Över 40 miljoner ögonlaseringrepp har utförts runt om i världen. Enligt en översikt publicerad i Journal of Refractive Surgery (Susanna et al., 2025) rapporterar mer än 95 % av patienterna att de är nöjda med resultatet. Samtidigt innebär all kirurgi en viss risk, och ögonlaser är inget undantag.
Här får du en faktabaserad genomgång av biverkningarna, med konkreta siffror från medicinsk forskning. Du får veta vad som är vanligt, vad som är sällsynt, och vad du kan göra för att minska risken.
Hur säkert är ögonlaser?
Ögonlaser tillhör de mest studerade kirurgiska ingreppen i modern medicin. Säkerhets- och effektivitetsprofilen är väl kartlagd genom decennier av forskning och tiotals miljoner utförda operationer.
Nöjdheten ligger konsekvent över 95 % i systematiska översikter (Susanna et al., 2025, Journal of Refractive Surgery). Som jämförelse ligger nöjdheten med kontaktlinser runt 80 %.
Det betyder inte att ögonlaser är helt riskfritt. Alla kirurgiska ingrepp har potentiella biverkningar. Skillnaden är att allvarliga komplikationer efter ögonlaser är mycket sällsynta, medan milda och övergående besvär är relativt vanliga de första veckorna.
Nyckeln till ett gott resultat är noggrann förundersökning, rätt patienturval och en erfaren kirurg. Patienter som inte uppfyller kriterierna bör inte opereras. Socialstyrelsen i Sverige övervakar den medicinska kvaliteten inom ögonsjukvården, men det finns inget nationellt kvalitetsregister specifikt för refraktiv kirurgi. Därför är det extra viktigt att du själv gör ett aktivt val av klinik. Undrar du vad det kostar kan du se vår översikt över ögonlaser-priser.
Vanliga biverkningar
De vanligaste biverkningarna efter ögonlaser är tillfälliga och avtar inom veckor till månader.
Torra ögon är den vanligaste biverkningen. Enligt en systematisk översikt (PMC, 2021) upplever över 90 % viss torrhet omedelbart efter ingreppet. Det beror på att nervändar i hornhinnan påverkas under operationen, vilket tillfälligt minskar blinkreflexen och tårproduktionen. Hos de allra flesta normaliseras tårfilmen inom tre till sex månader. En liten andel, uppskattningsvis 1 %, kan få mer bestående besvär. Läs mer om torra ögon och vad du kan göra.
Halos och starburst runt ljuskällor i mörker förekommer, framför allt de första månaderna. Du kan se ljusringar runt gatubelysning eller bilstrålkastare, eller strålar som sprider sig från ljuspunkter. Fenomenet är mest uttalat hos personer med stora pupiller och avtar gradvis i takt med att hornhinnan stabiliseras.
Varierande syn de första dagarna och veckorna är normalt. Synen kan fluktuera något från dag till dag, och du kan uppleva lätt dimsyn på olika avstånd. De flesta uppnår stabilt seende inom en till tre månader.
Lätt obehag efter ingreppet, liknande en känsla av sand i ögonen, är vanligt under de första timmarna. PRK ger typiskt mer obehag de första dagarna jämfört med LASIK och SMILE.
De allra flesta biverkningarna är tillfälliga. Torra ögon, halos och synsvariation avtar normalt inom de första tre till sex månaderna efter ingreppet.
Sällsynta komplikationer
Allvarliga komplikationer förekommer sällan, men du bör känna till dem.
Under- eller överkorrigering innebär att synfelet inte korrigeras helt, eller att resultatet blir överkorrigerat. Ungefär 5 % av patienterna behöver ett tilläggsinngrepp för att nå önskat resultat. Det betraktas normalt inte som en komplikation utan som en justering.
Regression betyder att en del av synskorrigeringen gradvis avtar med tiden. Studier visar att regression förekommer hos 5,5 % till 27,7 % av patienterna, beroende på synfelets storlek och metod (PMC, 2021). Högre korrigeringar innebär större risk.
Infektion i hornhinnan efter ögonlaser är mycket ovanligt. Förekomsten uppskattas till mellan 0,005 % och 0,034 % (PMC, 2021). Risken minimeras genom korrekt eftervård och de antibiotiska ögondroppar som förskrivs efter ingreppet.
Keratektasi är ett tillstånd där hornhinnan gradvis buktar ut efter operationen. Risken ligger mellan 0,033 % och 0,6 % (PMC, 2021). Noggrann mätning av hornhinnans tjocklek och form före ingreppet är avgörande för att undvika detta.
Flap-komplikationer gäller enbart LASIK, där en flik skapas i hornhinnan. Förskjutning, veck eller epitelialinväxt under fliken kan förekomma, men är sällsynt med moderna femtosekundlasrar.
Blindhet oroar förståeligt nog många, men risken är extremt låg. Enligt ögonfakta.se uppskattas den till ungefär 1 per 5 miljoner ingrepp. Risken för allvarlig synhotande infektion vid långvarig kontaktlinsanvändning är faktiskt 34 gånger högre.
Biverkningar per metod
Valet av metod påverkar riskprofilen. Här är en översikt av de viktigaste skillnaderna mellan LASIK, SMILE och PRK.
LASIK ger snabb synrehabilitering och lite obehag, men medför flap-relaterade risker och högre förekomst av torra ögon jämfört med SMILE. Torrheten beror på att fler nerver i hornhinnan kapas när fliken skapas.
SMILE ger generellt mindre torrhet efter ingreppet (Dossari et al., 2024, Cureus), eftersom det lilla snittet på 2-4 mm bevarar betydligt fler nervfibrer. Risken för flap-komplikationer elimineras helt. Synrehabiliteringen kan ta några dagar längre än LASIK.
PRK eliminerar all flap-risk och lämpar sig för tunnare hornhinnor. Nackdelen är längre läkningstid och mer obehag de första dagarna. Torrhet förekommer men mekanismen skiljer sig något från LASIK.
Alla tre metoderna ger jämförbara långtidsresultat vad gäller synskorrektion. Valet beror på hornhinnans tjocklek, synfelets storlek och kirurgens bedömning. Läs mer i vår kompletta ögonlaserguide.
Fråga din ögonläkare vilken metod som innebär lägst risk för just din ögonprofil. Inte alla metoder passar alla.
Vem har högre risk?
Vissa faktorer ökar sannolikheten för biverkningar. En bra klinik värderar dessa noggrant vid förundersökningen och avråder från operation om risken är för hög.
Tunn hornhinna ger mindre vävnad att arbeta med, vilket ökar risken för keratektasi. Hornhinnans tjocklek mäts exakt med topografi och pachymetri vid förundersökningen.
Hög synfel kräver en större förändring av hornhinnans form, vilket ökar risken för regression och underkorrigering. Generellt innebär korrigeringar över -8 dioptrier högre risk.
Befintliga torra ögon kan förvärras efter ögonlaser. Har du redan besvär med torrhet bör det stabiliseras innan operation övervägs. En seriös ögonläkare undersöker alltid tårfilmen som en del av förundersökningen.
Autoimmuna sjukdomar som Sjögrens syndrom, reumatoid artrit eller lupus kan påverka läkningen och förvärra torrhet. Dessa tillstånd utgör ofta en kontraindikation.
Hormonella faktorer spelar också roll. Graviditet, amning och hormonella förändringar kan påverka synen tillfälligt, och operation bör skjutas upp tills situationen stabiliserats.
Stora pupiller i mörker kan öka förekomsten av halos och starburst, särskilt om behandlingszonen är mindre än pupillens diameter.
Så minskar du risken
Du kan själv bidra till att minska risken för biverkningar.
Välj en erfaren kirurg. Antalet utförda ingrepp och komplikationsstatistik varierar mellan kliniker. Fråga efter kirurgens erfarenhet och klinikens resultat. Jämför gärna flera kliniker innan du bestämmer dig.
Genomgå en grundlig förundersökning. En seriös klinik lägger god tid på hornhinnetopografi, pachymetri, tårfilmsanalys och pupillmätning. Var skeptisk mot kliniker som verkar förhastade.
Följ eftervårdsinstruktionerna noga. Använd ögondropparna enligt ordination. Undvik att gnugga ögonen. Håll dig borta från simning, bastu och dammiga miljöer den första perioden.
Använd artificiella tårar aktivt. Börja med frekvent droppning och trappa ned gradvis. Konserveringsmedelfria droppar är att föredra vid långvarig användning.
Kom på alla kontroller. Kontrollerna efter ingreppet är viktiga för att upptäcka eventuella komplikationer tidigt. Hoppa inte över dem.
Var ärlig om din sjukdomshistoria. Berätta om alla läkemedel, sjukdomar och tidigare ögonproblem. Det hjälper kirurgen att bedöma risken korrekt.
Vanliga frågor
Ögonlaser ger bra resultat för de allra flesta, men god information är viktig. Läs vår kompletta ögonlaserguide eller jämförelse av LASIK och SMILE för att lära dig mer om metoderna.
Senast uppdaterad: Mars 2026. Informationen på denna sida är enbart i informationssyfte och ersätter inte råd från kvalificerad sjukvårdspersonal. Kontakta alltid läkare eller ögonspecialist för personlig vägledning.