,4 procent hade högt blodtryck, 50,5 procent höga blodfetter, 18,6 procent diabetes, medianålder 71,8 år. Hjärt-kärlrisken var något förhöjd, hazardkvot 1,13 (1,09 till 1,17), medan dödligheten inte var förhöjd alls, hazardkvot 1,00 (0,97 till 1,03).
Efter en artärocklusion hittades minst en ny kärlriskfaktor hos 78 procent. Ögat har visat något om resten av kroppen, och utredningen efteråt är minst lika viktig som det som görs med själva ögat.
Vad händer hos ögonläkaren?
Först vidgas pupillen med droppar, och sedan tittar ögonläkaren på näthinnan. Bilden är ofta talande: vid centralvenstrombos syns blödningar i alla fyra kvadranter, och vid en artärocklusion är näthinnan blek medan gula fläcken lyser körsbärsröd i mitten.
OCT är en skiktröntgen med ljus som mäter hur svullen gula fläcken är, och den styr behandlingen. Fluoresceinangiografi, där ett färgämne sprutas in i armen, visar hur mycket av näthinnan som fortfarande får blod.
Undersökningen skiljer den ischemiska centralvenstrombosen från den icke-ischemiska. Ischemisk betyder att delar av näthinnan blivit helt utan blod, icke-ischemisk att blodet fortfarande når fram. Skillnaden avgör prognosen. Gränsen går vid tio papillytor utan blodflöde, alltså ett område lika stort som tio gånger synnervens utträde i näthinnan.
Kroppen undersöks också: blodtryck, blodfetter och HbA1c, ett blodprov som visar hur blodsockret legat de senaste månaderna, tas på alla. Vid en artärocklusion tillkommer EKG, ultraljud av halspulsådrorna och sänka plus CRP om du är över 50 år.
Behandling: injektioner, laser och frågan om blodförtunnande
Det behandlingsbara är svullnaden, inte proppen. Ingen kan lösa upp den. Däremot läcker det skadade kärlet vätska in i gula fläcken, och det går att stoppa.
Förstahandsvalet är injektioner med anti-VEGF, ett läkemedel som bromsar det ämne i ögat som får kärlen att läcka och nybildas. Det ges i ögat efter droppbedövning.
Fyra studier har mätt hur många som vann minst 15 bokstäver på syntavlan efter sex månader, mot skenbehandling. Vid grenvenstrombos var det 61 mot 29 procent i studien BRAVO. Vid centralvenstrombos var det 48 mot 17 procent i CRUISE, 56 mot 12 procent i COPERNICUS och 60 mot 22 procent i GALILEO.
Cochrane sammanfattade 2020 åtta studier med 1 631 deltagare vid grenvenstrombos. Injektionerna gav en relativ risk på 1,72 (1,19 till 2,49) jämfört med skenbehandling och 2,09 (1,44 till 3,05) jämfört med laser.
Kortisonimplantat med dexametason ger jämförbar korttidseffekt, men 15 till 40 procent får grå starr och 10 till 50 procent en övergående tryckstegring.
Laser mot svullnaden har till stor del ersatts av injektionerna. Panretinal fotokoagulation används fortfarande, men mot nybildade kärl. Den lasern har ingenting med laseroperation av brytningsfel att göra. Den behandlingen arbetar på hornhinnan och kan inte påverka näthinnan alls.
Blodförtunnande är den vanligaste missuppfattningen. Det finns ingen god evidens för att trombocythämmare eller antikoagulantia förebygger eller behandlar en näthinnetrombos. I Beaver Dam-materialet påverkade acetylsalicylsyra inte förekomsten över fem år, och de som stod på det hade mer blödningar i näthinnan när de kom. Oddskvoten 2,24 i det materialet gäller synförsämring, inte hur stor blödningen var, och det är observationsdata. Blodförtunnande ges när det finns en självständig medicinsk indikation, som förmaksflimmer, inte för ögats skull.
Vid en artärocklusion finns per 2026 ingen behandling som bevisat räddar synen. AAO rekommenderar inte trombolys, ögonmassage, punktion av främre kammaren eller hyperbar syrgas som rutin, och tidsfönstret på 4,5 timmar är hämtat från strokebehandling utan att vara visat för ögat. Tre randomiserade studier pågår (THEIA, TenCRAOS och REVISION).
Prognos: hur mycket syn kommer tillbaka?
Det är olika, och skillnaden mellan typerna är stor.
| Typ | Realistiskt utfall |
|---|---|
| Grenvenstrombos (BRVO) | Omkring 80 procent får bättre eller stabil syn |
| Centralvenstrombos, icke-ischemisk (cirka 70 procent) | Omkring hälften hamnar nära den syn de hade före |
| Centralvenstrombos, ischemisk (cirka 30 procent) | Dålig. Omkring 90 procent av dem med syn sämre än 0,1 är ischemiska |
| Ocklusion i centralartären (CRAO) | Sämst. 61 procent kan bara räkna fingrar eller mindre vid ankomsten, och där brukar det stanna. Med bevarad cilioretinal artär, ett extra litet kärl till gula fläcken som en del har, når över 80 procent 0,4 eller bättre |
| Ocklusion i en grenartär (BRAO) | Omkring 80 procent får normal syn tillbaka |
Det tar ofta 18 till 21 månader innan svullnaden vid grenvenstrombos går tillbaka, och det betyder inte att behandlingen har misslyckats. Vid en artärocklusion är den syn du har när du kommer in oftast den syn du får behålla.
Komplikationen som bevakas är nybildade kärl i regnbågshinnan. De kan täppa till ögats dräneringssystem och ge ett neovaskulärt glaukom, ibland kallat nittiodagarsglaukom eftersom det kommer de första tre till fyra månaderna. Uppskattningarna spretar: omkring 8 procent av alla centralvenstromboser, men 20 till 45 procent av de ischemiska. Trycket stiger snabbare än vid vanlig grön starr.
Kan du köra bil efteråt?
Att förlora synen på ett öga betyder inte automatiskt att körkortet är borta. Det avgörande är vad du ser med båda ögonen tillsammans, hur stort synfältet är, och att det får gå en anpassningsperiod först.
Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:125) skiljer på behörighetsnivåerna. För de lägre, personbil och motorcykel, krävs en synskärpa på minst 0,5 med båda ögonen tillsammans och ett synfält på minst 120 grader i sidled. Det klarar många med ett fungerande öga.
För de högre behörigheterna, lastbil och buss, samt för taxiförarlegitimation, är kraven 0,8 på det bästa ögat och 0,1 på det svagare, med ett synfält på 160 grader. Den som ser på bara ett öga är utesluten från dem. För en yrkesförare är detta därför en helt annan sak än för privatbilisten.
Efter ett akut synbortfall får du inte köra direkt. De lägre behörigheterna kan bli aktuella igen efter en anpassningsperiod, som bedöms individuellt och ofta är minst ett halvår. Läkare har dessutom anmälningsskyldighet till Transportstyrelsen enligt körkortslagen (10 kap. 2 §) om en patient av medicinska skäl är olämplig att köra.
Kan det hända igen, eller i det andra ögat?
Ja, men risken är lägre än många befarar.
I en kohort med 1 083 patienter (2023) fick 3,6 procent (2,61 till 4,94) en trombos också i det andra ögat, med en mediantid på 18 månader. Grenvenstrombos ligger runt 10 procent inom tre år, centralvenstrombos på ungefär 1 procent per år och omkring 7 procent efter fem år.
Det som sänker risken görs inte i ögat. Det är blodtrycket, blodfetterna, blodsockret, rökstoppet och ett kontrollerat ögontryck. Håll också för det ena ögat ibland. Det är så du upptäcker att något hänt i det andra.
Vanliga frågor
Är blodpropp i ögat farligt?
Ja, på två sätt. Synen kan bli permanent nedsatt, mest vid en artärocklusion, där 61 procent bara kan räkna fingrar eller mindre redan vid ankomsten. Och det är en varningssignal för kroppen: i den koreanska registerstudien var strokerisken under nio års uppföljning knappt 50 procent högre än i jämförelsegruppen.
Kan stress ge blodpropp i ögat?
Nej, inte som direkt orsak. Påståendet är vanligt men saknar vetenskapligt stöd. De dokumenterade drivkrafterna är högt blodtryck (omkring 46 procent av fallen, oddskvot 2,82), höga blodfetter (20 procent), diabetes (5 procent), glaukom och ålder över 50 år. Långvarig stress kan höja blodtrycket, och då går sambandet den vägen.
Hjälper akupunktur, kosttillskott eller ögonövningar?
Nej. Ingen av dem har visats påverka en näthinnetrombos, och de kostar tid. Det som har effekt är injektioner mot svullnaden i gula fläcken: vid centralvenstrombos vann 48 procent minst 15 bokstäver på sex månader, mot 17 procent utan behandling (CRUISE).
Hur många injektioner behöver jag, och gör det ont?
Det är olika hur många du behöver. Studierna som visar effekt gav en injektion i månaden under sex månader, och den takten är utgångspunkten. Sedan glesas de ut enligt principen "treat and extend", så länge gula fläcken håller sig torr. Ögat bedövas med droppar, och de flesta beskriver ett kort tryck snarare än smärta.
Blir man sjukskriven efter blodpropp i ögat?
Det finns ingen fast sjukskrivningstid. Avgörandet ligger i vad ditt arbete kräver. Om du kör yrkesmässigt är svaret nästan alltid ja under en period: de högre behörigheterna kräver 0,8 på det bästa ögat och är uteslutna för den som ser på bara ett öga. Arbete som bygger på djupseende bedöms individuellt, och hållpunkten är kontrollerna hos ögonläkaren, som ligger tätast de första tre till fyra månaderna.
Kan jag flyga eller träna efteråt?
Underlaget pekar inte ut flygresor eller träning som utlösande eller förvärrande. De dokumenterade riskfaktorerna är blodtryck, blodfetter, blodsocker, glaukom och ålder, och motion drar flera åt rätt håll. Det som styr planeringen är kontrollerna, som ligger tätast de första tre till fyra månaderna. Boka inte en längre resa som krockar med dem.
Täcks blodpropp i ögat av en försäkring mot kritisk sjukdom?
Det avgörs av diagnoslistan i just ditt villkor, inte av hur allvarligt du upplever det. Läs vilka diagnoser villkoret räknar upp, be ögonläkaren om diagnoskoden i journalen och kontrollera karenstiden. Omkring 30 procent av dem som får en ocklusion i centralartären har en färsk hjärnskada synlig på magnetkamera, och om det står stroke i journalen är det den diagnosen som prövas.
Kan yngre få blodpropp i ögat?
Ja, men det är ovanligt. Ungefär 90 procent av dem med centralvenstrombos är över 50 år, och en svensk fackkälla anger att upp till omkring 15 procent av alla näthinnetromboser drabbar personer under 45. Den siffran bör läsas med försiktighet. Under 50 år görs utredningen bredare, men även där dominerar vanliga kärlriskfaktorer (omkring 55 procent) framför en koagulationsrubbning (omkring 5 procent).
Läs vidare om blodsprängt öga om det är det röda i ögonvitan du undrar över, eller om högt blodtryck och ögonen om du vill veta hur trycket sliter på näthinnans kärl.
Senast uppdaterad: juli 2026. Innehållet på Synsguiden är enbart i informationssyfte och ersätter inte råd från kvalificerad sjukvårdspersonal. Kontakta alltid läkare eller ögonspecialist för personlig vägledning.